Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.

Budgetens vara eller icke vara har under längre perioder varit ett omdiskuterat ämne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget är ett lämpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, å andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 påvisat att budget fortfarande används i stor utsträckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes något mindre utforskat.Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt Länsförsäkringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande används, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna på respektive bank genomförts.Slutligen kan det konstateras att synen på budget fortafarande är något tudelad.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende på hur de definierar begreppet hållbar utveckling, hur deras förhållningssätt är till hållbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, även kallat samhällsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen är Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien är baserad på intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hållbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hållbar utveckling och pekar på att det finns många olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna från intervjuerna och det studerade materialet är dock att företagen utgår från det grundläggande dokumentet från Brundtlandkommissionen.

Denna uppsats handlar om hur IT-baserade hjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan vara en resurs och ett medel för att uppnå större självständighet och delaktighet. Uppsatsen behandlar vilka hinder eller möjligheter det kan finnas för ett IT-baserat hjälpmedel att nå ut till individen. Syftet med studien har varit att ta reda på hur utbredd kunskapen och kännedomen är dels om kognitiva funktionsnedsättningar (som beror på psykosproblematik), dels om IT-baserade hjälpmedel för målgruppen bland tre yrkeskategorier. De yrkeskategorier vi valt för vår studie är: enhetschefer, förskrivare och kostnadsansvariga. Vår studie redogör även för hur olika styrmedel i den socialpolitiska och ekonomiska kontexten påverkar diskursen om hjälpmedel.För insamling av det empiriska materialet valde vi en kvalitativ intervjumetod.

The structural rationalization of the agricultural sector in Sweden has led to many expansive, professional companies orientated towards growth. The agricultural sector is a very capital-intense sector and is characterized by the need for large sums of capital in form of buildings, inventory and arable land. The capital need is especially large for companies who have an ambition of growth and development of the company in the near future. The study is built upon six cases that all can be categorized as large agricultural farms with a turnover exceeding 20 million Swedish crowns. The companies are located in the middle and in the south of Sweden and are in the sector of primary production with focus on dairy-, pork-, egg-, chicken-, beef-, vegetables- and grain production as well as in the business of refining milk towards consumers. The study aims to identify the motives and driving forces that lies behind the growth of a farm-based company. The agricultural companies' motive for growth is studied based on which factors that influence the ambition to grow and to what extent these factors accord to the picture given by earlier research of small companies outside the agricultural sector.

Tillväxtteori är något som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom är ett stort problem i världen. För att det inte ska bli ännu större kan det vara väldigt viktigt att veta hur tillväxten ska komma igång i ett fattigt land som lidit hårt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det är antagligen för att de faktorer som är betydelsefulla troligen är desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat långt under sitt steady state (det jämviktsläge som ekonomin är på väg mot på lång sikt). Det finns många modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillväxt i fattiga länder, och eftersom modeller alltid är förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har någon viktig faktor som belyses. En modell som ofta används för att beskriva tillväxten i fattiga länder är teknologispridnings-modellen som visar att fattiga länders ekonomier växer då de lär sig att använda mer teknologi.

Bakgrund och problem: Det har riktats kritik från många håll mot det nuvarande sättet attredovisa leasingavtal på. Distinktionen mellan finansiellt och operationellt leasingavtal harmedfört att många företag väljer att redovisa sina avtal som operationella, då dessa inte inkluderasi balansräkningen, vilket gör att en mer positiv bild förmedlas av verksamheten. IASBs nyaförslag innebär att alla avtal kommer att redovisas som finansiella, vilket medför konsekvenser förföretagen då balansräkning och mått såsom skuldsättningsgrad kommer att påverkas.Syfte och avgränsning : Vi avser att analysera utvalda remissvar från diskussionsunderlaget ochundersöka vad berörda parter anser kring förslaget och dess effekter på redovisningen. Vårt syfteär vidare att sammanställa remissvaren med avseende på valda frågor i diskussionsunderlaget ochfå en övergripande bild över likheter och olikheter mellan synpunkterna. I studien har vi valt attinte inkludera de remissvar som berör värderingsproblematiken kring det nya förslaget och vikommer inte att titta på remissvar från enskilda företag.Metod: Remissvaren studeras med avseende på de frågor som finns presenterade idiskussionsunderlaget.

Bakgrund: Trots en ökad bostadsbrist i Sverige byggs det mindre bostäder. Officiell statistik visar att det behöver byggas 40 000 bostäder om året för att tillgodose behovet. Idag byggs det 20 000 bostäder. Den svenska småhusmarknaden har under de senaste åren upplevt ett kraftigt fall i försäljningen av småhus. Prognosen för 2012 är en produktion på 5000 småhus att jämföras med 2008 då 12 800 småhus producerades.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har världsekonomin haft både kraftiga upp- och nedgångar, vilket givetvis har påverkat företag på olika sätt. Företag måste oavsett hur konjunkturen ser ut, välja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillväxt finansieras med endast interna medel utan måste ta hjälp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan därmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belåningsgrad är olika företag villiga att ta? Och hur ser därmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förändrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan åren 1995 och 2009.

Titel: Kundvärdeskapande attribut - En studie av hur värdeskapande attribut tar sig uttryck ikläddetaljhandelsföretags ekonomistyrningBakgrund och problemformulering:Kunden har blivit ett allt mer centralt begrepp inom ekonomistyrningen. Många försök har gjortsför att ta fram tekniker som innefattar kunden på olika sätt. De har alla sin fördelar, men ävensina brister. I takt med att konkurrensen ökar blir det allt viktigare för företag att ta hänsyn tillsina kunder. I synnerhet blir det intressant att känna till och ta hänsyn till de faktorer som skaparett värde för kunden.

Denna studie syftar till att identifiera hur valet av prioriterad leverantör sker vid köp av komponentdelar hos stora företag inom den svenska tillverkningsindustrin. Rapporten är avgränsad till komponenter som är kan anses vara kritiska ur försörjningssynpunkt för inköparen. Genom att studera vilka urvalskriterier de berörda företagen använder sig av men även hur köpprocessen och köpbeslutsgruppens sammansättning ser ut i praktiken, har empirin jämförts med de akademiska modeller och teorier som finns på området. Intervjuer har genomförts hos fyra stora tillverkande företag i Sverige som alla har tusentals anställda världen över. Fallföretagen verkar inom branscher såsom ventilationsteknik, vitvaror, industriella verktyg och tillämpningar samt fordonskrockskydd.

Denna uppsats behandlar ämnet budgetslack samt olika faktorers påverkan inom tre skildaverksamheter. Budgetslack är vanligt förekommande inom de flesta verksamheter och sessom ett problem som minskar verksamheters konkurrenskraft. Det råder dock delademeningar om vilka faktorer som ökar respektive minskar existensen av slack samtförekommande studier som motsäger varandra. Vi ansåg därför att det vore intressant attstudera ämnet närmare och valde att fördjupa oss i hur faktorerna budgetstyrning,företagsmiljö, agerande i eget intresse, informationsasymmetri, deltagandegrad ibudgetförhandlingen samt budgetmålens inverkan samverkar. Utifrån vår empiriska dataupprättade vi en egen modell som visar hur dessa faktorer påverkade förekomsten av slackinom de tre olika verksamheterna.Syftet med denna uppsats är att förstå hur olika faktorers påverkan på budgetslack skiljer sigåt mellan olika verksamheter.

Jordbruket står för en stor del (90 %) av ammoniakutsläppen I Sverige och nötkreaturen står för 71 % av dessa utsläpp. Ammoniak är en kväveförening som kan ge upphov till miljöproblem som övergödning och försurning. För att kunna förbättra kväveeffektiviteten och därmed minska ammoniakutsläppen behövs bra instrument för att se vilka åtgärder som behövs och var i produktionen de bör sättas in. Det här arbetet har som mål att utröna om mjölkurea kan vara en indikator för mjölkkors kväveeffektivitet, samt att förse rådgivare med hjälpmedel i arbetet mot ett högre kväveutnyttjande i mjölkproduktionen. I studien deltar 19 besättningar. Utfodringen och dess kopplingar till mjölkurea studerades.

Som en följd av den globalisering som sker av samhället har många företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med främmande kulturer som innebär nya utmaningar. Det är därmed av vikt att undersöka vad som motiverar människor i olika länder för att företagen skall kunna överväga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte är att undersöka hur svenska företag med kontor i såväl Sverige som Kina använder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anställd och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framställts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen är aktiva på såväl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benämningen Small and Medium Size Entrerprices.