Olika strategier har genom åren använts av investerare för att analysera värdet av företag och aktier. Value investing är en av dessa metoder. Analysmetoden utgår ifrån ett företags fundamentala värden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning än marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier påstår att det inte är möjligt. Syftet med uppsatsen är att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgång kan appliceras på den svenska marknaden.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Bakgrund och problem: Som ett steg i konvergeringsprocessen med FASB startade IASB år2006 ett projekt med syfte att skapa en enhetlig standard för värdering till verkligt värde i helaIFRS. I den inledande fasen av projektet utformades ett discussion paper, där denamerikanska motsvarigheten för värdering till verkligt värde, SFAS 157, användes somutgångspunkt. En av de standarder som i hög grad innefattar värdering till verkligt värde ochsåledes berörs i stor utsträckning av projektet är IAS 39, redovisning och värdering avfinansiella instrument. Värdering av finansiella instrument är ett komplext och vidaomdebatterat område vilket har uppmärksammats speciellt under finanskrisen då mycketkritik har riktats mot SFAS 157. Definitionerna av verkligt värde skiljer sig i dagsläget mellanSFAS 157 och IAS 39 och organisationer runt om i världen har ställt sig kritiska till en direkttillämpning av den amerikanska definitionen eftersom den anses vara för marknadsbaserad.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur den praktiska redovisningen enligt IAS 39 kantänkas påverkas om IASB inför värderingsmetoderna i SFAS 157, samt beskriva vilkauppfattningar sakkunniga har kring dagens sätt att värdera till verkligt värde samt hur dessastämmer överens med definitionen och värderingsmetoderna i IAS 39 och SFAS 157.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem intervjuer har utförts för attsamla in studiens empiriska material.

Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjänster i Sverige. Fokus ligger på de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. Litteraturgenomgången presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjänster. Den går igenom: reklamens mål, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som får en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka kanaler, som finns att tillgå. Uppsatsen vill besvara frågorna: Hur mycket lägger de fyra storbankerna på reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar åt? Hur har respektive bolag utvecklats över åren totalt sett? Vem tar andelar? Med hjälp av siffror på reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frågor.

Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Denna studie syftar till att beskriva användningen av mått och analysera dess nyttjande på olika hierarkiska nivåer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsättningar och synsätt i styrningen inverkar på den interna måttanvändningen. Studien är en fallstudie och utgår från kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhämtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingår i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna måttanvändningen i verksamheten. Uppsatsen utgår från contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmåga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.

Bakgrund och problem: Humankapitalet som motsvarar ett företags intelligens är en av företagens viktigaste tillgångar. I fotbollsklubbar är det bland annat spelarna som motsvarar klubbens kompetens. Däremot i traditionella företag är det de anställda som motsvarar intelligensen. Förutom fotbollsklubbar på elitnivå är det i Sverige inget annat företag som redovisar sina anställda som en tillgång i balansräkningen. När ett företags intelligens till största del består av de anställdas kunskap samt kompetens och det inte uppvisas i företagets Finansiella rapporter kan det tyckas ge en missvisande bild av verkligheten.

Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens Finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen.

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant.Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden.

Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och analysera hur New Public Management kan påverka en statlig institution och förändra organisationen. I början av uppsatsen presenteras olika exempel på hur konceptet New Public Management har blivit en utgångspunkt för stora förändringar i tre utvalda statliga institutionerna. Resultat baseras på olika forskningar. Därefter beskrivs ursprunget av New Public Management och de viktigaste kännetecken av konceptet. Kännetecken är till och med underlag till intervjuguiden för alla intervjuer samt även dokumentanalysen. Förutom detta framställas möjliga konsekvenser av reformerna efter New Public Management har implementerats i en organisation. Mitt empiriska material är intervjuer med Kriminalvårdspersonal som innehar en högre befattning och dokument samt rapporter från Kriminalvården.

Balanced Scorecard introducerades av Kaplan och Norton under 1990-talet och är idag en vanligt förekommande styrmodell världen över. Modellen bygger på fyra koncept (perspektiv) som i sin tur tillhandahåller ett antal mått. Syftet med styrkortet är, enligt den praktiska litteraturen, att skapa en balans mellan finansiella och icke-finansiella mått och på så vis få en bredare bild och ökad kontroll över företaget och dess verksamhet. Det finns ett flertal studier som behandlar fördelarna med Balanced Scorecard, men endast ett fåtal som beskriver nackdelarna, och vi är därför intresserade av att undersöka vilka problem och motgångar som kan upplevas i samband med implementering samt användningen av modellen.Den empiriska grunden för denna studie är hämtad från dialogen med två kompetenta nyckelpersoner som arbetade med Balanced Scorecard i KappAhl och PTC. Diskussioner med dessa personer har skapat information som lett fram till studiens resultat.

Olika strategier har genom åren använts av investerare för att analysera värdet av företag och aktier. Value investing är en av dessa metoder. Analysmetoden utgår ifrån ett företags fundamentala värden vid aktieanalys. Flera professionella investerare har visat att metoden kan skapa högre avkastning än marknadsgenomsnittet trots att finansiella teorier påstår att det inte är möjligt. Syftet med uppsatsen är att belysa huruvida investeringsmetoden value investing med framgång kan appliceras på den svenska marknaden.

Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka taxibranschen efter branschens avreglering, med fokus på Taxi Stockholm 15 00 00 AB. Denna innefattar den aktuella läge för taxibranschen i Stockholm och även den nya konkurrenssituationen hos taximarknaden i Stockholm efter avregleringen 1990. Denna undersökning bygger på en kvalitativ samt en kvantitativ metod då har vi försökt att noggrant få fram fakta om branschen med hjälp av både primärdata (intervjuer) och sekundärdata (årsredovisningar, ekonomiska rapporter, akademiska artiklar, Internet källor mm.). I analysen har utförts sedan en jämförelse mellan fallföretaget Taxi Stockholm och dess huvudkonkurrenter med hjälp av valda teorier och insamlade sekundär samt primärdata. Taxi Stockholm 15 00 00 AB som tackvare sin tidigare monopolinställning har haft en ledande position, på senare år förlorad marknadsandelar till sina konkurrenter.