För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebärregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

Vårt syfte är att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhållningssätt till information i företagens finansiella rapporter. Vi ämnar även redogöra för analytikerns synsätt på sitt samspel med företagen och hur detta kan påverka marknaden. Uppsatsen är deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bästa finansanalytiker. Slutsatser är att analytikern kräver all form av information som kan påverka företagen men är nöjd med årsredovisningens information. Balans- och resultaträkning samt kassaflödet används mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag är syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad och företagens sannolikheter för konkurs ser ut genom att tillämpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar: (1) Hur ser företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att beräkna företagens skuldsättningsgrad, företagens sannolikhet för konkurs och för att öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs. Indelning av företagen sker på sektornivå. Om uppsatsens frågeställningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsättningsgrad är olika beroende på sektortillhörighet och förändringar i marknadsvärdet av företagens tillgångar och förändringar i volatiliteten av marknadsvärdet av företagens tillgångar har en tydlig påverkan på företagens sannolikhet för konkurs (2) två av sektorerna (i.e.

2010 utkom The International Integrated Reporting Council med en ny typ av redovisningsramverk vars syfte är att föra samman de nuvarande separerade finansiella ? och icke finansiella rapporterna. Den här typen av redovisning ses som en process där alla i ett företag är med och deltar och där både den finansiella informationen och informationen från de icke ? finansiella rapporterna är integrerade i verksamheten. En icke ? finansiell rapport, en hållbarhetsredovisning beskriver den ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan som ett företag har och ska också ses som en process i företaget som varken börjar eller slutar med publiceringen.

The purpose of this thesis is to identify and define Key Perfomance Indicators (KPIs) and value adding services which are used to describe the quality of Forias logistics services from different aspects. The KPIs should be attractive to both Foria and their customers, with the aim to strengthen the interaction between both parties.The basis for this work is a research in which a literature review and a survey of the market for Swedish logistic service providers were carried out. An analysis of the present situation of Foria was carried out, where a number of people in the company were interviewed. These elements were used together with definitions of KPIs to perform the analysis of the work.The result of the work is ten KPIs that have been created and developed for Foria and which are considered to be attractive to both Foria and the selected customers. The KPIs are: · ECO-driving (binary) ? the company has ECO-driving-educated drivers· ECO-driving (comparison figure) ? all drivers individual driving and its resulting exhaust emissions are compared· The environmental impact ? a total of exhaust emissions from all vehicles belonging to a single business, measured in tonne-kilometres· Complete order ? portion of fields with accurate information (in an order), with the possibility of error categorization· Delivery reliability ? time difference between expected and actual delivery, average for all orders· On-time ? the number of days and hours of difference between the expected and the actual time, for all activities of the order· On-time (activity) ? the number of hours and minutes of difference between the expected and the actual time, for each individual activity of the order· Divergence ? a categorization of all causes of divergence and its responsible department· Level of integration ? the level of cooperation between the logistic service provider and the customer· Customer satisfaction ? how well an order will meet the expectations of the customer The KPIs are described in detail with definitions, how they can be used and what is required to implement them in the service process of Foria.

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli år 2005. Kodens syfte är att stärka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att ställa krav på företagens interna kontroll. På lång sikt skall koden även bidra till ett ökat förtroende för det svenska näringslivet och attrahera utländskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen på O-listan och betonar att det är styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen är att belysa hur koden kan förväntas förändra och förbättra företagens interna kontroll.

För att kunna öka värdet på sina produkter gäller det att logistikservicen är av högsta kvalitet. Det är att leverera rätt produkt, i rätt tid, till rätt plats, i rätt kvalitet och kvantitet. För att kunna leverera denna service behöver företag ha kontroll på alla delar av tiden det tar att producera varan. Det kan vara allt från lagerhantering till transporter mellan olika produktionsavsnitt.Det beställaren hos administrationen på Sandviks transportavdelning ville undersöka var hur deras sidlastare egentligen utnyttjas. Därifrån har syftet med examensarbetet blivit att utforma ett uppföljningssystem som automatiskt ska registrera värden på prestationer på truckfordon inom ett begränsat geografiskt område.För att uppfylla syftet har olika metoder använts för att inhämta den teori som krävdes till uppföljningssystemet och för att kunna utföra tidsstudien.

Dagens ERP-system ger företagen möjligheten att effektivisera och kostnadsreducera sina processer genom en mängd olika funktioner. Företag sätter idag stor tillit till sina ERP-system. Transaktionerna inom och mellan de olika systemen består av en mängd data som kräver övervakning och kontroll för att reducera riskerna med felaktigheter i den finansiella rapporteringen. En typ av verktyg för detta är automatiserade kontroller, vilka kan vara antingen av förebyggande eller upptäckande karaktär. Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur tre stora, svenska tillverkningsföretag använder sig av automatiska kontroller i sina ERP-system samt att jämföra hur deras syn liknar eller skiljer sig från revisionsbyråerna som dagligen arbetar med att utvärdera tillförlitligheten i den finansiella informationen.

Syftet med detta examensarbete är att analysera nyckeltalen för produktionskostnaden som nyttjas vid investeringsbeslut i flerbostadsprojekt. För att kartlägga osäkerheterna innan investering sker tas kostnadskalkyler fram. Dessa kalkyler innehåller ofta flertalet osäkra poster då projekten är till stor del fortfarande på idéstadium och uppskattningar blir ett måste. Rapporten inleds med att riskerna, utifrån risknivå och konsekvenserna utav dem, definieras och analyseras. Följande presenteras Veidekkes önskade hantering av kostnadsriskerna och slutligen vilka möjligheter och hinder det finns inom dagens organisation för att uppnå dessa arbetsmetoder. Studien har baserats på kvalitativa intervjuer med representanter från olika yrkesroller, i olika projektskeden och från de tre olika svenska regionerna. Dessa intervjuer har visat på att de största osäkerheterna ligger i entreprenadkostnaderna, markkostnaderna och konjunkturens påverkan på bostadsmarknaden.

Syftet med denna rapport var att studera hur mindre företag går tillväga vid köp av den finansiella tjänsten försäkringar och vilka faktorer som har betydelse vid ett sådant köp. Vårt mål var att undersöka företagens köpbeslutsprocess, köpbeslutsgrupp och valkriterier. För att undersöka detta gjordes en fallstudie hos ett företag i transporbranschen. Vi fann att detta företag hade ett stort behov av försäkringar i sin verksamhet. Vårt resultat visar att företag som köper försäkringar sätter obefogad tilltro till leverantören vilket leder till att leverantören får mycket stort inflytande i företaget.

Dagens informationssamhälle har inneburit att företagen i de flesta branscher har blivit allt mer beroende av sin personals kunskap. Informationsflödet har ökat lavinartat och företagens kunder efterfrågar alltmer komplexa produkter. Det är företagens medarbetare som besitter förmågan att omvandla information och uppfylla kundernas behov. Även aktiemarknaden har förändrat sin värdering som förskjutits från företagets fysiska ägodelar, som är grunden till det egna kapitalet, till de dolda tillgångarna. Dessa dolda tillgångar är också svåra att se i den lagstadgade redovisningen, som inte har förändrats nämnvärt de senaste hundra åren.

Syftet med studien är att undersöka hur sambandet mellan företags CSR-prestanda och finansiella prestanda ser ut på den svenska aktiemarknaden under åren 2006 till 2008. Under senare år har CSR getts allt större utrymme i den allmänna debatten och kan därför förväntas ha fått utökad betydelse även ur ett finansiellt perspektiv. Trots att det genom åren har genomförts många empiriska studier som har undersökt sambandet mellan företags CSR- prestanda och dess finansiella prestanda är det ännu inte klarlagt hur detta samband ser ut. Studiens teoretiska utgångspunkt är att företags marknadsvärdering även reflekterar icke-finansiell information, däribland information om företagens CSR-prestanda. Undersökningen genomförs i form av en regressionsstudie där sambandet mellan CSR-prestanda och marknadsvärdering respektive lönsamhet söks.

I det här arbetet har multipel linjär regression tillämpats för att analysera hur olika finansiella signaler påverkar marknadsjusterad avkastning. Analysen baserades på en observerad datamängd hämtad ur årsredovisningar och aktiekurser från åren 2006-2010. De finansiella signalernas undersöktes mot aktiers framtida marknasjusterade avkastning och mot fjolårets marknadsjusterade avkastning. De finansiella faktorer och marknadsfaktorer som undersökts i arbetet var F_SCORE, Book-to-Market-ratio, affärsår, marknadsvärde samt verksamhetsområde.OLS-regressioner har tillämpats för att analysera modellerna, vilka därefter successivt har reducerats med hjälp av BIC-test. För att undersöka OLS-skattningarnas noggrannhet har även Bootstrap-metoden tillämpats.

Bakgrund och problem: 2014 kom ett förbud mot progressiv avskrivning i Kregelverkenoch därmed försvann möjligheten för bostadsrättsföreningar att tillämpaavskrivningsmetoden. Det har tidigare varit vanligt inom bostadsrätts branschen attanvända sig av progressiv avskrivning på fastigheten. Då förbudet kom fanns rädslanom kraftigt ökande boendekostnader till följd av den högre kostnaden för avskrivningar.Mål med uppsatsen: Uppsatsen undersöker effekterna på de finansiella rapporterna ioch med förbudet mot progressiv avskrivning i K-regelverken och därmedbostadsrättsföreningar.Metod: Uppsatsen byggs kring en kvalitativ metod där grunden är intervjuer gjordamed representanter från bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, revisionsfirma ochbyggbolag. För att komplettera intervjuerna har även tidningsartiklar om debattenstuderats samt litteratur hur bostadsrättsföreningar drivs.Slutsats: Uppsatsens resultat tyder på att den finansiella rapporteringen ibostadsrättsföreningar behöver bli tydligare, framför allt i förvaltningsberättelsen. Därbehöver föreningar utveckla och förklara verksamhetsåret på ett sätt som gör detbegripligt för intressenter.