Introduktion/Problembakgrund: Earnings management (EM) är ett problem för både det enskilda företaget och samhället. EM innebär att företagsledningen manipulerar resultatet i syfte att vilseleda externa intressenter. Konsekvenserna av EM är ett minskat förtroende för den finansiella rapporteringen, vilket resulterar i en ineffektiv kapitalallokering. Tidigare studier i Nya Zeeland har konstaterat att sammansättningen av fastighetsportföljen påverkar benägenheten till EM. Däremot går resultatet inte att generalisera i andra länder, eftersom det finns skillnader i lagstiftningen.

Inledning och problemdiskussion: Den senaste tiden har svenska bolaget Eniro varit inblandad i en redovisningsskandal där den tidigare vd:n Johan Lindberg polisanmälts för att ha manipulerat bolagets intäkter. Eniro står nu inför en svår period där långivarna överväger att sätta bolaget i konkurs och möjlighet till nyemission verkar inte trolig.För ett gynnsamt näringsliv är det viktigt att intressenter känner förtroende för noterade bolag på aktiemarknaden. Att bolagen redovisar korrekt information är avgörande för att investerare ska känna förtroende för bolaget, vilket ifrågasätts vid redovisningsskandaler likt den Eniro nu står med.Syfte: Att analysera Eniros finansiella ställning och dess utveckling år 2007 till 2014, för att se på samband mellan förändringar i finansiella ställningen och bolagets börsvärde.Avgränsningar: Studien kommer att baseras på årsredovisningar från år 2007 till 2013 samt tredje kvartalsrapporten år 2014. Denna period är vald då den ger en bild av bolaget innan och under finanskrisen, samt de år som den felaktiga redovisningen skedde och efter att den upptäckts.Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Eniro och består av både sekundär kvalitativ och kvantitativ data. Kvalitativa data är nyhetsartiklar om bolaget och verksamhetsberättelser som finns i Eniros årsredovisningar.

Bakgrund Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare genom åren. Men de är också behäftade med en del redovisningsmässiga problem. Framförallt finns en problematik med subjektivitet i många av bedömningarna. Nyligen gjorda studier har visat att implementeringen av IFRS regler skiljer sig avsevärt mellan svenska börsföretag. Men hur påverkar sådant egentligen användarna och vilka branscher är mest utsatta?Syfte Syftet med studien är att identifiera om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan olika branscher i fråga om mängden immateriella tillgångar samt att studera hur detta kan tänkas påverka användbarheten av finansiella rapporter.Metod Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod med vissa kvalitativa inslag som komplement.Resultat Resultatet av studien är att påtagliga branschspecifika skillnader tycks finnas.

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat världen. Det blev turbulens på den finansiella kapitalmarknaden vilket även har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats är följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, Krisåtgärder och Lärdomar) som sedan jämförs med hur bankerna har agerat.

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd.För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter.Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten.

Bankerna har ett stort ansvar i samhällets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar både låntagare och långivare. Banker såväl som värdepappersinstitut måste noggrant kunna beräkna och bedöma sin riskexponering för att på så sätt kunna gardera sig mot riskerna genom att hålla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt få en finansiell stabilitet i samhället infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gällande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket är en förfinad, mer individanpassad version av föregångaren Basel I.

Bakgrund: När ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras måste företaget ta hänsyn till en mängd olika aspekter. Företaget måste ta ett investeringsbeslut som innefattar överväganden om hur risk och förväntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar är förenade med en mängd osäkerheter och svårbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och därigenom minimera sina risker, däribland sina finansiella risker.

?Högfrekvenshandel har de senaste åren växt till att bli en betydande kraft på de finansiella marknaderna och således även fått mycket medial uppmärksamhet. Den här medieuppmärksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 då "Flash-krashen" inträffade på Dow Jones indexet i New York och påverkade marknader över hela världen.Vår avsikt med den här kandidatuppsatsen är att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angående ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer på marknaden.Våra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig så stora negativa effekter som media målar upp, och att den forskning som gjorts på ämnet indikerar att handeln främst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar även dagens regleringssituation och analyserar de förslag på åtgärder som har lagts fram på EU-nivå. Vår analys visar att många av de förslag som diskuteras är direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gällande tillsyn och övervakning..

Titel: ?När det inte går som det är tänkt? ? En studie av Sveriges finansiella institut och deras hantering av mål i samband med operativa risker.Seminariedatum: 31 maj 2011Kurs: 4FE03E Examensarbete ? CivilekonomprogrammetFörfattare: Josefine Martinsson och Sofie Schelin KärrasNyckelord: Operativ risk, Mål, Management Control System, Risk ManagementSyfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Sveriges finansiella institut arbetar för att sträva mot målkongruens gällande mål som berör operativa risker enligt Basel II samt att ge tänkbara förklaringar till generella mönster i de finansiella institutens tillvägagångssätt. Med hjälp av hypotesprövningar syftar vi till att söka dessa tänkbara förklarningar.Teori: Den teori som vi främst använt oss av i denna studie är teori om omvärldens påtryckningar, målkongruens, Management Control Systems, Risk Management och Operativa risker. Information som presenteras av BIS angående hur operativa risker bör hanteras ingår även i vår teoretiska referensram. Övrig information om Basel II som syftar till att skapa en förståelse kring hur de operativa riskerna är reglerade presenteras i Bilaga 1.Metod: Undersökningsmetoden som använts i denna studie är en surveyundersökning.

I denna uppsats beskrivs och implementeras tre alternativa metoder för att skatta kovariansen mellan finansiella tillgångar. De utvärderas sinsemellan och jämförs med stickprovskovariansen. Utvärderingsmodellen innebär simulering av en aktiv portföljförvaltare i en verklighetstrogen miljö. Då kovariansen mellan finansiella tillgångar beräknas med stickprovsskattning blir skattningsfelet stort. Detta fel, eller brus, försämrar portföljförvaltares resultat och alternativa metoder eftersöks.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex.Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation.Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt..

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ är en företagsform, där medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affärsmässig verksamhet där medlemmarna deltar. Detta innebär att verksamheten har en skyldighet att tillfredställa sina medlemmars finansiella önskemål samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemål. För att kalla sig kooperativ så ska företag följa sju principer, de sju principerna är riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

Syftet är att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och därmed förstå hur pass nödvändig Koden är för finansiella institutioner. Utifrån syfte görs en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur Koden påverkar/påverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgångspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen är att få ökad förståelse och därmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det är för få bolag som intervjuats och det är inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.