Sökresultat:
1634 Uppsatser om Finansiella mćtt - Sida 37 av 109
Utveckling av immateriella tillgÄngar i svenska noterade bolag : En studie i förÀndring av andel goodwill
Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som fÄr akuta ekonomiska problem pÄ grund av sina vÀrderingar av immateriella tillgÄngar tillÀgnas denna studie att belysa hur detta tillgÄngsslag förÀndrats i och med en Àndring av vÀrderingsregler Är 2005. RegelÀndringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att vÀrdet istÀllet endast fÄr justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgÄngen Àr abstrakt att vÀrdera och ju större del den har av koncernbalansrÀkningen desto viktigare Àr vÀrderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvÀgagÄngssÀtt och regelverk för vÀrdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande vÀrderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgÄngar förÀndrats i koncernbalansrÀkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur pÄverkar regelÀndringen den rÀttvisande bilden för lÀsaren?Syftet: Syftet med denna studie Àr att utreda hur regelÀndringen pÄverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansrÀkningar som utgörs av immateriella tillgÄngar.
Balanced Scorecard - Design, anvÀndning och deras samband
Bakgrund och problem: Det balanserade styrkortet utvecklades som en reaktion pÄ behovetatt komplettera de finansiella mÄtten med icke finansiella. Sedan introduktionen av begreppethar konceptet varit under stÀndig utveckling och det rÄder en tvetydig definition av vad detverkligen syftas pÄ nÀr det talas om balanserat styrkort. DÄ det balanserade styrkortet existerari olika former skapas olika anvÀndningsomrÄden och det Àr vÄr avsikt att undersöka huranvÀndning och design ser ut i svenska företag samt undersöka sambandet mellan anvÀndningoch design.Syften: VÄrt syfte Àr att identifiera vilka olika typer av balanserade styrkort som anvÀnds avsvenska företag. Vi vill skapa en djupare förstÄelse om konceptet balanserat styrkort ochpÄvisa hur anvÀndningen och processerna Àr utformade och utreda eventuella samband mellananvÀndning och design.AvgrÀnsningar: Vi har inte för avsikt att lÀgga nÄgon vÀrdering i hur det balanseradestyrkortet anvÀnds eller Àr designat. DÀrmed kommer det inte föras nÄgon diskussion omhuruvida det balanserade styrkortet innebÀr nÄgot positivt eller negativt för företagen.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning pÄ 11 svenska företag, dÀr vi har anvÀnt osssemistrukturerade personliga intervjuer inom de olika företagen.Resultat och slutsatser: Vi har i vÄr slutsats kunnat visa att det balanserade styrkortetanvÀnds pÄ varierande sÀtt i svenska företag.
Deloitte & Touche - en lönsamhetsbedömning av samgÄendet med Andersen
VÄrt syfte Àr att utreda huruvida de tvÄ revisionsbyrÄerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgÄendet. För att utreda detta inriktar vi oss pÄ tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. TvÄ stora omrÄden dÀr synergieffekter kan uppkomma Àr inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma Àr det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det Àven uppkomma synergieffekter av integrationen i sig.
Finansiella vÀrderingsmodeller : En empirisk studie
This study tests two financial valuation models empirically by valuing three stocks from three industries, with the purpose of studying how well valuation models work empirically and to make a forecast. The models which will be tested are residual income valuation and discounted cash flow. Nine stocks will be picked strategically from the Swedish stock market and additional analysis will follow in the analysis chapter.Based on analysis and valuation, the commodities industry has decent valuation as the healthcare industry is undervalued thanks to the high valuation of AZN. The energy industry has low value due to the capital intensive nature of the industry. When it comes to the models and their practical implementation, DCF has been the most problematic to apply empirically whereas RIV was better but it still shows extreme values, which teaches the student the clear difference between theory and empiri..
Definitionerna av tillgÄng och skuld: SÄ pÄverkar de anvÀndarna och upprÀttarna av de finansiella rapporterna : - En studie om IASBs föreslagna förÀndring pÄ definitionerna av tillgÄng och skuld
Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pÄgÄende arbetemed att revidera FörestÀllningsramen. Studiens fokus ligger pÄ att studera och analyseraIASBs förslag pÄ nya definitioner av tillgÄng och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ettsÄ kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag pÄ förÀndringar samtanledningar till förÀndringarna.Studiens syfte Àr att förklara och skapa förstÄelse för vad IASBs förslag pÄ nya definitioner avtillgÄng och skuld kan innebÀra för anvÀndare respektive upprÀttare av de finansiellarapporterna.Studiens bidrag Àr att skapa förstÄelse inom studiens Àmne för att underlÀtta för regulatorer ideras process att utforma nya standarder. FörstÄelse skapas genom att kartlÀgga vad enförÀndring av definitionerna av tillgÄng och skuld kan ha för betydelse för IASBs olikaintressenter.Med hjÀlp av tidigare teorier inom studiens Àmne har intervjufrÄgor till studiens empiriskaundersökning kunnat utformas.
Det finansiella gapet : Finansieringsproblematik av nystartade företag
Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjÀnsteföretag som saknar sÀkerheter i form av materiella tillgÄngar. VÄra slutsatser Àr att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svÄra att genomföra nÀr företag saknar materiella tillgÄngar att stÀlla som sÀkerhet. TvÄ av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiÀrerna anser att problematiken frÀmst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag..
FörÀndringen av IAS 19 -Ljus eller mörker i slutet av korridoren?
BAKGRUND OCH PROBLEM: IAS 19 Ă€r en erkĂ€nt komplex standard som efter flera tidigare förĂ€ndringar nu Ă„terigen Ă€r föremĂ„l för omarbetning. En av förĂ€ndringarna Ă€r att korridorregeln som alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster tas bort. Forskning visar att mĂ„nga företag samlat pĂ„ sig stora pensionsförpliktelser och det kan dĂ€rför finnas viss skepsis kring förĂ€ndringen. DĂ€rför Ă€r det intressant att diskutera effekterna av förĂ€ndringen.SYFTE: Att diskutera vilka effekter den föreslagna förĂ€ndringen pĂ„ IAS 19 kan fĂ„ pĂ„ företags finansiella stĂ€llning och resultat samt redovisningens förmĂ„ga att uppfylla de kvalitativa egenskaperna.AVGRĂNSNINGAR: Uppsatsen fokuserar pĂ„ den del i utkastet som handlar om korridorregelns borttagande. Undersökningen omfattar bara företag noterade pĂ„ Nasdaq OMX Large Cap samt 60 av 227 st.
Revisorers perspektiv pÄ revidering av regelbaserad kontra principbaserad redovisning
Problembakgrund:    Huruvida redovisningen Àr regelbaserad eller principbaserad Àr en viktig frÄga för bÄde redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vÀgledning för hur reglerna ska tillÀmpas vid upprÀttandet av finansiella rapporter. DÀremot bygger en principbaserad redovisning pÄ bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillÀmpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som Àr ett regelbaserat regelverk och K3 som Àr ett principbaserat regelverk innebÀr för de som upprÀttar finansiella rapporter och de som anvÀnder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsÀttare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk Àr mer komplext och stÀller höga krav pÄ redovisningen till skillnad frÄn K2 som Àr ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för Äsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förstÄelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.
Vad, hur och varför? : - Om mÄtt och mÀtning i fyra smÄ tillverkande företag
Bakgrund och problemEtt generellt problem Àr att forskning baserad pÄ smÄ och medelstora företag Àr mycket liten, med avseende pÄ ekonomistyrning samt mÀtning av resultat.SyfteSyftet Àr att beskriva och analysera vilka mÄtt som anvÀnds i fyra smÄ tillverkande företag. Hur mÄtten mÀts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de anvÀnds och om mÄtten Àr kopplade till nÄgot mÄl i företaget, Àr frÄgor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse för hur smÄ företag mÀter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsÀtt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra smÄ tillverkande företag har vi fÄtt möjlighet att beskriva och analysera hur de anvÀnder sig av mÀtning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan anvÀnts för att skapa en djupare förstÄelse för empirisk data.SlutsatsDe mÄtt som anvÀnds i smÄ företag mÄste utformas utifrÄn varje företags specifika förutsÀttningar för att trÀffa rÀtt dÄ mÄnga faktorer spelar in i valet av mÄtt.
Earnings Management och goodwillnedskrivningar. En studie om b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19
Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den
finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen.
Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av
f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska
situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till
f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar
av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga
nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra
bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings
management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning.
Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland
b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management.
Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.
Den svenska valutan: en ekonometrisk studie av vÀxelkursens bestÀmningsvariabler
I dagens samhÀlle med ökat informationsflöde blir det allt lÀttare att följa den ekonomiska utvecklingen. De finansiella marknaderna pÄverkas snabbare av förÀndringar i omvÀrlden. Syftet med uppsatsen Àr att empiriskt försöka testa om och hur inflationen och rÀntan pÄverkar den svenska vÀxelkursen. Vid undersökningen anvÀndes makroekonomisk data för att testa vilka variabler som har signifikant betydelse för vÀxelkursen. Uppsatsen begrÀnsades till att enbart studera perioden mellan 1992 och 1999 i Tyskland, Sverige och USA.
Uppfattningar om riktlinjer och bedömningar vid granskning av hÄllbarhetsredovisning
Intresset för att redovisa hÄllbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den Ärliga finansiella redovisningen. NÀr det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hÄllbarhetsredovisning frÄn den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande Àr en relativt liten andel företag som upprÀttar hÄllbarhetsredovisningar runt om i vÀrlden, sÄ har det blivit en vanlig standard bland mÄnga stora internationella företag. Granskning av hÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt fenomen och det Àr endast en handfull svenska företag som lÄter granska sina hÄllbarhetsredovisningar.
Eventmarknadsföring hÀr för att stanna
Syfte: I dagens samhÀlle överöses mÀnniskan av budskap av diverse företag vilket har lett till att konsumenterna inte lÀngre reagerar pÄ budskapet lika effektivt som förr. Event marknadsföring Àr en marknadsföringskanal dÀr företaget kan möta kunden pÄ ett mer rÀttvist sÀtt samtidigt som differensen urskiljer sig frÄn andra företag. Men syftet studien innehar Àr att se efter hur företag som arrangerar gÄr till vÀga d.v.s. processen, samt att undersöka hur företag utnyttjar eventen. De frÄgor uppsatsen har behandlat Àr: Hur gÄr processen i Eventmarknadsföring till för eventbyrÄer?Hur arbetar eventanvÀndande företag via event för att knyta till sig kunder och förstÀrka relationen med befintliga kunder?Hur gÄr de eventanvÀndande företagen pÄ event tillvÀga för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av eventet och vad Àr eventmarknadsföring för dem? Metod: ArbetssÀttet har varit att lokalisera anvÀndbar teori samt att nÀrvara vi event för att observera samt att intervjua eventanvÀndande företag.
Varför Outsourca Ekonomifunktionen? ? Eventuella konsekvenser pÄ företags ekonomistyrning.
Begreppet outsourcing har sitt ursprung i slutet av 1980-talet och uppkom för att beskriva den trend dÀr stora företag valde att överföra sina informationssystem till externa leverantörer. Outsourcing kan definieras som en kontraktuell relation mellan ett företag och en extern leverantör. Begreppet Business Process Outsourcing Àr nÄgot som har varit och Àr pÄ frammarsch inom outsourcingomrÄdet och innebÀr outsourcing av hela affÀrsprocesser, sÄsom outsourcing av ekonomifunktionen. Alla företag arbetar gentemot specifika finansiella mÄl som företaget vill nÄ upp till. De finansiella mÄlen som företaget har stÀllt upp samlas under benÀmningen ekonomistyrning och det Àr företagets ekonomifunktion som svarar för detta arbete.
PrestationsmÀtning i vÀxande och stabila smÄ och medelstora företag
Bakgrund och problem: PrestationsmÀtning har under de senaste decennierna varit etthett debatterat omrÄde och kritik har framförts mot att förlita sig enbart pÄ finansiellamÄtt i sin styrning. Det har lett till ett skifte mot en mer balanserad prestationsmÀtninginnehÄllande bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt, kallad integreradprestationsmÀtning. Ett grundlÀggande problem Àr att endast en liten del av forskningensom bedrivits pÄ omrÄdet har varit fokuserad pÄ smÄ och medelstora företag.Syften: Syftet med denna studie Àr att beskriva tillÀmpningen av PM hos vÀxande ochstabila SMF. Denna beskrivning har vi för avsikt att jÀmföra med en teoretisk modell förintegrerad PM för att ÄskÄdliggöra eventuella gap mellan teorin för integrerad PM ochden praktiska tillÀmpningen. Ett delsyfte Àr att diskutera och utvÀrdera eventuella gapmellan teori och praktik utifrÄn de karaktÀrsdrag som Àr specifika för SMF.Metod: Genom kvalitativa intervjuer med ledningspersoner inom svenska smÄ ochmedelstora företag skapade vi oss en bild utav hur de anvÀnder prestationsmÀtning.Denna bild stÀlldes mot en normativ teoretisk beskrivning utav prestationsmÀtning, varpÄgap ÄskÄdliggjordes.