Vårt syfte med denna studie har varit att beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige gällande tillämpningen av de internationella redovisningsstandarderna IFRS. Vi har även redogjort för hur ett antal nyckelaktörer inom branschen ser på dagens lösning samt identifierat vilka lösningar dem ser i framtiden. För att kunna beskriva hur redovisningstillsynen fungerar i Sverige har vi även värderat och förklarat betydelsen av legitimitet för tillsynsorganet samt redogjort för hur det kan uppnås enligt våra nyckelaktörer. Vi har även belyst hur nyckelaktörerna ser på den internationella harmoniseringen som sker generellt samt gällande implementeringsprocessen av IFRS.I studien har vi avgränsat oss till att endast fokusera på redovisningstillsynen av IFRS i Sverige. Vi har även avgränsat antalet respondenter till att de som har en aktiv del i arbetet med denna tillsyn och som har direkt anknytning genom revisorsyrket eller akademien.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt.  Vi valde detta tillvägagångssätt då vår ambition var att undersöka vårt problem på djupet snarare än bredden.

Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur.Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd.

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans ? och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen.

Bakgrund: Börsen ger en möjlighet för företag att erhålla kapital och för placerare atttillgodogöra sig avkastning. Personer med insyn i det egna företaget, så kalladeinsiders, kan dock i egenskap av sin position inneha kurspåverkande information somövriga aktörer på marknaden inte har möjlighet att ta del av. Tidigare forskning harpåvisat att insiders utnyttjar denna informationsasymmetri för att på så sätt tillgodogörasig överavkastning.Syfte: Syftet med studien är att undersöka om insiders kan tillgodogöra sigöveravkastning genom handel med aktier på Nasdaq OMX. Vidare ämnar studienutröna eventuella skillnader i överavkastning beroende på företagsstorlek,transaktionsstorlek samt tidsperiod.Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi i form av en eventstudietillämpats. Studien har en deduktiv ansats och undersöker insidertransaktioner från 90företag på stockholmsbörsen under tidsperioden 2006-01-01 till 2011-12-31.

Den organiserade brottsligheten och även den ekonomiska brottsligheten tillhör det nutida rättsystemets problemområden. En del i bekämpandet av dessa är lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (PTL). Lagen har sedan dess ikraftträdande utvidgats betydligt i omfattning men även genomgått en rad förändringar. Syftet med denna uppsats har varit att utröna på vilket sätt lagen har förändrats och utvecklats sedan dess tillkomst. För att kunna jämföra det teoretiska i lagen med dess tillämpning har intervjuer gjorts med Finansinspektionen, Föreningssparbanken och Finanspolisen.

Titel: Basel II, redovisnings - och rapporteringseffekter för banker. Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591. Magisteruppsats i redovisning. 10 p (15 ECTS). Författare: Lourdes Bendeck Berrios och Sofie Elving Handledare: Ek.

Bankkrisen under det tidiga 1990-talet resulterade i en instabilitet i den Svenska ekonomin som gjorde det nödvändigt för regeringen att träda in med kraftiga åtgärder.Bakgrunden till denna kris kan bland annat spåras till den avreglering som genomfördes 1985 då taket på bankernas kreditexpansion togs bort. Detta arbete undersöker hur regleringen har utvecklats efter krisen samt hur effektiv denna utveckling är i förhindrandet av framtida kriser.Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är en undersökning som genomfördes strax efter krisens slut av Jonathan R. Macey som i fem principer beskriver hur en framtida reglering bör se ut. Dessutom utgör det nya regelverk som håller på att implementeras vid namn Basel II en del av teorin. Dessa teorier ställs mot resultatet av intervjuer som genomförts med en av de Svenska storbankerna samt Finansinspektionen.

I ett direktförsäkringsbolag finns ett flertal risker som måste tas i beaktande. En av dessa risker är återförsäkringsrisker. För att ett direktförsäkringsbolag ska kunna ta emot vissa typer av direktförsäkringar måste riskerna med dem reduceras på ett eller annat sätt. Vanligen görs detta genom olika former av återförsäkringsförbindelser och kontrakt. Den riskaptit som direktförsäkringsbolaget har fastställt är en avgörande faktor för hur mycket som ska återförsäkras.

Syfte: Uppsatsens syfte är att diskutera kapitaltäckningsreglernas betydelse för kreditgivning. Detta uppnås genom följande delsyften: 1) Redogöra för de nuvarande och kommande reglerna i samband med Baselkonventionens förslag och dettas genomförande i Sverige. 2) Beskriva och analysera kapitaltäckningsreglernas betydelse i de fyra största svenska bankerna före och efter den kommande förändringen.3) Diskutera kravens betydelse för bankernas och kreditmarknadens stabilitet. Metod: Vi har använt oss av en induktiv metod och gjort en kvalitativ undersökning. I uppsatsen har vi valt att utgå från de fyra storbankernas perspektiv.

I Sverige är det Finansinspektionen (FI) som för tillsyn över finansiella företag. För det första fungerar FI som ett vägledande organ genom att utfärda policies och riktlinjer samt upprätthåller regelefterlevnad hos företag. FI arbetar för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt och samtidigt vara stabil samt att allmänhetens förtroende för marknaden upprätthålls. När finansiella företag åsidosätter sina skyldigheter i enlighet med 25:e kapitlet 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden riskerar detta att påverka värdepappersmarknadens stabilitet och effektivitet och då också allmänhetens förtroende negativt. FI ingriper då genom att utfärda olika sanktioner beroende på hur allvarlig överträdelsen är.

Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel på en sådan kredit är snabblån. Snabblån utmärks av att det är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. Vidare är låneprocessen enkel. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat (se bilaga) och regeringen hävdar på basis av statistiken att samband mellan snabblån och överskuldsättning föreligger.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Påverkas bankernas eget kapital av övergången till IFRS/IAS? - En empirisk studie av ett fenomen Seminariedatum: 2006-06-05 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poäng Författare: Joze Barbir, Jimmy Do, Per Nilsson, Angelika Öberg Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: IFRS, eget kapital, kapitaltäckning, övergång, marknadsvärdering Syfte: Syftet är att få en ökad förståelse för vad övergången till IFRS/IAS innebär för bankerna. Vi ämnar lägga fokus på eget kapital samt utreda konsekvenserna för kapitaltäckningen. Genom en empirisk studie ska vi hitta intressanta infallsvinklar på detta outforskade område. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.