Bakgrund och problemformulering: IFRS har medfört att företag globalt ska bli mer jämförbara, men är även ett principbaserat regelverk vilket innebär många subjektiva bedömningar hos företagen. Detta gäller exempelvis val av värderingsmetod och nyttjandeperioder för materiella anläggningstillgångar. Till skillnad mot immateriella- och finansiella anläggningstillgångar har inte så många nyheter tillkommit för materiella anläggningstillgångar, men även om utvecklingen gått mot att andra tillgångar än materiella tagit mer plats så är fortfarande de materiella anläggningstillgångarna en stor del av många företags balansräkning och viktiga. Redovisningen av materiella anläggningstillgångar regleras av IAS 16, men det tillkommer ett antal standarder som måste tas hänsyn till då exempelvis värdering eller nedskrivning ska göras.Syfte: Uppsatsens syfte är att se vilka likheter och skillnader som finns mellan ett antal svenska noterade företag inom tillverkningsindustrin gällande redovisning och värdering av materiella anläggningstillgångar. Författarnas syfte är även att belysa mer praktiska frågor och problem som kan uppkomma inom området, samt se hur balansräkningarna utvecklats från förr till nu.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till.

I denna uppsats undersöker vi i vilken utsträckning som marknadsföring anpassat för cykliska branscher används inom byggbranschen och vilka av dessa metoder som skapar överlägset finansiellt resultat. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som baseras på en tidigare studie och skickades till Sveriges största byggföretag. Resultatet visar på att företagen använder sig i varierande utsträckning av de marknadsföringsmetoder som enligt tidigare forskning är lämpligast under konjunktursvängningar. Exempel på en aktivitet som de prioriterar är relationsmarknadsföring medan exempelvis försök att ta marknadsandel inte anses lika viktigt. Vi finner vidare att det finns tydliga indikationer på att en del av marknadsföringsmetoderna som undersöks påverkar det finansiella resultatet, men ingen av denna påverkan kan statistiskt säkerställas.

De senaste a?rens skandaler inom revisionsbranschen har lett till att revisorns arbete har ifra?gasatts. Revisorerna kritiseras fo?r att ta klientens storlek i beaktande vid utfa?rdandet av going concern varningar (GCW). Revisorerna motiverar med att sto?rre klienter har fo?rma?gan att va?nda finansiell stress, eftersom de har sto?rre tillga?ngar.

Sedan introduktionen 1992 har Balanced Scorecard blivit ett alltmer använt ekonomiskt styrsystem i större vinstdrivande företag. Däremot har Balanced Scorecard mer sällan använts i icke-vinstdrivande företag. Få ideella verksamheter använder sig av detta styrmedel, trots att det skulle kunna passa deras organisation bättre, just på grund av att det fokuserar mindre på finansiella mått. När det gäller icke-vinstdrivande organisationer är budget som enda styrsystem oftast inte optimalt. Används endast budget föreligger en risk att alltför stor vikt läggs vid kortsiktiga istället för långsiktiga mål.Med detta i åtanke är det troligt att även en icke-vinstdrivande organisation kan ha nytta av ett Balanced Scorecard, men att det borde utformas på ett annat sätt..

Den här uppsatsen undersöker om IMF, genom sitt agerande under den finansiella krisen i Indonesien 1997-1998 gav upphov till moral hazard. Problemet analyseras dels kvalitativt genom att titta närmare på de förväntningar som IMF hade på den indonesiska staten och jämföra dessa med den faktiska utgången. Den kvantitativa analysen baserar sig på den monetära betalningsbalansteorin. Genom att observera förändringar i den inhemska kreditexpansionen mäts huruvida den indonesiska penningpolitiken var expansiv eller åtstramande. Såväl den kvalitativa som den kvantitativa analysen visar att IMF bidrog till att moral hazard uppstod..

Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkställande direktören och marknadsvärderelevansen i de finansiella rapporterna på Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har påvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer väljer att manipulera resultatet för att nå de nivåer som krävs för att få den avtalade bonusen utbetald. Det finns även studier som tyder på att resultatmanipulering påverkar värderelevansen negativt. Vi anser således att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och värderelevans.

Dåliga arbetsförhållanden, bristande säkerhet och omänskliga situationer är rubriker som cirkulerar allt oftare i media. Globaliseringen har lett till att företag i allt större utsträckning sourcar sin produktion till aktörer i utvecklingsländer där arbetsförhållanden enligt västerländsk standard är oacceptabla. Skandaler inom mänskliga rättigheter och miljöutsläpp är skadliga för företagens rykte. Detta är något de aktivt måste jobba med för att motverka och i detta avseende är kinesiska textilfabriker en stor riskgrupp. Syftet med rapporten är att utreda hur företag kan arbeta för att skydda sig mot ordrägliga arbetsförhållandne i sina fabriker samt hur de kan förbättra arbetsförhållanden i dessa.

This paper deals primarily with the developmental potential and use of court -based mediation in Swedish law, and its relation to court-based conciliation and the judicial procedure as means to end a conflict.  In Chapter 42, Section 17 of the Swedish Code of Judicial Procedure, a judge, before the parties have their main hearing, can act as a mediator between the parties to settle the dispute. The judge should, according to the law, always try to make the parties come to an agreement before the main hearing. This obligation can be fulfilled either through the use of court-based conciliation, or court based mediation. Mediation as such is rarely used in Sweden, and one of the goals of this essay is to try to provide a tentative answer to why that might be the case.  The second goal is to try to find a consistent, yet flexible notion, of the concept of ?jurisdiction?, and to provide an explanation for the relation between mediation as an alternative method for dispute resolution and the judicial procedure.                                                                                                                                            .

Ett företags redovisning innehåller information som är användbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan användas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmässiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. Målet har varit en modell som kräver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rätt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger på en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag från varierande branscher och med högst femtio anställda.

De enbart finansiella styrsystemen kritiserades av Johnson och Kaplan (1991) vilket ledde till att Kaplan och Norton (1992) utvecklade det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet avser att mäta både finansiella och operationella prestationer för att få en helhetsbild över företags prestationer. Bankbranschen är ständigt föränderlig och konkurrensutsatt, vilket ökar behovet av kompletta styrsystem för att mäta bankernas prestationer. Det balanserade styrkortet har utvecklats från ett mätsystem till ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg. För att använda det balanserade styrkortet som ett strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg är fyra processer centrala, översätta visionen, kommunicera och länka, verksamhetsplanering samt uppföljning och lärande. Denna studie baseras på en fallstudie av Nordea Bank AB?s rådgivningskontor i Umeå som ämnar undersöka hur banken använder det balanserade styrkortet som strategiskt verksamhetsstyrningsverktyg.

Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en god intern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och ställer dessa krav på ledningen. Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenska revisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404. Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201 påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökad förståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom området. I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den interna kontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilka kontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.