Internationaliseringen har lett till att svenska företag har ökat sitt engagemang på olika utländska marknader. Detta har skett genom en ökad export, men även genom anskaffningar och nyetableringar utomlands. Internationalisering av företag har pågått länge men på senare tid har detta ämne växt enormt mycket. Vårt syfte med arbetet är att få en bättre förståelse om hur vårt valda fallföretag har gått tillväga med internationaliseringen. Vi vill även undersöka vilka problem och hinder företaget stötte på under internationaliseringen.

I takt med den alltmer omfattande globaliseringen har gränsöverskridande placeringar i utländska tillgångar underlättats och blivit en alltmer ökande trend bland världens investerare. Vid en närmare studie av svenska börsnoterade, privata samt institutionella fastighetsplacerares bolag kan noteras en relativt stark koncentration till den svenska marknaden. Examensarbetet som följer har syftat till att utreda vad det är som driver respektive repellerar investerare från investering i utländska marknader. Främst har svenska investerares inställning till och aktivitet på utländska marknader med avseende på direktägda fastigheter undersökts.En investerares val av portfölj bestäms av marknadsrelaterade riskkomponenter såsom likviditetsperspektivet och skatteläget, men även den personliga utgångspunkten, budgeten och det egna investeringsmotivet. Fastighetsinvesterare är ytterligare exponerade mot flera unika fastighetsanknutna riskfaktorer och attribut såsom den långsamt uppdaterade marknadsinformation och det bestämda läget, som gör en fastighet känslig för miljö ? och omgivningspåverkan till följd av politisk instabilitet och områdesspecifika omvälvningar.

Value at Risk (VaR) är en finansiell metod för att skatta risker och som används i stor utsträckning av banker och företag. VaR beräknar att en eventuell förlust inte skall överstiga ett visst belopp med 95/99 procents konfidens. Denna uppsats syfte är att undersöka om VaR kan appliceras på en svensk aktie när Riskmetrics-modellen (IGARCH) skattar volatiliteten på aktien trots oro på den finansiella marknaden. Undersökningen genomfördes på Volvos B-aktie med data från perioden 2003-01-01 till 201 2-12-31. Vi genererade enstegsprognoser över den potentiella förlusten (VaR) givet en fiktiv investering av 10 000 000 SEK.

En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva.

Under lång tid tillbaka har det försökts att hitta en lämplig värderingsmetod som skalltillämpas på tillgångar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall värderas till verkligtvärde från anskaffningsvärde från och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt värdegav relevantare information till marknaden och aktieägarna. En annan målsättning var att gånärmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergång till verkligtvärde-värdering på fler tillgångs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket är ett exempel på enkategori som har övergått till värdering till verkligt värde.Det finns för- och motargument för båda principerna (verkligt- och anskaffningsvärde).Förespråkarna till verkligt värde menar att det är verkligt värde som ska tillämpas förvärdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bästa informationen till aktieägarnaoch marknaden om företagets verkliga värde.

Trots den ostabila lönen som oftast utgörs i form av provision, väljer många att arbeta som fastighetsmäklare. Statistiken visar att antalet fastighetsmäklare ökar för varje år som går och inte en enda gång under dessa år visar det motsatsen. I och med det riktar sig studien mot om det är belöningssystem som motiverar fastighetsmäklare i slutändan eftersom de fortsätter vara verksamma inom branschen. Det finns två typer av belöningar som vi kan utgå ifrån, dessa är finansiella och icke-finansiella belöningar. Finansiella belöningar består av provision, lön och olika typer av förmåner samtidigt som de icke-finansiella innebär uppskattning, beröm eller kundnöjdhet.

Inom det företagsekonomiska ämnesområdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gäller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhämta kunskap om utländska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har på senare år Born Global, en teori som ifrågasätter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta då det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlägsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen förespråkar. Då Uppsalamodellen fokuserar på vinstdrivande tillverkande företag är syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhållande till de icke vinstdrivande tjänsteorienterade hjälporganisationerna Läkare Utan Gränser och Läkarmissionen, vilka kan anses vara exempel på Born Globalföretag.

När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan.När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron på den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svårigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lån internationellt samtidigt som misstänksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivån i Sverige den högsta på 15 år vilket fick Riksbanken att höja styrräntan dagarna innan konkursansökan.Uppsatsens undersökning har till stor del bestått av en litteraturstudie.

Småföretag utgör 99 % av totalt antal företag i Sverige, och därmed är småföretagandet viktigt för det svenska näringslivet. Banklån utgör idag den vanligaste externa kapitalkällan för småföretag som söker finansiering och då det innebär risk för bank att låna ut pengar krävs det en finansiell bedömning av bankens handläggare för att bedöma risken. Finansiell bedömning kännetecknas av informationsasymmetri, och för att kunna hantera problematiken med informationsasymmetri fordras det att handläggare samlar in och tolkar signaler från småföretag. Då det finns utrymme för bankens handläggare att tolka småföretagens signaler är det relevant att studera hur handläggares kunskapsstrukturer påverkar finansiell lånebedömning. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur kognitiva kunskapsstrukturer kan tas sig uttryck i bankhandläggares finansiella bedömning av småföretags låneansökningar, detta genom att (1) identifiera centrala signaler i bankhandläggares finansiella bedömning av småföretags låneansökningar, och (2) utveckla en modell bestående av strategier för hantering av signaler i finansiell bedömning för bifall och avslag av småföretags låneansökningar.

Tidigare studier har visat att reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 är komplexa och kritiserade samt har effekter på företags val av säkringar och säkringsredovisning. Dessa studier har haft ett kvantitativt angreppssätt och därför missat att undersöka hur beslutsfattarna på företagen påverkas. För att öka förståelsen kring IAS 39:s påverkan på företag undersöker den här studien hur reglerna om säkringsredovisning i IAS 39 påverkar beslutsfattarna på svenska icke-finansiella företag utifrån ett antagande om nyttomaximering. Som teoretiska referensramar används tidigare forskning kombinerat med centrala antaganden i agentteorin och den positiva redovisningsteorin. Teoriavsnittet utmynnar i en analysmodell med tre olika typsituationer.

Syftet med uppsatsen är att skapa en potentiell ny prognosmodell för realiserade kapitalvinster åt Finansdepartementet. Modellen skall prognostisera skatteutfallet för realiserade kapitalvinster efter att aktuellt inkomstår har passerat. Genom att dela upp realiserade kapitalvinster i delarna realiserade Finansiella kapitalvinster, realiserade Reala kapitalvinster samt realiserade Övriga kapitalvinster skall bättre prognoser för totala realiserade kapitalvinster genereras jämfört med Finansdepartementets nuvarande modell. Denna uppdelning av realiserade kapitalvinster har ej tidigare genomförts.För att kunna bedöma om den framtagna modellen (som presenteras i denna uppsats) är av värde kommer den att jämföras mot Finansdepartementets nuvarande modell. Jag kommer använda utvärderingskriterierna Absolutsumma avvikelsefel och Kvadratsumma avvikelsefel.Efter genomförd jämförelse kan slutsatsen dras att den framtagna modellen är bättre än den nuvarande prognosmodellen som Finansdepartementet använder..

Ämnesbakgrund: En växande informationsefterfrågan på dagens ekonomiska marknader har skapat en trend att redovisa information utöver den information som är av enbart finansiell natur. Som följd av dettapublicerar företag i allt högre utsträckning rapporter som redovisar företagets hållbarhetsarbete. Detta har även medfört en växande trend på redovisningsområdet kring att studera redovisning som behandlar hållbarhet.Prior et al. (2008) presenterar resultat som visar att företagens hållbarhetsarbete är positivt korrelerat med företagsledningens manipulering av det resultat som redovisas i de finansiella rapporterna, samt att denna korrelation har en negativ effekt på företagens finansiella prestationer. Denna uppsats tar i ansats att undersöka detta fenomen utifrån ett rent redovisningstekniskt perspektiv.

Uppsatsens titel: Institutionella ägares syn på icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, Hållbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella ägare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvådelat syfte. För det första kartlägger vi i vilken utsträckning institutionella ägare tar hänsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hållbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hållbarhetsredovisning kan förändras för att bättre tillgodose de institutionella ägarnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns någon befintlig fullständig teori inom det studerade området.

Köp och försäljning är grunden för marknadsekonomin. Ny teknik och avreglerade marknader ger möjligheter till nya former för försäljning. Telefonförsäljning är ett exempel på det. En del av säljföretagen kritiseras för dåliga anställningsförhållanden och oetiska försäljningsmetoder. Mot den bakgrunden analyseras säljföretags platsannonser för att visa vad de kommunicerar i syfte att rekrytera personal.

Denna uppsats syftar till att ta fram potentiella nya marknader och skapa verktyg för att nå dessa, för företaget Westmatics produkt, Renaren. Den används idag främst i samband med fordonstvätt, i dess reningssystem där produkten renar avloppsvattnet innan det släpps ut i det kommunala avloppet. Produkten tros ha en större potential inom fler reningsanläggningar än fordonstvätt.I denna uppsats tas olika teorier upp som anses vara lämpliga i detta syfte för att sedan kopplas samman med de resultat undersökningen visar. Detta för att kunna ta fram och skapa betydande säljargument.Vi har undersökt och analyserat Renarens för- och nackdelar. Genom vidare analyser har vi kommit fram till produktens kärnkompetens och ?problem.