Syftet är att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebär, dels hur användbar den information som redovisningen ger är för användarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemässiga underskottsavdrag är att betrakta som en tillgång i balansräkningen. Vår studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens användbarhet, vilket till stor del beror på de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. Många av de studerade företagen avviker från RR 9 främst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen kräver. Vidare anser vi att det värde som de uppskjutna skattefordringarna hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag tas upp till i balansräkningen inte bör begränsas av en i rekommendationen bestämd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bättre redovisning.

In 2014-2015 a large-scale Ebola epidemic occurred in West Africa. The Swedish Civil Contingencies Agency was given the order to conduct the Swedish response. The purpose of this case study was to investigate the impact on project planning of the three factors: the nature of the crisis, political initiative and developing countries. In this case study the crisis was an epidemic, and the project was initiated by the Swedish Government and conducted in two developing countries. The results were intended to contribute to developed understanding and recommendations for future project managers in similar projects.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömässiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

De senaste åren har värderingsmetoden värdering till verkligt värde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses värderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar därför hur väl företag följer upplysningskraven som de ska följa när de värderar tillgångar och skulder till verkligt värde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberättelsen gällande företagens efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall då företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberättelsen. Urvalet för studien är samtliga företag noterade på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn år 2012 och år 2013.

Samhället är beroende av att revisorer genom sin granskning ökar trovärdigheten för företags finansiella rapporter, detta har lett till att revision kommit att beskrivas som en komfortskapande process. Då det är revisorn som bedömer huruvida den redovisade informationen är fri från väsentliga felaktigheter är det viktigt att revisorn upplever komfort under ett revisionsuppdrag. Tidigare studier har visat att interaktioner inom revisionsteamet är en förutsättning för att komfort ska kunna spridas. Det är revisorsassistenterna som utför en stor del av granskningen och deras arbete ligger sedan till grund för det slutliga revisionsutlåtandet. Eftersom revisorsassistenter ofta har begränsad kunskap och erfarenhet av revision har denna studie undersökt hur revisorsassistenter upplever att interaktioner med överordnade kollegor påverkar deras komfort under ett revisionsuppdrag.

Trading financial securities at stock exchanges and other authorized market places is today a particularly important socioeconomic phenomenon in many industrialized countries. A well functioning securities market is crucial for the economic development in these countries. The modern trading with stocks and other financial securities is characterized by the fact that the majority of the transactions at the stock exchanges are carried out through various intermediaries. The ultimate counterparties that are involved in a securities transaction (the seller and the buyer) are often unknown to each other. The anonymity in the securities trading implies several interesting legal problems.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva arbetet i ett antal revisionsutskott samt att diskutera hur detta arbete har påverkat extern revision och intern kontroll. Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Datainsamling har genomförts i form av intervjuer och dokumentstudier. Uppsatsens forskningsansats har varit abduktiv och deskriptiv. Teoretiskt perspektiv: De teoretiska perspektiv som använts är tagna från Svensk kod för bolagsstyrning, dels den gällande dels den reviderade.

Företagsförvärv tillhör vardagen numera. Trots alla förvärv som genomförts och all forskning som bedrivits inom området, misslyckas fortfarande många företag att på ett effektivt sätt föra samman två olika organisationer till en enhet. Syftet med uppsatsen är att utreda vilken roll kultur och organisationsdesign har vid internationella företagsförvärv samt undersöka på vilket sätt de kan bidra till utvecklingen, implementeringen och förverkligandet av strategin för den nya organisationen. Företagsförvärvet mellan före detta svenska AGA och tyska Linde har legat till grund för våran undersökning. Många faktorer både inom och utanför organisationerna påverkar valet av strategi och hur utformningen av den nya organisationen skapas och genomförs.

Idag är det mycket uppmärksammat av både akademiker och användare att information från traditionella finansiella redovisningar inte är tillräckliga för att motsvara de krav som både externa och interna intressenter ställer på mer innehållsrika rapporter. Marknad och intressenter efterfrågar information om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, vilket har lett till att allt fler företag upprättar en hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning syftar till att skapa en hållbar utveckling och ses som ett verktyg eller en möjlighet för företag att lämna information om dessa tre aspekter och det leder till ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillämpar hållbarhetsredovisning. Studien genomfördes genom en fallstudie av fyra företag för att beskriva hur de tillämpar sin hållbarhetsredovisning.

Som svar på de många redovisningsskandalerna som inträffat i USA de senaste åren utformades år 2002 en ny lag, Sarbanes-Oxley Act. Lagen ställer bland annat högre krav på bolagens interna kontroller och finansiella rapporter. Sarbanes-Oxley Act tillämpas dock inte bara på bolag i USA, utan även icke-amerikanska bolag som är registrerade hos SEC tvingas att följa lagens bestämmelser. Detta innebär att flera bolag i Sverige måste implementera lagen, som för icke-amerikanska bolag träder i kraft sommaren 2006.Vi ville med undersökningen förklara hur bolag i Sverige påverkas av Sarbanes-Oxley Act. Utifrån tre teorier; institutionell teori, agentteori och transaktionskostnadsteorin, har vi utformat propositioner som försökt förklara Sarbanes-Oxley Act:s påverkan på bolagen.

Fastigheter kan hållas av olika orsaker, vissa ärver och förvaltar en fastighet innannästa generation tar vid medan andra investerar i rent finansiellt syfte eller kulturelltsyfte. Likaså skiljer sig anledningen till varför man värderar egendomen, det kan varaför att bjuda ut fastigheten på marknaden, för att lägga ett bud på densamma vidnyförvärv eller av rent bokföringsmässiga skäl. Fastighetsmarknaden är komplex ochriskbilden är ofta alltför mångfasetterad för tillgängliga finansiella modeller, vilketmedför att magkänslan allt som oftast är utgör en stor del vid investeringsbeslut.I denna studie undersöktes olika investerares syn på risk. Möter allainvesterare samma riskbild eller skiljer den sig beroende på investerarens preferensför endera fastighetsslaget? Upplever aktörer i bolag med fastigheter somkärnverksamhet en annan riskbild än de vilka håller fastigheter i rentdiversifieringssyfte?En enkät skickades ut till 110 personer verksamma som VD, Finanschef ellerRiskchef, inom fastighetsbranschen.

Uppsatsen behandlar rättsläget på mervärdesskatteområdet efter EU-domen C-88/09 Graphic Procédé. I målet fastslog domstolen att framställning av tryckta produkter skulle betraktas som leverans av varor och inte tillhandahållanden av tjänster enligt mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG. I svensk skatterätt är följden av domen att framställning av tryckta produkter inte ska betraktas som tjänster som beskattas med en normalskattesats om 25 procent enligt 7:1 st. 1 ML, utan att dessa ska betraktas som framställning av varor. Vissa tryckta produkter som exempelvis böcker, tidningar och broschyrer ska således beskattas med en skattesats om 6 procent enligt 7:1 st.

Revisionsberättelsen är ett standardiserat dokument där revisorn presenterar de resultat som framkommit i revisionen. Syftet med revisionsberättelsen är att ge företagets finansiella information en ökad trovärdighet och utgör tillsammans med årsredovisningen ett underlag för beslutsfattande rörande företaget. Utan revisionsberättelsen är det svårt för användare av årsredovisningen att avgöra om den är fullständig och rättvisande. Uppsatsens syfte är att genom enskilda användares uppfattningar synliggöra och ge en djupare förståelse för revisionsberättelsens betydelse för användarna. Uppsatsen behandlar även revisionsberättelsens betydelse för användarnas förtroende till företaget.

Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen äldre i vårt land. Den största gruppen vårdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vård sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning arbetsterapeuter i Skånes mindre kommuner, med invånarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.