Sökresultat:
1634 Uppsatser om Finansiella mćtt - Sida 36 av 109
Finansiell vÀrdering av innovativa projekt - En fallstudie inom SCA Personal Care
Innovation har en mycket hög prioritet bland mÄnga företag för att uppnÄ lönsam organisk tillvÀxt.TyvÀrr visar studier att majoriteten av alla företag inte Àr nöjda med den avkastning de uppnÄr pÄderas satsningar pÄ produktutveckling och innovation. DÀrför har mÄnga företag implementeratinnovationssystem dÀr den finansiella vÀrderingen av projektet Àr mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.NuvÀrdesberÀkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) Àr den idag helt dominerandemetoden att finansiellt vÀrdera ett innovationsprojekt. Syftet Àr att mÀta det finansiella vÀrde somprojektet skapar för aktieÀgarna. NPV Àr matematiskt enkelt att berÀkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krÀvs. En annan begrÀnsning med NPV Àr dess stora svÄrighet attvÀrdera möjligheter till strategiförÀndringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt vÀrderar innovativa projekt.
Finansiell bootstrapping : -en undersökning av svenska nyregistrerade företag
Bakgrund: Ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv Àr det ytterst viktigt att företag utvecklas och vÀxer för att ersÀtta företag och branscher som gÄr tillbaka eller försvinner. NÀr det gÀller tillvÀxt hos företag har beroendet av tillgÄng till kapital och nödvÀndiga resurser lyfts fram under lÄng tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgÄng till banklÄn upplevs som ett relativt litet hinder för tillvÀxt. Finansiell bootstrapping anvÀnds för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att sÀkerstÀlla tillgÄngen till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva i vilken utstrÀckning svenska smÄföretag registrerade 2009 anvÀnder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingÄr följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som anvÀnds och redovisa skillnader i anvÀndningsfrekvens.
PÄverkan pÄ TED- spread under den nuvarande finansiella krisen
The purpose of this essay is to test for significance between TED- spread and four different macrovariables, housing prices, Federal funds rate, Asset Backes Securities and mortgage volume. Multiple regression has been used to search for significance between the dependent and the four independent variables. Our data consist of quarterly reports from January 1998 to June 2008. Our conclusion is that all of the four variables show a significant relation with TED- spread. The model explains 76 percent of the variation in TED- spread..
Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie pÄ Lindabs svenska filialer
Uppsatsens titel: Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie pĂ„ Lindabs svenska filialerKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Controller, 30hp (4FE03E)LĂ€rosĂ€te: Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöFörfattare: Martin Andersson och Stefan KesakHandledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran AidemarkDatum: 2012-05-26Nyckelord: Balanserat styrkort, Benchmarking, PrestationsmĂ€tning, Strategi, FörsĂ€ljning, Filialverksamhet Bakgrund: Lindab Ă€r en internationell ventilations- och byggkoncern som Ă€r uppdelad i de tre affĂ€rsomrĂ„dena Ventilation, Building Components och Building Systems. FörsĂ€ljning och distribution av Lindabs produkter sker frĂ€mst via egna filialer. Studien fokuserar pĂ„ de svenska filialerna och utgĂ„r frĂ„n Lindabs önskemĂ„l om att fĂ„ hjĂ€lp med att förbĂ€ttra sin prestationsmĂ€tning samt öka jĂ€mförbarheten mellan filialerna.Syfte: Uppsatsen syftar till att utforma ett balanserat styrkort för Lindabs försĂ€ljnings- och distributionsfilialer i Sverige för att ge förutsĂ€ttningar för en bĂ€ttre kontroll och styrning av deras prestationer och öka jĂ€mförbarheten mellan filialerna.Metod: Vi har genomfört en fallstudie pĂ„ Lindabs svenska filialer med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig pĂ„ intervjuer, filialbesök, samt externt och internt material.Resultat och slutsats: Vi har utformat ett balanserat styrkort som möjliggör bĂ€ttre kontroll och styrning av filialernas prestationer genom att Lindabs vision och strategier har brutits ner i strategiskt viktiga mĂ„tt i de olika perspektiven. VĂ„rt styrkort skapar dessutom en balans mellan kortsiktiga och lĂ„ngsiktiga mĂ„lsĂ€ttningar, externa och interna prestationsÂperspektiv, finansiella och icke-finansiella mĂ„tt samt mellan utfallsmĂ„tt och drivande mĂ„tt.
"A true and fair view" : en jÀmförelse av hur revisorer, nationellt och individuellt, tolkar begreppet
Begreppet ?a true and fair view? finns med i EG: 4:e bolagsrÀttsdirektiv och i IAS rekommendationer, dÀr det anses att begreppet Àr en övergripande mÄlsÀttning med upprÀttandet av Ärsredovisningar. För att Ärsredovisningarna skall kunna visa ?a true and fair view? av företagens ekonomiska situation skall man i speciella fall kunna avvika frÄn regler, rÄd och rekommendationer med hjÀlp av tillÀggsupplysningar och noter. Denna avvikelse gÄr under namnet ?overriding?.
KartlÀggning av anvÀndandet av lönsamhetsmÄtt i svenska tillverkande företag : En kvantitativ studie om utvÀrdering, problem och ÄtgÀrder
Bakgrund: PrestationsmĂ€tning och utvĂ€rdering Ă€r ett Ă€mne som varit under stor debatt desenaste Ă„rtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980?talet, dĂ€r den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteĂ„rtiondena vĂ€xt fram som en lösning pĂ„ de problem som kan uppstĂ„ nĂ€r utvĂ€rdering skerbaserat pĂ„ enbart finansiella mĂ„tt. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tten haren tendens att leda till beteendeproblem, nĂ„got som fĂ„tt samlingsnamnet ROI?beteende.ĂverensstĂ€mmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom omrĂ„det och vi finner det dĂ€rmed av intresse att undersöka anvĂ€ndningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av anvĂ€ndningen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och beskriva vilka prestationsmĂ„tt som anvĂ€nds avföretag och vilka eventuella mĂ€t? och beteendeproblem som upplevs vid tillĂ€mpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tt.
Redovisningsharmonisering i Europa
Vi undersöker huruvida redovisningsharmoniseringen inom EU har ökat jÀmförbarheten av företags finansiella information. Detta har gjorts genom en replikastudie pÄ en undersökning genomförd av Joos och Lang publicerad 1994 dÀr de fann att nÄgon konvergens mellan Frankrike, Storbritannien och Tyskland ej kunde konstateras.LÀnderna som undersöks Àr Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland under perioden 1995 - 2005. Genom att ta reda pÄ hur ROE, E/P- och B/M-kvoterna utvecklat sig kan vi dra slutsatsen att viss konvergens har skett mellan lÀnderna.En pris- och en avkastningsregression har Àven utförts men resultaten av dessa kan ej bevisa att konvergens mellan lÀnderna har skett under vÄr undersökningsperiod..
V?sentlighetsanalysens utveckling. En studie om hur presentationen av v?sentlighetsanalyser varierar ?ver tid inom ledande industrif?retag i Sverige
Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens
h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella
och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att
utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga
effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas
redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen.
Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom
h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.
Finansiella instrument för svenska lantbruksföretag : riskhantering och finansiella instrument för lantbruksföretag i Sverige
The survey describes a number of risks that Swedish farming companies are exposed to. The risk areas covered by the survey are currency risks, price risks and financial risks. The survey further describes why these risks have a great impact on the future development of the farming companies. The survey highlights the interrelation between the risks and the measures which can be used to minimize the risks, so-called financial instruments.
The aim of the survey is to put focus on above mentioned risks and describe how these risks can be reduced to prevent the Swedish farming industry from stagnating in the future.
The survey is a secondary survey whereby existing knowledge about risks and risk management is applied to farming companies. The written information on price risks and hedging is primarily derived from foreign sources.
FrÄn branschspecifik till generell intÀktsredovisning : en studie av hur tre svenska byggbolag pÄverkas av IASB:s föreslagna förÀndringar av intÀktsredovisningen
Bakgrund och problem: IntÀkter Àr en viktig post i den finansiella rapporteringen för anvÀndares beslutsfattande. Dock omgÀrdas intÀktsredovisningen av flera svÄrigheter gÀllande bedömningar av nÀr och till vilket belopp intÀkter ska redovisas. Detta Àr speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket Àr vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intÀktsredovisning ute pÄ remiss och IASB:s frÀmsta syfte Àr att redovisningen ska vara anvÀndbar för anvÀndare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebÀra förÀndringar i byggbolagens redovisning och dÀrmed Àven anvÀndbarheten i redovisningsinformationen.
Kreditgivning till kommersiella fastigheter : Finanskrisens pÄverkan
Hösten 2008 uppstod en stor oro pÄ den amerikanska fastighatsmarknaden, det som en följd av kraftigt sjunkande fastighetspriser tillsammans med dÄlig sÀkerhetshantering. DÄ banker har ett nÀra samarbete med varandra, sÄvÀl nationellt som internationellt bidrog det till att finanskrisen blev ett globalt problem pÄ den finansiella marknaden. Den finansiella krisen spred sig mellan vÀrldens lÀnder och nÄdde Sverige senare under hösten 2008. I Sverige har den kommersiella fastighetsmarknaden frÀmst pÄverkats i form av fÀrre transaktioner, det pÄ grund av den dÄ rÄdande likviditetsbristen.Vi har i vÄr uppsats undersökt hur finanskrisen hittills har pÄverkat svenska lÄngivare att finansiera lÄn till kommersiella fastighetsaffÀrer, vi har Àven undersökt eventuella förÀndringar gÀllande refinansiering av befintliga krediter inom fastighetsbolag. DÄ Sverige drabbades av en stor fastighetskris i början av 1990-talet ska vi Àven undersöka vad de svenska lÄneinstituten har gjort för att inte hamna i samma situation igen.
MÄlstyrningssystem : mÄlkongruens i planeringsprocessen
Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förÀndrade synen pÄ den traditionella ekonomistyrningen. De tvÄ mÄlstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet mÄlkongruens beskrivs pÄ olika sÀtt av olika författare, varför begreppet Àr intressant att undersöka samt hur mÄlkongruens kan uppnÄs i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva planeringsprocessen i mÄlstyrningssystem samt att förklara hur mÄlkongruens uppnÄs. Vidare Àr syftet att precisera begreppet mÄlkongruens samt formulera en metod för att stÀrka mÄlkongruens.Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har tvÄ fallstudier gjorts med tvÄ företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts pÄ respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med mÄlstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De bÄda mÄlstyrningssystemen Àr mycket lika.
Avskaffandet av revisionsplikten; varför vÀljer smÄ aktiebolag bort revisionen?
Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebĂ€r att smĂ„ aktiebolag inte lĂ€ngre har revisionsplikt om de undergĂ„r tvĂ„ av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsĂ€ttning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anstĂ€lldaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ăgarna i ett företag har sĂ€rskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anstĂ€ller revisorer för att granska de finansiella rapporterna sĂ„ att investerarna ska kunna lita pĂ„ den informationen och pĂ„ det viset kvalitetssĂ€kras den finansiella informationen. För att fĂ„ ett vĂ€lfungerande samhĂ€lle och nĂ€ringsliv behövs det dĂ€rför revision. Men nackdelen med att ha revision Ă€r den stora kostnaden.Studien har fokuserat pĂ„ varför smĂ„ aktiebolag vĂ€ljer att inte anvĂ€nda sig av revision lĂ€ngre.
AvsÀttningar för miljörehabilitering
Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsĂ€ttningar för avhjĂ€lpande av föroreningsÂskador. Syftet Ă€r att undersöka hur Ă€garkoncentrationen hĂ€nger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsĂ€ttningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika Ă€gandeformer. I jĂ€mförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan lĂ„g Ă€garÂÂkonÂcentration och hög grad av informationsÂpublicering. Vi diskuterar ocksĂ„ hur graden av vinstsyfte kan pĂ„verka graden av informationsÂpublicering.
Riskkapitalisters nÀrvaro i företag efter börsintroduktion
Bakgrund: ?Venture capitalists? Àr en typ av riskkapitalister som specialiserar sig pÄ investeringar i unga och smÄ högriskföretag. Riskkapitalister hjÀlper företag som har svÄrt att fÄ finansiering pÄ annat sÀtt, till exempel frÄn banken. De har dÀrför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera pÄ riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens vÀrdering av företagets prestation nÀr de har en övervakande roll i bolaget, det vill sÀga dÄ de har en plats i styrelsen.