Komponentavskrivning
Bakgrund och problem: Med de nya redovisningsreglarna som IASB har utfärdat och sombörjade gälla för alla noterade koncerner inom EU från och med 2005, krävs det i många fallatt företagen gör egna bedömningar, vilket även gör sig gällande i IAS 16 ? Materiellaanläggningstillgångar. I standarden finns ett tydligt krav på att komponentavskrivning skatillämpas. Dock ger standarden inte några vidare förklaringar för hur ingående och detaljeratföretagen ska bryta ner sina tillgångar. Företagen får därmed själva göra bedömningen om vadsom anses vara en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång, vilken skall skrivs avseparat som en komponent. Vi anser det därmed som intressant att undersöka hur företagenhanterar den här bedömningsfrågan samt vad som driver dem i deras redovisningsval.Syfte: Uppsatsen syftar till att utreda hur företagen förhåller sig till det krav påkomponentavskrivning som återfinns i IAS 16. Undersökningen ämnar undersöka hurföretagen valt att bedöma vad en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång innebär, detvill säga vad företagen identifierar som en komponent. Studien avser även att studera vilkamotiv som driver företagen i redovisningen av komponenter. I studien avses inte attgeneralisera, utan att påvisa rådande tendenser och resonemang kring komponentavskrivning.Avgränsningar: Uppsatsen berör IAS 16 och vi har inom standarden valt att avgränsa studientill kravet på komponentavskrivning. Inom uppsatsen har vi även valt att avgränsa oss till hursvenska noterade koncerner behandlar komponentavskrivning.Metod: Studien har i huvudsak ett kvalitativt angreppssätt. Data har främst samlats in genomtelefon- och personliga intervjuer. Årsredovisningsinformation har även använts i viss mån,dock har den här informationen i sig inte varit tillräcklig för analys, vilket gjorde att intervjuervar att föredra för uppsatsens problem.Resultat och slutsatser: Vi fann att företagen hanterade det faktum att kravet påkomponentavskrivning innebar utrymme för egna bedömningar, genom att i många falldefiniera egna kriterier på vad en komponent innebär. Vi har funnit att företagen påverkas ochdrivs av flertalet faktorer gällande redovisningen av komponenter, där branschpåverkan är enav de mer framträdande påverkansfaktorerna. Företagen anser vidare att den nytta som skapasför den externa användaren av den finansiella informationen är liten i relation till den kostnadsom tillämpningen av kravet innebär.Förslag till vidare forskning: Vi finner det intressant om vidare forskning skulle ta upp vilkaeffekter som skulle uppstå om en klarare reglering fanns kring komponentavskrivningar. Omexempelvis en högre detaljeringsnivå fanns specificerad, anser vi det intressant att studeravilka effekter det skulle få för företagen samt den finansiella informationen. Det skulle ävenvara intressant att studera vilka effekter komponentavskrivningar i kombination med andrafaktorer skulle innebära för den finansiella informationen. Faktorer som skulle varaintressanta är till exempel restvärde, liksom IAS 21- Funktionell valuta.