Sökresultat:
1645 Uppsatser om Finansiella pćfrestningar - Sida 35 av 110
AffÀrssystemsleverantörers kvalificeringskrav pÄ presumtiva kunder
Processorienterat synsÀtt prÀglar utvecklingen i verksamheter under 1990-talet. Denna utveckling Äterfinns Àven bland affÀrssystem som ska stödja verksamheten. Processorienterade affÀrssystem har blivit en alltmer viktig del av företagets verksamhet.Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilka faktorer affÀrssystemleverantörer anser vara viktiga för att kvalificera en kund. Undersökningen baseras pÄ sju intervjuer hos fyra affÀrssystemsleverantörer.De faktorer som framkom kan delas in i tre olika typer av faktorer. Finansiella faktorer, relationsfaktorer och kundspecifika faktorer.
IAS 19 "Aktuariella antaganden - ingen exakt vetenskap"
Problembakgrund: FörmÄnsbestÀmda pensionsplaner Àr kÀnda för sin höga grad av osÀkerhet, dÄ ett antal svÄra bedömningar tvingas göras. Dessa bedömningar kallas aktuariella antaganden. RedovisningsrÄdets rekommendation 29, som Àr en svensk motsvarighet till IAS 19: ErsÀttningar till anstÀllda, började gÀlla den 1 januari 2004. Dock innebar övergÄngen till IAS 19 en stor förÀndrig för de berörda bolagen dÄ det tidigare redovisningssÀttet skiljde sig avsevÀrt frÄn det nyinförda, frÀmst vad det gÀller ersÀttning efter avslutad anstÀllning i form av pension. FaststÀllande av de aktuariella antagandena var en vÀsentlig skillnad för bolagen.
Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter?
Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade
företag förmedla information till sina externa intressenter?
Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson
Handledare: Anders Hederstierna
LÀrosÀte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och
SamhÀllsvetenskap
Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi
Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör
underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha
tillgÄng till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra
bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sÀllan presentationen av
företagens kvartalsrapporter, som Àr det brukliga rapporteringsintervallet, i
en volatilitiv aktiemarknad.
Value at Risk- en undersökning av VaR pÄ statspapper
PÄ senare Är har den finansiella marknaden vuxit enormt mycket. I samband med vÀrdepappershandel utsÀtts banker och andra finansiella aktörer för risker. För att fÄ en kontroll pÄ lönsamheten och inte utsÀttas för likviditetsproblem, har insikt om riskkontroller förbÀttrats. Value at Risk (VaR) Àr ett mycket erkÀnt och anvÀndbart mÄtt vid riskmÀtningar. VaR definieras som ?den med viss sannolikhet förvÀntade förlusten frÄn ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod?.
UtvÀrdering av balanserade styrkort : en studie av management konsulters erfarenheter
BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanstÀller kritiska framgÄngsfaktorer i bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt. NÀr balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag dÄ den pÄ ett förstÄeligt och tydligt sÀtt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmÀrksamhet var sÄ stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter nÄgra framgÄngsrika Är började trenden dala vilket kan ha berott pÄ att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förÀndring i anvÀndandet av styrkort vÀckte vÄrt intresse för att finna utvÀrderingar om hur modellen fungerar.
Komponentavskrivning
Bakgrund och problem: Med de nya redovisningsreglarna som IASB har utfÀrdat och sombörjade gÀlla för alla noterade koncerner inom EU frÄn och med 2005, krÀvs det i mÄnga fallatt företagen gör egna bedömningar, vilket Àven gör sig gÀllande i IAS 16 ? MateriellaanlÀggningstillgÄngar. I standarden finns ett tydligt krav pÄ att komponentavskrivning skatillÀmpas. Dock ger standarden inte nÄgra vidare förklaringar för hur ingÄende och detaljeratföretagen ska bryta ner sina tillgÄngar. Företagen fÄr dÀrmed sjÀlva göra bedömningen om vadsom anses vara en vÀsentlig del av en materiell anlÀggningstillgÄng, vilken skall skrivs avseparat som en komponent.
LÄg inflation trots stigande tillgÄngspriser : Bör rÀntepolitiken motverka bubblor i tillgÄngspriser?
FrÄn Är 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrÀttspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affÀrsvÀrldens generalindex) med ca 200 procent. Det har sÄledes skett en vÀrdestegring pÄ tillgÄngar i Sverige med i genomsnitt nÀrmare 165 procent pÄ 10 Är.VÄr frÄgestÀllning Àr: Bör Riksbanken motverka dessa tillgÄngsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat tvÄ explicita mÄl dÀr den ena Àr att upprÀtthÄlla stabilt penningvÀrde, och det andra att upprÀtthÄlla finansiell stabilitet. TillgÄngsprisökningar kan pÄverka möjligheten att klara bÄda dessa mÄl. Det första mÄlet genom att KPI (inflationen) pÄverkas direkt via ökad konsumtion pÄ grund av förmögenhetseffekter.
Internrevisor : ett yrke under förÀndring
Problem: Internrevision har hamnat i fokus pÄ grund av nationella rapporter och regelverk sÄsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare Ärs redovisningsskandaler medför ett ökat tryck pÄ företag att ha en vÀl fungerande internrevision som sÀkerstÀller den interna kontrollen samt förbÀttrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter Àr under förÀndring. Vilka faktorer har inverkat pÄ den förÀndrade rollen samt vilka konsekvenser har förÀndringen medfört?Syfte: Syftet Àr att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.
BankvÀsende enligt Koranen : En studie av islamiska bankers samhÀllsekonomiska roll
I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna vÀsterlÀndska marknadsekonomier fyller. Syftet Àr att undersöka om islamiska banker kan fÄ större betydelse Àn att förbli nischbanker. Slutsatsen Àr att de islamiska bankernas roll begrÀnsas av att man har högre kostnader Àn sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion Àr beroende pÄ prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en vÀxande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krÀvs ytterligare utveckling och effektivisering..
Kan nyckeltal förutse ekonomiska svÄrigheter i ett företag? : En tillÀmpning av Z-modellen
I denna uppsats undersöks finansiella nyckeltal och deras förmÄga att kunna förutse konkurs hos smÄ svenska privata aktiebolag inom tjÀnsteindustrin. Dessa nyckeltal erhÄlles frÄn Ärsredovisningar som hÀmtas frÄn affÀrsdata ett och tvÄ Är innan konkurs för att utreda eventuella skillnader i prediktionsförmÄgan mellan de tvÄ Ären bakÄt i tiden. Undersökningen innehÄller Àven en kontrollgrupp bestÄende av vÀlmÄende företag, sÄledes undersöks sammanlagt 60 stycken svenska privata aktiebolag med ett anstÀllningsantal pÄ 1-4 individer, varav 30 företag Àr konkursföretag och 30 företag Àr vÀlmÄende.Syftet med studien Àr att utvÀrdera tvÄ av Altmans reviderade Z-modeller, ZŽoch ZŽŽ, samt en för studien exklusivt framtagen modell och deras tillÀmpbarhet pÄ smÄ svenska företag gÀllande deras förmÄga att kunna predicera en konkurs. Studiens framtagna modell har sin grund i Altmans ursprungsmodell och benÀmns i studien som Z3. Altmans Z-modell presenterades 1968 som ett multivariat tillvÀgagÄngssÀtt för att förutsÀga konkurs.
En utredning av Rom I-förordningens artikel 4.1(h)
Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force.
Mediabevakning och aktiemarknadens reaktion pÄ ny information
Relationen mellan publik media och kapitalmarknader Ă€r ett omrĂ„de som studerats under en lĂ„ng period. Ă
sikter har vÀckts om att massmedia Àr en viktig faktor vid förstÄelsen av finansiella marknader dÄ media har förmÄgan att ge upphov till irrationella reaktioner. UtifrÄn detta har en kritik mot massmedia vÀxt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lÀttare Ätkomst till ny information leder till att priser pÄ finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie Àr att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregÄr en aktierekommendation pÄverkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregÄr och efterföljer rekommendationen ifrÄga. Undersökningen har baserats pÄ rekommendationer gÀllande svenska aktier som Àr börsnoterade pÄ Large-, Mid- och Small-Cap listorna pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som strÀcker sig över tvÄ Är.
PrivatrÄdgivarens arbete : en kvalitativ studie av tvÄ banker
Titel: PrivatrÄdgivarens arbete - en kvalitativ studie av tvÄ bankerNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Stridh och Maria SundstenHandledare: Stig SörlingDatum: 2010-JuniSyfte: Syftet med denna uppsats Àr ge en djupare inblick i hur finansiella rÄdgivare arbetar. Vi vill undersöka hur de rÄdgivarna hanterar sin roll som rÄdgivare till kunden kontra sÀljare för företaget, och hur kundens intressen bevaras.Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med fyra rÄdgivare. Vi har studerat olika teorier i Àmnet som vi sedan analyserat tillsammans med det empiriska materialet.Resultat & slutsats: VÄr studie visar att de finansiella rÄdgivarna inte ser nÄgon konflikt i sina roller som försÀljare kontra rÄdgivare. Enligt vÄra respondenter arbetar de alltid för kundens bÀsta. Vi kan Àven konstatera att kundens intressen bevaras frÀmst med hjÀlp av de lagkrav som finns, dÄ dessa regler Àr vÀl inarbetade i bankernas system.Förslag till fortsatt forskning: Vi finner att det skulle vara intressant att Àven undersöka hur kunderna ser pÄ rÄdgivningssituationen? KÀnner de till sina rÀttigheter? En annan intressant studie vore att undersöka hur bankerna arbetar med finansiell rÄdgivning jÀmfört med företag som kallar sig för "oberoende rÄdgivare".
Att bygga legitimitet i en vÀrld av förÀndring : En studie av hur företag kan hantera en ny standard för intÀktsredovisning
IntÀkter Àr ett stort och viktigt omrÄde inom redovisning. Redovisningen av intÀkter Àr imÄnga fall problematisk eftersom intÀkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av vÀrlden. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltÀckande standard för intÀkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fÄtt mÄngareaktioner frÄn olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fÄtt mest kritik frÄnföretagen Àr den ökade mÀngden tillÀggsupplysningar som kommer krÀvas i företagensfinansiella rapporter.
Internationella regelverks pÄverkan pÄ sparbanker i Kalmar lÀn : En studie av Basel III
BAKGRUND De senaste Ären har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III stÀller ökade krav pÄ bankerna gÀllande sÄvÀl kapital som likviditet, och det Àr i stort sett samma regelverk som gÀller för storbanker som för smÄ sparbanker. Sparbanker Àr en intressant associationsform med en lÄng historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter dÀr de Àr verksamma.SYFTESyftet med denna rapport Àr att undersöka hur sparbanker i Kalmar lÀn upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste Ären. I syftet ingÄr Àven att undersöka vilka konkreta förÀndringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ personliga intervjuer med representanter frÄn fyra sparbanker i Kalmar lÀn samt en intervju med en representant frÄn Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsÀtt och studiens resultat Àr dÀrför prÀglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehÄller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.