Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Problemdiskussion Många företag använder sig idag av icke-finansiella mått i sin styrningoch uppföljning men under 1980-talet uppmärksammades ett s.k. gapmellan hur ekonomistyrningen bedrevs i praktiken och hur den beskrevsi teorin. Många forskare menade även på att företags utåt förmedladestruktur inte alltid stämmer överens med det som sker internt i företagen.För att utforska dessa gap genomfördes en fallstudie över ett ledandeföretag inom den svenska finansbranschen.Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva de eventuella gapen mellan dels debeskriva normativa modellerna och den praktiska användningen samtmellan den formellt förmedlade strukturen och den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått på en operativ nivå i fallföretaget.Även att försöka förklara varför dessa eventuella gap uppkommer medhjälp av valda delar av den institutionella teorin. Därmed kanförhoppningsvis en större förståelse uppnås för hur den praktiskaanvändningen av icke-finansiella mått är på den operativa nivån.Empirisk metod Forskningen har utförts utifrån en deduktiv ansats och har baserats på enfallstudie baserad på fyra kvalitativa intervjuer samt granskning avfallföretagets årsredovisning och andra interna dokument. Tre avrespondenterna återfinns på en operativ nivå och den sista på denstrategiska.

Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration är det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. Utifrån våra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utläsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner däremot inga klara tecken på ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..

Robert Putnam har argumenterat för att länder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsättningar för skapandet av socialt kapital. Då Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsättningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. Tillgången till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som sträcker sig utöver de individuella kontaktnäten och slutligen även innefattar samhället i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltså en förmåga att inte bara se till sin egen nytta utan även till samhällets bästa. En rad studier pekar emellertid på att det traditionella föreningslivet står inför stora svårigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt färre medlemmar vilket skulle kunna låta påskina att det en gång så starka sociala kapitalet i Sverige håller på att urholkas.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Många ekonomiskt intresserade människor tror fortfarande att de finansiella marknaderna är effektiva såsom Fama:s (1970) hypotes om effektiva marknader förutspår. Insikten om att insatta nationalekonomer idag har en helt annan uppfattning och att forskningen mer och mer visar på en annan bild, har dock svårt att spridas.I denna uppsats ges en grundlig beskrivning av var forskningen står idag. Dessutom görs en empirisk momentumstudie på den svenska aktiemarknaden, vilket visar sig bli ännu ett bevis på att marknaderna inte alltid är så effektiva som det påstås. Resultatet bekräftar att man genom att köpa tidigare vinnare kan tjäna riskjusterad överavkastning på de finansiella marknaderna..

Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare i en globaliserad värld med stora företag som investerar och agerar i olika länder. En viktig immateriell tillgång är varumärken. För att kunna värdera ett varumärkes värde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard är att på ett tillförlitligt sätt kunna värdera varumärken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvärv.

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag på ett framgångsrikt sätt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll från huvudkontoret. Detta är en fallstudie på ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, där den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen är social kontroll som leder till en stark sammanhållning och öppenhet i kommunikationen samt låg förekomst av hierarkiska hinder. Studien är begränsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan därför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll är ett bra verktyg för en framgångsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial..

Bakgrund: I finanskrisens spår har redovisningen genomgått en snabb förändring när detgäller upplysningskraven för finansiella instrument värderade till verkligt värde genom enomarbetad IFRS 7. Så väl IASB som FASB har länge arbetat med standards för redovisningav finansiella instrument med anledning av att dessa är en allt viktigare komponent iföretagens riskhantering. Historiskt har anskaffningsvärde varit den värderingsmetod som hartillämpats beroende på dess tillförlitlighet. Men i takt med att finansiella instrument handlasmed allt mer kan värdering ske med hjälp av prisnoteringar där marknaden är tillräckligtaktiv. Värdering till verkligt värde har därför allt mer blivit den metod som har förespråkatsav normgivarna.

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys.

Handel med värdepapper förekommer både i finansiella- och icke-finansiella företag. Det är främst finansiella företag såsom kreditinstitut och värdepappersbolag som handlar med värdepapper. Dessa företag presumeras bedriva värdepappersrörelse då de yrkesmässigt bedriver kapitalförvaltning utåtriktat. Handel med värdepapper förekommer också i icke-finansiella företag, exempelvis handels- och produktionsbolag. Dessa företag handlar med värdepapper i syfte att förvalta och hantera kapital för egen räkning.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena SvenssonHandledare: Elin FunckTitel: PrestationsmätningEn studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XYBakgrund: De icke-finansiella prestationsmåtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget ständigt måste öka sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen på marknaden. I dagsläget så har XY bra kontroll och uppföljning på sina finansiella prestationer men har en del problem när det gäller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mätning av icke-finansiella prestationer så är det många aspekter man måste ta hänsyn till och i vår studie så ska vi bl. a belysa viktiga delar man måste ta hänsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmätning. Det här fallet handlar om hur viktigt det är att välja rätt prestationsmått och hur viktigt det är att dessa mått verkligen stödjer företagets strategi och vision.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företaget som är verksamt inom modebranschen går tillväga för att mäta prestationer.

Samarbetet mellan IASB och FASB med att ta fram en enhetlig redovisningsstandard för företagsförvärv har pågått några år. Den andra fasen av samarbetet har resulterat i förslaget Business Combinations fas II. I denna undersökning tas fasta på de mest omdiskuterade förändringarna som förslaget medför jämfört med nuvarande IFRS 3 Business Combinations. Studien belyser förändringarnas påverkan på balans- och resultatrapporten och huruvida de finansiella rapporterna kommer att ge bättre information till intressenterna tack vare förslaget. En av de mest diskuterade förändringarna i förslaget är tillämpningen av full goodwillredovisning, som blir resultatet av att ett striktare enhetsperspektiv anläggs.

Bakgrund och problem: Samtliga börsnoterade företag är på något sätt exponerade för finansiella risker, inte minst efter den senaste tidens turbulens på de internationella marknaderna. Att företagen via de finansiella rapporterna upplyser om vilka finansiella risker de är exponerade för och på vilket sätt de hanteras är därför viktig information för företagets användare. Standarden IFRS 7: Upplysningar har tillkommit år 2005 och ställer i förhållande till tidigare standarder högre krav på företagens riskupplysningar gentemot sina användare. Avsikten med standarden är följaktligen att minska informationsasymmetrin mellan företaget och användarna vilket är ett dominerande problem inom redovisningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur väl företagen på Small respektive Large Cap företag uppfyller de krav IFRS 7 ställer och om det möjligtvis föreligger samband mellan företagens upplysningsgrad och Cap tillhörighet. Vidare granskar studien även vilka konsekvenser företagens upplysningsgrad rörande finansiella risker kan tänkas ha på prisutveckling på egna aktier.Avgränsningar: Studien begränsar sig till företag på OMX börsen i Stockholm noterade på Small och Large Cap som är verksamma inom industribranschens kapitalvaror.