Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefär tio års intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning på marknaden är således inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benägenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien är således att öka förståelsen för bubbelfenomenet och att, om det är möjligt, förhindra att det händer igen. Syftet med studien är att påvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den så kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under åren 1995-2000.

Uppsatsen behandlar beskattning av hybridinstrument som är sammansättningar av mer än en typ av finansiellt instrument. Beskattning av hybridinstrument gör det särskilt svårt att särskilja ränta från kapitalvinst..

Nyckelord: kreditrisk, kreditgivning, finanskris, finansoro, fyrkantsmodell, trekantmodell, SWOT-analys, kreditgivningsprocess, bank, kreditinstitut, Swedbank, Föreningssparbanken, Sparbanksstiftelser, TAS-kommerzbank, Ukraina, IMF, Baltikum, Ryssland, Sverige, etablering, marknad. Bakgrund: Oroligheter på finans- och bankmarknaden leder till finanskris som i sin tur återspeglar kreditrisker samt kreditförluster. Om oron växer obalanserat kan banker samt finansiella institut riskera sin position och i värsta fall gå i konkurs. Det medför att förtroendet från allmänheten och aktieägarna minskar. Den finansiella turbulensen som råder idag började med bolånekrisen i USA där en av de större aktörerna, Lehman Brothers, gick i konkurs.

Denna uppsats behandlar införandet och implementeringen av IFRS/IAS reglerna i två globala företag, Scania koncern som är ett industriföretag med mycket materiella anläggningstillgångar och lite immateriella tillgångar jämfört med WSP group, som är ett konsultföretag med lite anläggningstillgångar och mycket immateriella tillgångar. Vidare redogörs för hur Scania och WSP värderar och avskriver sina materiella anläggningstillgångar enligt den nya IAS 16. I uppsatsen undersökts även om företagens finansiella rapportering enligt IAS 16 motsvarar de kvalitativa egenskaperna det vill säga; begriplighet, relevans tillförlitlighet och jämförbarhet enligt IASB:s föreställningsram.Metoden som används i undersökningen är en kvalitativ fallstudie. För att genomföra studien har författarna läst de senaste teorierna om IFRS/IAS, samt skriftliga källor om Scania och WSP. Dessutom har tre intervjuer och en mailinterjvu med nyckelpersoner inom IFRS/IAS utförts.Uppsatsen utmynnar i ett resultat som säger att införandet av IFRS /IAS inte påverkade Scanias och WSP:s räkenskaper så mycket, eftersom Sverige och England tidigare hade anpassat sina rekommendationer till IAS.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frånexternt perspektiv, är av finansiell karaktär och är det som företag ger ut ibalansräkning, resultaträkning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förändrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som är av ickefinansiell karaktär har kommit att bli mer och mer intressant. Likaså beskrivningar ochförklaringar av både finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrån verksamhetens affärsmässiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte är att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieägarnas förståelse för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlätta i beslutssituationer angående köpa, sälja eller behållaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.

Olika intressenters skärpta krav på genomlysbarhet, vad gäller de risker företag utsätts för och hur dessa hanteras, är en konsekvens av den senaste tidens uppmärksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via årsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsättningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att använda ett ramverk för en fullständig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvärldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig åt mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? Används kvantitativa mått för att mäta riskernas påverkan? Undersökningen visar inte på några entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.

Uppsatsen ämnar studera personalrelaterade problem vid en CRM-implementering. Huvudsyftet kan delas upp i fyra delsyften som behandlar vilka implementerings-problemen är, när de uppstår, hur de undviks och hur de bearbetas..

Bakgrund: Bioteknikbranschen är en bransch som präglas av stor osäkerhet. Många företags fortsatta existens beror på om företagets projekt eller produkt får godkänt av läkemedelsverket, vilket gör en värdering av bolaget under utvecklingsperioden mycket svår. Den vanligaste metoden vid värdering av bioteknikföretag idag är kassaflödesmetoden. Denna metod anses dock av vissa aktörer på den finansiella marknaden vara otillräcklig. Istället förespråkas en metod med hjälp av reala optioner som de anser tar bättre hänsyn till den osäkerhet som omgärdar bioteknikföretag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en real optionsmodell för värdering av Bioteknikföretag samt att pröva denna på ett fallföretag.Genomförande: För att uppfylla syftet utgicks från existerande företagsvärderingsmodeller och befintlig optionsteori.

Många företag gör en årlig frivillig miljöredovisning, antingen separat eller som en del i årsredovisningen. Definitioner av traditionella finansiella redovisningsbegrepp borde gå att använda även till finansiella miljöredovisningsbegrepp. Frågan är alltså, hur miljöredovisningsbegrepp går att relatera till traditionella redovisningsbegrepp. Vi har valt att i vår uppsats: beskriva miljöredovisningen inom den traditionella redovisningen, specifikt beskriva hur börsnoterade företag respektive inte börsnoterade företag utformar sin miljöredovisning samt hur de använder och tolkar miljöredovisningsbegrepp. Vi har även tittat på revisorns roll i utformandet av miljöredovisningar sett ur ett företagsperspektiv.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid.Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, så kallat humankapital, har blivit en allt viktigare tillgång för företagen och en kritisk framgångsfaktor. Denna tillgång har ökat i betydelse i förhållande till de mer klassiska, materiella tillgångarna. Dock uppstår problem inom redovisningen då det inte är tillåtet att aktivera personalen som en tillgång i företagens balansräkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande. För att komplettera den finansiella rapporteringen och återge en mer rättvisande bild lämnar företagen frivilliga upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts för att undersöka de frivilliga personalupplysningarna har studerat årsredovisningar, men idag anses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter. Samtidigt finns det de som hävdar att det som återges på hemsidan är en kopia av informationen i årsredovisningen.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att med Decuma som utgångspunkt kartlägga de möjligheter och svårigheter, som är specifika för ett born globalföretags förmåga att skapa en konkurrenskraftig position. METOD: Uppsatsen bygger på en fallstudie av Decuma för att få djupare insikt i problematiken kring born globals och hur de kan uppnå konkurrensfördelar genom strategiska relationer. Vi presenterar en bred fallstudie som sedan analyseras med utgångspunkt från vår teoretiska referensram som berör internationaliseringsprocessen för små hig-tech företag med behov av samarbeten och relationer. SLUTSATSER: För att ett born globalföretag ska kunna skapa möjligheter på en global marknad är det viktigt att de har förmåga att bibehålla sin flexibilitet trots att de får större krav från marknaden i takt med att de växer. Det är även viktigt att företaget kan erbjuda en specialiserad och kundanpassad produkt.

Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy.The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur.