Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansanalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansanalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side analytiker.

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte:Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer.För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal).I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna.Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått.

Bakgrund & problem: Redovisning av finansiella instrument har länge varit ett debatterat ämne, detta på grund av den finansiella marknadens ökade komplexitet och sårbarhet. IASB?s standard IAS 39 reglerar upptagandet och värderingen av finansiella instrument i bolagens finansiella rapporter. Tillgångar och skulder skall värderas till verkligt värde. När en aktiv marknad för handel existerar värderas dessa till marknadsvärde, i de fall där en aktiv marknad saknas kommer värdering att göras utifrån uppskattningar och värderingstekniker.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Syfte: Förstå hur bankens marknadsstrategier, tekniska och organisatoriska utveckling har påverkat utvecklingen av finansiella tjänster på Internet Metod Den metod vi har använt oss av är kvalitativa forskningsintervjuer med beslutsfattare inom det svenska bankväsendet. Genom att göra personliga intervjuer uppkom det en helt annan kontakt med respondenten. Tanken var även att vi skulle intervjua personer på bankerna vilka dagligen arbetar med liknande frågor, detta för att få så bra kvalitet som möjligt på de svar som vi fick. Vi valde att intervjua två av de fyra stora svenska bankerna, valet föll på Handelsbanken och SEB. Slutsats Det finns primära och sekundära strategier bakom utvecklingen av finansiella tjänster på Internet i Sverige. Dessa strategier är integrerade med varandra.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.

Genom denna uppsats vill vi lyfta fram de föreställningsramar som råder internationellt angående Baselkommittèns nya kapitaltäckningsregler, även kallad Basel II. Utifrån dessa föreställningsramar har vi för avsikt att identifiera hur det ser ut praktiskt i Sverige. Vår slutsats är att finansiella institutioner generellt välkomnar intentionerna med Basel II. Dock råder det skilda uppfattningar om det är praktiskt möjligt att genomföra en internationell standardisering av kapitaltäckningsregler. Det finns farhågor om att Basel II inte kommer att uppnå de uppsatta målen.

LKAB är en internationell högteknologisk mineralkoncern som är världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. LKAB använder prognos och måltavlor som är en variant av det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet är till hjälp för att skapa balans mellan de finansiella och de icke finansiella målen och måtten. Syftet med denna uppsats var att studera infrastrukturavdelningens funktioner, fastighetsservice och besiktnings styrkort. Detta genom att identifiera de ickefinansiella måtten som kan vara drivande för att nå de finansiella målen.

Den traditionella ekonomistyrningen räcker inte längre till för att nå lönsamhet i företag, varför ekonomistyrningen måste moderniseras. Det räcker inte med ett finansiellt fokus och organisationer bör inkludera icke finansiella mål i styrningen. Undersökningar som gjorts visar på att det finns ett samband mellan företag som använder icke finansiella mål och ökad lönsamhet. Ett annat område som också kan bidra till en ökad lönsamhet är företagskultur.Uppsatsen syftar till att skapa en bredare förståelse kring innebörden av begreppen företagskultur och icke finansiella mål men även begreppen vision och värdegrund.En kvalitativ studie har genomförts. Empirin är insamlad genom åtta kvalitativa intervjuer.

Den finansiella teorin om effektiva marknader och rationella investerare har allt oftare blivitifrågasatt i takt med att marknaden utvecklats. Realtidskurser, rekommendationer och ryktenpräglar många investerares beslutsfattande och tvingar kanske fram ogenomtänkta beslut.Genom att diskutera och analysera hur riskbenägenhet påverkar investerarnasavkastningsmöjligheter ville jag se om detta öppnar upp möjligheter för så kallade noisetraders och arbitrage traders. Vidare diskuterar jag om marknadspsykologiska effekter kantänkas påverka börskurser över tiden eller om arbitrage traders fungerar som försvarare av deneffektiva marknaden och handlar bort anomalier som de psykologiska effekterna ger upphovtill. Slutsatsen av min diskussion är att investerare inte alltid handlar rationellt och attriskbeteendet hos investerare varierar med deras förväntningar, då riskbenägenheten kan ökavid förlust och minska vid vinst..

Räckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgår inte tydligt av fördragstexten och en förståelse för dess tillämpningsområde kräver en undersökning av rättspraxis. Uppsatsens syfte är att klargöra tillämpningen av artikel 82 på marknader där ingen dominerande ställning existerar. Förstainstansrättens och EG-domstolens benägenhet att utvidga tillämpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgår av antalet fall rörande angränsande marknader. Det senaste målet var T-201/04, Microsoft v Commission, där Förstainstansrätten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgående, men nöjde sig med att bekräfta dess beslut. Även i den rättsvetenskapliga litteraturen är behandlingen av området tämligen begränsad, och bunden till målet C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

Den svenska modeindustrin spås en ljus framtid och har trots 2000-taletslågkonjunktur nått nya exportrekord. Den tuffa inhemska konkurrensen har gjort attetablering på utländska marknader blivit avgörande för de svenska modeföretagen.Det finns dock endast begränsad kunskap om internationaliseringsprocessen för dennabransch.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används av små ochmedelstora svenska modeföretag vid internationalisering och de bakomliggandeorsakerna till dessa metoder.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av fem svenska modeföretag som sedananalyserats med ett teoretiskt ramverk av internationaliseringsprocesser.Resultatet visar att det inte finns en applicerbar modell för branschensinternationalisering. De studerade företagen har alla inlett internationaliseringen medetableringar på enstaka närliggande, lågriskmarknader. Företagen har därefter ändratriktning i sin internationaliseringsprocess då marknader längre bort penetrerats. Vidvalet av dessa marknader har tidigare erhållen intern kunskap och nätverk, varitavgörande.

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.