Bakgrund: Investeringar har en stor påverkan på alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen är väsentligt. Det vanligaste är att olika kalkylmetoder används vid investeringsbeslut, samtidigt som det påvisats att annat än finansiell information också är av stor vikt. Kommuners specifika förutsättningar; om samhällsnytta som övergripande målsättning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig åt jämfört med företag. De specifika förutsättningarna kräver dock korrekta underlag för beslut vad gäller val av metoder och kriterier. På grund av en begränsad forskning angående kommuners sätt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlägga de svenska kommunernas tillvägagångssätt vid investeringsbedömningen av anläggningsinvesteringar. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och då specifikt vid projekt i byggnader och anläggningar.  Metod: Genomförandet innebär en metodkombination med både semi-strukturerade intervjuer och enkäter till Sveriges alla kommuner.

Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer? har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.

Denna uppsats behandlar råvaruoptioner ur en spannmålsodlande lantbrukares perspektiv. Optionsinstrumentet grundar sig på finansiella terminer och syftar till att hantera råvarurisken som lantbrukare möts av till följd av svängningar på spannmålsmarknaden. Då dessa svängningar har blivit allt kraftigare de senaste åren motiveras ett instrument som möjliggör en säkring av värdet på lantbrukarens råvara allt mer.Optionsinstrumentet introducerades år 2007 av Handelsbanken, som idag är den enda aktören som erbjuder tjänsten på marknaden. Målet med denna uppsats är att tydliggöra begrepp gällande råvaruoptionshandel samt att lägga en kunskapsgrund för implementering av denna handel inom svenskt lantbruk. Utöver detta ämnar uppsatsen att tydliggöra hur optionshandel kan öka lönsamheten i det spannmålsodlande lantbruksföretaget.

Bakgrund: ?Venture capitalists? är en typ av riskkapitalister som specialiserar sig på investeringar i unga och små högriskföretag. Riskkapitalister hjälper företag som har svårt att få finansiering på annat sätt, till exempel från banken. De har därför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera på riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens värdering av företagets prestation när de har en övervakande roll i bolaget, det vill säga då de har en plats i styrelsen.

Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsräntan för bestämmande av pensionsskulden bestämmas utifrån räntan på företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska räntan på statsobligationer användas. Efter finanskrisen år 2008 ökade räntespreaden mellan dessa två räntor och det uppstod ett problem för länder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, däribland Sverige.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsräntenivå har påverkats av finanskrisen år 2008. Samt vad detta har för konsekvenser på boalgens finansiella rapporter och dess annvändare.Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmått för att mäta hur diskonteringsräntan förhåller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmånsbestämda pensionsplaner.Referensram: Denna del av undersökningen består av en genomgång av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer.Teori: Teorin består av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management.Resultat & analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsränta hos svenska börsbolag med förmånsbestämda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte längre har en diskonteringsränta i nivå med statsobligationsräntan.Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhållit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid beräkning av sina pensionsskulder samt hur detta har påverkat intressenterna av den finansiella rapporten.Slutsats: Utifrån funna resultat kan slutsats dras att efter finanskrisen har bolag med en låg soliditet valt en högre diskonteringsränta.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Processorienterat synsätt präglar utvecklingen i verksamheter under 1990-talet. Denna utveckling återfinns även bland affärssystem som ska stödja verksamheten. Processorienterade affärssystem har blivit en alltmer viktig del av företagets verksamhet.Syftet med detta arbete var att ta reda på vilka faktorer affärssystemleverantörer anser vara viktiga för att kvalificera en kund. Undersökningen baseras på sju intervjuer hos fyra affärssystemsleverantörer.De faktorer som framkom kan delas in i tre olika typer av faktorer. Finansiella faktorer, relationsfaktorer och kundspecifika faktorer.

Problembakgrund: Förmånsbestämda pensionsplaner är kända för sin höga grad av osäkerhet, då ett antal svåra bedömningar tvingas göras. Dessa bedömningar kallas aktuariella antaganden. Redovisningsrådets rekommendation 29, som är en svensk motsvarighet till IAS 19: Ersättningar till anställda, började gälla den 1 januari 2004. Dock innebar övergången till IAS 19 en stor förändrig för de berörda bolagen då det tidigare redovisningssättet skiljde sig avsevärt från det nyinförda, främst vad det gäller ersättning efter avslutad anställning i form av pension. Fastställande av de aktuariella antagandena var en väsentlig skillnad för bolagen.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

På senare år har den finansiella marknaden vuxit enormt mycket. I samband med värdepappershandel utsätts banker och andra finansiella aktörer för risker. För att få en kontroll på lönsamheten och inte utsättas för likviditetsproblem, har insikt om riskkontroller förbättrats. Value at Risk (VaR) är ett mycket erkänt och användbart mått vid riskmätningar. VaR definieras som ?den med viss sannolikhet förväntade förlusten från ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod?.

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanställer kritiska framgångsfaktorer i både finansiella och icke-finansiella mått. När balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag då den på ett förståeligt och tydligt sätt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmärksamhet var så stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter några framgångsrika år började trenden dala vilket kan ha berott på att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förändring i användandet av styrkort väckte vårt intresse för att finna utvärderingar om hur modellen fungerar.

Bakgrund och problem: Med de nya redovisningsreglarna som IASB har utfärdat och sombörjade gälla för alla noterade koncerner inom EU från och med 2005, krävs det i många fallatt företagen gör egna bedömningar, vilket även gör sig gällande i IAS 16 ? Materiellaanläggningstillgångar. I standarden finns ett tydligt krav på att komponentavskrivning skatillämpas. Dock ger standarden inte några vidare förklaringar för hur ingående och detaljeratföretagen ska bryta ner sina tillgångar. Företagen får därmed själva göra bedömningen om vadsom anses vara en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång, vilken skall skrivs avseparat som en komponent.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter.