Bakgrund och problem: I samband med konvergensprojektet infördes avsnittet Övrigttotalresultat. Övrigt totalresultat har blivit ett omdebatterat ämne och det har ifrågasatts omnormgivare verkligen tar hänsyn till användarna vid utformning av nya standarder, för attavgöra vad som är användbart. Det normgivande organet IASB ska utforma standarder så attfinansiella rapporter är användbara för dess användare enligt deras vägledandeFöreställningsram. Därför är det intressant att undersöka anknytningen mellan användbarhet,användare och normgivare.Syfte: Identifiera användbarheten av Övrigt totalresultat. Både som ensamstående avsnittoch för finansiella rapporter i sin helhet.

När ett företag importerar eller exporterar varor och tjänster i utländsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. Värdet på en valuta idag är kanske inte densamma imorgon vilket kan både gynna och missgynna företag verksamma inom handel. Världsekonomin utsattes för chocker och en av de värsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av länder exempelvis lokaliserade i Euroområdet. Valutakurser påverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet.

Författare: Ellinore Johansson och Rickard SundqvistHandledare: Anna StafsuddExaminator: Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Belöningssystem ? En studie kring finansiella rådgivareBakgrund och problem: Idag ökar behovet av finansiella rådgivare, allteftersom de finansi-ella instrumenten på marknaden blir allt mer komplexa och svårare för kunderna att förstå. Då rådgivarna har mer kunskap och erfarenhet av investeringar kommer kunden lita på sin rådgi-vare som därigenom besitter en maktposition eftersom rådgivarens rekommendation kan komma att påverka kunden och hens ekonomi i hög grad. På grund av denna maktposition finns lagar samt Finansinspektionens föreskrifter som reglerar hur rådgivarens rådgivning ska gå till. Trots detta finns det brister i rådgivarnas rutiner mot kunden.De belöningssystem som rådgivaren blir kompenserad efter kan vara avgörande för om rådgi-varen kommer att ägna sig åt försäljning eller inte.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch baserad på fastighetsinvesteringar med varierande karaktärer. Vid fastighetsinvesteringar är det viktigt för fastighetsbolagen att veta vilken operationell risk som föreligger för att, utifrån ett finansiellt perspektiv, skapa sunda fastighetsinnehav. Denna studie har därför som syfte att kartlägga de 15 börsnoterade svenska fastighetsbolagens operationella risker, baserat på fastighetsbestånd, i förhållande till bolagens kapitalstruktur och finansiella risk. Studiens slutsats blev att det inte finns något tydligt samband mellan fastighetsbolagens operationella risk och såväl deras kapitalstruktur som deras finansiella risk. Till sist konstaterades att de svenska fastighetsbolagens operationella risk har närmat sig varandra delvis beroende på att fastighetsklassernas totalavkastning är starkt korrelerade..

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende.Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten.Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende.

Revisionsbranschens främsta uppgift är att bidra till ett ökat förtroende för de finansiella rapporterna och genom detta tillhandahålla en social och affärsmässig trygghet i samhället. Revisorns oberoende är det som ger trovärdighet åt den finansiella informationen, kraven på revisorns oberoende och en kvalitetssäker revision är därför mycket stort. Dock har förtroendet för revisorerna minskat till följd av senare års skandaler. Frågeställning: Vår problembakgrund och vår problemdiskussion har utmynnat i följande huvudfråga som vår uppsats ämnar besvara. Hur skiljer sig revisionsbyråer av olika storlek i deras arbete med, och inställning till, vissa kvalitetsfaktorer inom utvalda områden? För att kunna besvara vår huvudfråga har vi formulerat följande delfråga: Vilka faktorer kan anses avgörande för att uppnå en god kvalitet i revision?.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011. Slutsatser: Vi finner att de enskilda bolagens redovisning av kredit-, likviditets- eller valutarisk inte har förändrats nämnvärt under perioden 2009 till 2011. Detta leder till att den potentiella investerarens möjlighet att jämföra mellan bolag, inom branscher och mellan branscher under samma år inte har förbättrats under perioden.

Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivå: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vårtermin 2012Nyckelord: Varumärken, varumärkesidentitet, varumärkesuppfattning, märkeskännedom, positionering, positioneringsstrategierProblemställning: Hur kan ett företag, verksamt på olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt på olika geografiska marknader kan positionera sig på de olika marknaderna på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jämfört ett företags verksamhet i två länder och har således utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumärken i allmänhet. Teorin övergår sedan till en förklaring av varumärken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser ämnet positionering och strategier för ändamålet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data är insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.

Denna uppsats behandlar i vilken utsträckning svenska tillverkande företag med 20-100 anställda tillämpar huvudmomenten inom Target Costing. Dessutom undersöks om det finns samband mellan tillämpningen av Target Costing-momenten och kundstyrning samt entreprenöriellt agerande. Fortsättningsvis undersöks eventuella kopplingar mellan Target Costing och företagens finansiella prestation. Relationen mellan Target Costing och finansiell prestation undersöks även vid olika nivåer av kundstyrning och entreprenöriellt agerande. Totalt tillfrågades 280 slumpvis utvalda företag ifall de ville delta i undersökningen.

Problemformulering: Swapspreaden undersöks i flertalet studier, i bland annat USA, Japan och Australien. Dessa studier påvisar åtskilliga förklaringar till swapspreaden, men de olika empiriska studierna, baserade på olika marknader, finner inte samma förklaringar. Vi ställer oss därför frågan om samma förklaringsfaktorer finns till den svenska swapspreaden. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida de förklarings-faktorer som påvisats i tidigare, utländska studier även förklarar swapspreaden i Sverige. Metod: Vår studie är av kvantitativ karaktär med ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt.

Uppsatsen beskriver de svårigheter fallföretaget Preem upplevde under sin etableringsperiod i Polen. Syftet är utöver svårighetsbeskrivningar att ge en ökad förståelse för problematiken i samband med etablissemang på internationella marknader i länder som befinner sig i transformella faser. Ökad insikt avses kring varför det är svårt att bibehålla långsiktigt etablissemang under ovan nämnda förutsättningar. Problematiken belyses utifrån intervjuer med inblandade från etableringsperioden vilket kännetecknar ett kvalitativt angreppssätt. Teoretiska utgångspunkter görs från Uppsalaskolans antaganden kring psykiskt avstånd.

Världen blir allt mer globaliserad vilket innebär att människor, företag och marknader från olika delar av världen förs samman. Ett sätt för företag att hantera globaliseringen och dess effekter är att strategiskt etablera sig på nya marknader genom utländska direktinvesteringar, förkortat FDI. Dessa direktinvesteringar resulterar i både positiva och negativa effekter för värdlandet. Syftet med detta arbete är att undersöka de ekonomiska, ekologiska och sociala effekterna av direktinvesteringar initierade av företag inom fordonsindustrin och på så sätt besvara frågan om dessa direktinvesteringar bidrar till en hållbar utveckling för värdlandet. Till grund för slutsatsen har en djupgående teoretisk undersökning utförts samt en komparativ fallstudie där tre olika parter intervjuats för att kunna få ett opartiskt helhetsperspektiv.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut.