Sök:

Sökresultat:

1634 Uppsatser om Finansiella mćtt - Sida 60 av 109

Rapportering av Intellektuellt Kapital -en fallstudie av Xano Industrier och Acando

Intellektuellt kapitalet Àr vÀrdedrivande immateriella tillgÄngar sominte finns med i balansrÀkningen. Kapitalet kan betraktas vara en delav den skillnad som finns mellan företags marknadsvÀrde ochbokförda vÀrde. Eftersom de finansiella rapporterna inte kan fÄnga detintellektuella kapitalet experimenterar företag med frivilliginformationsgivning för att förklara för kapitalmarknaden vadskillnaden bestÄr av. Det som Àr intressant med detta Àr att den, i bristpÄ riktlinjer, kan ta vÀldigt olika form. DÀrför syftar denna studie tillatt hitta likheter och skillnader i rapporteringen samt diskutera vaddetta kan bero pÄ.

Disclosure ? Hur redovisas kundfordringar bland svenska storföretag?

Redovisningen av kundfordringar Àr komplex. Posten Àr förhÄllandevis svÄr att vÀrdera och en felaktig vÀrdering kan förvrÀnga företagets finansiella stÀllningar. IAS 1 p.9 har ett fÄtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien Àr att ge en bÀttre förstÄelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i Ärsredovisningar underlÀttar förstÄelsen av innehÄllet i rapporteringar. För att syftet ska uppnÄs studerades 24 företag.Studien visade att Àven fast alla undersökta företag Àr börsnoterade (pÄ large cap OMXS30) sÄ rÄder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillÀmpande redovisningsmetoder.

Fastighetens miljöstatus : Risker och möjligheter

Enligt naturvÄrdsverket var ca 80 000 omrÄden potentiellt förorenade i Sverige 2010. För att skydda naturen finns miljöbalken och riktlinjer frÄn miljömyndigheter. Det har dock i dessa identifierats vissa brister. Exempelvis avsaknaden av personligt ansvar vid konkurser eller ett ekonomiskt incitament till att löpande följa och ÄtgÀrda negativa förÀndringar som orsakats miljön till följd av verksamheten.Röster har pÄ senare tid börjat höjas för att hitta finansiella lösningar för att bidra till en hÄllbarare utveckling i miljöarbetet. Ett sÀtt att bidra till denna utveckling vore om miljön prissattes.En metod att genomföra sÄdan prissÀttning Àr att utgÄ ifrÄn marknadsvÀrdet pÄ en fastighet om den vore helt obeflÀckad av gifter och i Ärsredovisningen redovisa den berÀknade ÄterstÀllandekostnaden som uppkommit som följd av verksamheten.

Guide för vÀrdebaserad styrning - utifrÄn en tillÀmpning av CVA

VÀrdebaserad styrning utgörs av en samling principer, vilka ska ge en vÀgledning för att mÀta prestationer, allokera resurser samt sÀtta finansiella mÄl. Detta görs utifrÄn den grundlÀggande förutsÀttningen att aktieÀgarvÀrde skapas nÀr avkastningen överstiger investerarens kapitalkostnad. För att lyckas med implementeringen och den fortsatta tillÀmpningen av VBM anser vi att företaget bör följa nio steg. Först bör företagsledningen förmedla synsÀttet, vÀrdebaserad styrning. DÀrefter bör företaget vÀlja en effektiv styrmodell.

Gör förlust, fÄr bonus? ? Bonussystem i bankbranschen.

Den globala finanskrisen har lÀmnat spÄr inom den finansiella industrin och svenskaekonomin. Effekten var sÄ stor att den pÄverkade hela samhÀllet. Bankernas bonusar Àr kÀndasom en av orsakerna till krisen som har vÀckt enorm uppmÀrksamhet och har skapat debatt imedia och regering dÀr bonusutbetalningarna blivit kritiserade. Bonus eller rörlig ersÀttninganvÀnds för att uppnÄ ett bÀttre resultat, men hur kan de betalas ut trots förluster? DettavÀckte vÄrt intresse och vi har genom denna uppsats försökt att undersöka samt fÄ enförstÄelse för motivet bakom bankernas bonussystem.

Basel III och dess pÄverkan pÄ lönsamheten i bankbranschen

Bakgrund: Som samhÀllsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrÄn konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fÄtt sÀkerstÀlla lÄn nÀr kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 lÀnderna i förhandlingar om nya krav pÄ högre och bÀttre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: UtifrÄn de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss pÄ att försöka svara pÄ hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav pÄ eget kapital samt hur detta pÄverkar aktieÀgarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Basel III och hur det pÄverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mÄl och avkastning.

FÄr vi be om största, möjliga, transparens : En kvantitativ innehÄllsanalys av styrelsernas rapporter om intern kontroll

VÄren 2006 lÀmnade för första gÄngen svenska bolag rapporter om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och bolagsstyrningsrapporter enligt kraven i Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Rapporterna lÀmnas för att förbÀttra transparensen i bolagen och dÀrmed aktieÀgarnas insyn.Studien som presenteras i denna uppsats söker svar pÄ frÄgan vilken information styrelsernas rapporter om intern kontroll ger aktieÀgarna. Syftet Àr att beskriva vilken information styrelsernas rapporter ger, samt vidare att kartlÀgga förhÄllandet mellan rapporterna och den rÄdande normen pÄ omrÄdet, COSO:s ramverk för intern kontroll.Genom en kvantitativ innehÄllsanalys beskriver uppsatsen innehÄllet i de fristÄende rapporter om intern kontroll som avgivits för Är 2005. Analys görs ocksÄ av förhÄllandet mellan COSO:s ramverk och resultatet av innehÄllsanalysen.Uppsatsens resultat Àr frÀmst av beskrivande art, men nÄgra sammantagna slutsatser dras utifrÄn analysen. Det konstateras att COSO-modellen har mycket stor genomslagskraft i rapporteringenom intern kontroll och att rapporterna innehÄller relativt mycket substans i förhÄllande till ramverket.

Hedgefonders prestation i ekonomisk nedgÄng : En undersökning av dagens kris i jÀmförelse med IT-krisen

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder pÄ att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgÀrdas av friare placeringsregler Àn traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) Àr lÄg. Eftersom dagens ekonomiska kris Àr den vÀrsta pÄ lÀnge Àr det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats Àven i denna kris. Syftet Àr att ta reda pÄ hur hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jÀmförelse med hur de presterade under ITkrisen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsÀttningar och strategier i relation till varandra och andra fonder.Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat sÀmre i den nuvarande krisen Àn under IT-krisen.

Guds Banker : En jÀmförande studie av finansiella system och religiösa uttryck hos fyra islamiska banker

The concept of a Sharia compliant financial system has been a frequently discussed topic among scholars, bankers and media since the 1960th. It origins from the prohibition of interest, riba, which is stated in the Quran. Islamic banking is spread across the Muslim world and also exists in some western countries. This paper will try to create an image of what Islamic banking is in theory and in practice. This will be done by looking into the different methods of interest free banking, the Quran and the annual reports of four Islamic banks in different countries.

Miljöansvar och lönsamhet : ? En attitydundersökning av tre företag och tre revisorer.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder pÄ att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgÀrdas av friare placeringsregler Àn traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) Àr lÄg. Eftersom dagens ekonomiska kris Àr den vÀrsta pÄ lÀnge Àr det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats Àven i denna kris. Syftet Àr att ta reda pÄ hur hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jÀmförelse med hur de presterade under ITkrisen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsÀttningar och strategier i relation till varandra och andra fonder.Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat sÀmre i den nuvarande krisen Àn under IT-krisen.

FöretagsförvÀrv : Abnorma avkastningseffekter pÄ börsen vid olikheter i konjunkturlÀge respektive branschtillhörighet

I denna studie har aktieutvecklingen hos förvÀrvade börsnoterade företag vid budets offentliggörande studerats. Företagen som förvÀrvades under lÄgkonjunkturen Är 2007-2009, och högkonjunkturen Är 2001-2004 har undersökts för att se om det finns nÄgon skillnad i aktieprisutvecklingen som skulle kunna bero pÄ vilket tillstÄnd ekonomin i samhÀllet befinner sig. DÀrefter utreds om det finns en skillnad beroende pÄ vilken bransch företagen befinner sig i.Studien förankras teoretiskt ur den effektiva marknadshypotesen dÀr en semistark effektiv marknad antas. Denna grad av effektivitet antas vanligen för finansiella marknader och Àr den form som eventstudier utgÄr ifrÄn. Den undersökningsform som anvÀnds i denna uppsats Àr en eventstudie och denna statistiska metod mÀter marknadens reaktion pÄ ny information.

Intressentdialogen i fokus : En studie om interaktionen mellan företag och ideella organisationer angÄende ansvar- och hÄllbarhetsfrÄgor

Studien Àmnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, Àven kallade NGOs. Företag har idag en stor pÄverkan pÄ samhÀllet, dÀr NGOs Àr en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva pÄverkan pÄ företag genom dialoger och företagen kan med framgÄng ta hjÀlp av NGOs i arbetet med ansvar- och hÄllbarhetsfrÄgor, Àven benÀmnt som CSR. Med utgÄngspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet Àr samt vilka frÄgor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frÄgor det rÄder konsensus och i vilka det kan uppstÄ konflikter.

Företagsrekonstruktion : I de finansiella nyckeltalens perspektiv

Year 1996 a new law was introduced in Sweden, the law of corporate restructuring, what purpose was to help companies in financial distress. Now, nine years later the procedure hasn?t been successful. This is what this thesis is trying to find out.This thesis main question is: What distinguishes the companies that have filed for a corporate restructuring, according to the financial position?The purpose of this thesis is to find out if key ratios can be used to distinguish the companies that filed for corporate restructuring.

PensionsÄldern och individens konsumtion och sparande. Hur en höjning av pensionsÄldern kan Àndra konsumtionen och sparandet

UtifrÄn Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med Äldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita nÀr pensionsÄldern höjs. Konsumtionen ökar nÀr pensionsÄldern höjs eftersom en högre pensionsÄlder betyder en högre total löneinkomst som kan anvÀndas pÄ konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan dÀremot bÄde öka och minska nÀr pensionsÄldern höjs. Incitamentet till att öka sparandet kommer frÄn att man vill utjÀmna den högre konsumtionen som kommer frÄn den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsÄldern betyder att tiden som pensionÀr dÄ man ska konsumera för sina sparade tillgÄngar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.

Poker - ett kortspel? : En analys varför pokerspelandet Àr sÄ stort just nu

Studien koncentrerades pÄ den ökade uppmÀrksamheten kring pokerspel i media. Intresset tycks ha ökat kring detta "fenomen" vilket fört med sig bÄde kommersiell uppmÀrksamhet och kanske en ökad nyfikenhet för dem som tidigare inte varit spelintresserade. Föreliggande analys diskuterade varför ett sÄdant intresse plötsligt fÄtt genomslagskraft. Diskussionen inleddes med ett teoriavsnitt dÀr flera teser togs upp. Dessa kom att handla om livsstilar, risktagande, tillfÀlligheten, Internet och spel i vardagen, störst utrymme fick Anthony Giddens.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->