Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden.

På senare år har den finansiella marknaden vuxit enormt mycket. I samband med värdepappershandel utsätts banker och andra finansiella aktörer för risker. För att få en kontroll på lönsamheten och inte utsättas för likviditetsproblem, har insikt om riskkontroller förbättrats. Value at Risk (VaR) är ett mycket erkänt och användbart mått vid riskmätningar. VaR definieras som ?den med viss sannolikhet förväntade förlusten från ogynnsamma marknadsrörelser över en definierad tidsperiod?.

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanställer kritiska framgångsfaktorer i både finansiella och icke-finansiella mått. När balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag då den på ett förståeligt och tydligt sätt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmärksamhet var så stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter några framgångsrika år började trenden dala vilket kan ha berott på att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förändring i användandet av styrkort väckte vårt intresse för att finna utvärderingar om hur modellen fungerar.

Vårt syfte med denna studie var att få en ökad förståelse för hur ett urval yrkesprofessionella, två barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvärprofessionellt team, bestående av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. Våra huvudsakliga resultat är att motivationsarbete är något som är ständigt närvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vårt resultat är det några verktyg som är mer betydelsefulla än andra i arbetet med gravida missbrukare.

 ABSTRACT    Titel: I vilken utsträckning används ekonomistyrning i praktiken? - En studie av fyra företag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi (15 hp) Författare: Emma Roos och Fanny Wiklander Handledare: Mats Ryding Datum: 2009-05 Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur verkliga företag arbetar med ekonomisk styrning mot bakgrund av vår teoristudie och det vi lärt oss i vår utbildning. Vi har intervjuat fyra företag inom olika branscher för att ta reda på i vilken utsträckning de använder sig av ekonomisk redovisning. Vi har också undersökt om dessa företag använder affärssystem och vilken betydelse dessa har, samt om de påverkats av finanskrisen och därför blivit mer noggranna och försiktiga när de ska ta ekonomiska beslut. Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats. I den kvalitativa metoden finns det en fysisk närhet till det forskningsobjekt man studerar då man helst ska möta respondenten ansikte mot ansikte.

Bakgrund och problem: Med de nya redovisningsreglarna som IASB har utfärdat och sombörjade gälla för alla noterade koncerner inom EU från och med 2005, krävs det i många fallatt företagen gör egna bedömningar, vilket även gör sig gällande i IAS 16 ? Materiellaanläggningstillgångar. I standarden finns ett tydligt krav på att komponentavskrivning skatillämpas. Dock ger standarden inte några vidare förklaringar för hur ingående och detaljeratföretagen ska bryta ner sina tillgångar. Företagen får därmed själva göra bedömningen om vadsom anses vara en väsentlig del av en materiell anläggningstillgång, vilken skall skrivs avseparat som en komponent.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Denna studie behandlar nedskrivning av goodwill i svenska börsnoterade företag, och beaktar fyra möjliga förklaringar till detta. Relevant regelverk för den finansiella rapporteringen är IFRS. Genom en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt uppmärksammar vi problematiken kring att forskningen genererat olika förklaringar till att en nedskrivning äger rum. Studien omfattar 1260 observationer i form av räkenskapsår, som sträcker sig mellan åren 2006 till 2013. Vårt empiriska material är inhämtat via databaser och omfattar finansiell information för vart och ett av företagen, fördelat på de olika åren. Nedskrivningskostnaden för goodwill är manuellt insamlat från de företag där goodwill som tillgångspost minskat från år t-1 till år t. Från vårt teoretiska ramverk deduceras hypoteser som tillhandahåller eventuella orsaker till varför en nedskrivning kan ha ägt rum.

I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna västerländska marknadsekonomier fyller. Syftet är att undersöka om islamiska banker kan få större betydelse än att förbli nischbanker. Slutsatsen är att de islamiska bankernas roll begränsas av att man har högre kostnader än sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion är beroende på prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en växande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krävs ytterligare utveckling och effektivisering..

Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force.

Relationen mellan publik media och kapitalmarknader är ett område som studerats under en lång period. Åsikter har väckts om att massmedia är en viktig faktor vid förståelsen av finansiella marknader då media har förmågan att ge upphov till irrationella reaktioner. Utifrån detta har en kritik mot massmedia växt fram som menar att media inte förmedlar viktig information. En del studier visar emellertid att en lättare åtkomst till ny information leder till att priser på finansiella marknader kan justeras mer effektivt.Syftet med denna studie är att förklara hur den historiska mediabevakningen som föregår en aktierekommendation påverkar hela aktiemarknadens aktörer genom att studera den överavkastning som föregår och efterföljer rekommendationen ifråga. Undersökningen har baserats på rekommendationer gällande svenska aktier som är börsnoterade på Large-, Mid- och Small-Cap listorna på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under en period som sträcker sig över två år.

Titel: Privatrådgivarens arbete - en kvalitativ studie av två bankerNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hanna Stridh och Maria SundstenHandledare: Stig SörlingDatum: 2010-JuniSyfte: Syftet med denna uppsats är ge en djupare inblick i hur finansiella rådgivare arbetar. Vi vill undersöka hur de rådgivarna hanterar sin roll som rådgivare till kunden kontra säljare för företaget, och hur kundens intressen bevaras.Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fyra rådgivare. Vi har studerat olika teorier i ämnet som vi sedan analyserat tillsammans med det empiriska materialet.Resultat & slutsats: Vår studie visar att de finansiella rådgivarna inte ser någon konflikt i sina roller som försäljare kontra rådgivare. Enligt våra respondenter arbetar de alltid för kundens bästa. Vi kan även konstatera att kundens intressen bevaras främst med hjälp av de lagkrav som finns, då dessa regler är väl inarbetade i bankernas system.Förslag till fortsatt forskning: Vi finner att det skulle vara intressant att även undersöka hur kunderna ser på rådgivningssituationen? Känner de till sina rättigheter? En annan intressant studie vore att undersöka hur bankerna arbetar med finansiell rådgivning jämfört med företag som kallar sig för "oberoende rådgivare".

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter.

BAKGRUND De senaste åren har regelverken för banksektorn blivit allt mer omfattande. Regelverket Basel III ställer ökade krav på bankerna gällande såväl kapital som likviditet, och det är i stort sett samma regelverk som gäller för storbanker som för små sparbanker. Sparbanker är en intressant associationsform med en lång historia och de har ofta mycket stor betydelse för de orter där de är verksamma.SYFTESyftet med denna rapport är att undersöka hur sparbanker i Kalmar län upplever det ökade regelverk som har införts för banker under de senaste åren. I syftet ingår även att undersöka vilka konkreta förändringar som införandet av Basel III har lett till i sparbankernas verksamhet samt om sparbankerna kan leva upp till de ökade kraven.METODDetta är en kvalitativ studie som bygger på personliga intervjuer med representanter från fyra sparbanker i Kalmar län samt en intervju med en representant från Sparbankernas riksförbund. Studien har ett hermeneutiskt synsätt och studiens resultat är därför präglat av hur jag som uppsatsförfattare har tolkat intervjupersonerna. REFERENSRAMDetta kapitel innehåller ett resonemang kring finansiella regelverk och kriser samt en beskrivning av Knutsen och Sjögrens kriscykelmodell.