Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

Statliga och kommunala myndigheters köp av byggentreprenad representerar ofta stora ekonomiska värden och upphandlingsförfarandena är inte sällan föremål för tvister och offentlig debatt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att verka för en effektiv och sund konkurrens och upphandlande myndigheter är skyldiga att tillämpa lagstiftningen vid köp av byggentreprenad. Lagstiftningen har genomgått förändring och är idag vid sidan av den nationella lagstiftningen även EU-rättsligt reglerad. Inte sällan är byggentreprenad föremål för gränsöverskridande handel, inte minst på grund av det stora antalet tjänster som är kopplade till arbetet och därmed stora ekonomiska värden. Statliga eller kommunala myndigheters köp eller hyra av byggnader sker däremot i regel på ett nationellt, regionalt eller lokalt plan och det råder sällan någon större konkurrens vad gäller sådan egendom, ofta på grund av byggnadernas speciella karaktär.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsättas utifrån Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt ägande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och låga kostnader och fortsätter att utreda vilka förväntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrån dessa härstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgången kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, då kontraktering är en av förutsättningarna för en lyckad konkurrensutsättning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsättas, utöver vad som redan är gjort idag. Det ärfrämst inom de "mjuka" verksamheterna, såsom inom barnomsorgen, utbildningsväsendet och vården, där konkurrensutsättningspotentialen bedöms vara som störst..

Olika intressenters skärpta krav på genomlysbarhet, vad gäller de risker företag utsätts för och hur dessa hanteras, är en konsekvens av den senaste tidens uppmärksammade skandaler. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur börsnoterade företag kommunicerar risker och riskhantering till kapitalmarknaden via årsredovisningar. Urvalet var de tio största börsnoterade företagen, sett till omsättningen, som verkar inom verkstadsindustrin. Genom att använda ett ramverk för en fullständig riskrapportering samt genom att klassificera olika typer av risker (i omvärldsrisker, finansiella risker och operationella risker), kunde slutsatser dras kring hur riskrapporteringens omfattning skiljde sig åt mellan företag och riskkategori. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar: Balanseras riskbegreppet? Kommuniceras riskhanteringsstrategier för de beskrivna riskerna? Används kvantitativa mått för att mäta riskernas påverkan? Undersökningen visar inte på några entydiga resultat kring riskrapporteringen men vissa mönster har kunnat skönjas.

Bakgrund: Bioteknikbranschen är en bransch som präglas av stor osäkerhet. Många företags fortsatta existens beror på om företagets projekt eller produkt får godkänt av läkemedelsverket, vilket gör en värdering av bolaget under utvecklingsperioden mycket svår. Den vanligaste metoden vid värdering av bioteknikföretag idag är kassaflödesmetoden. Denna metod anses dock av vissa aktörer på den finansiella marknaden vara otillräcklig. Istället förespråkas en metod med hjälp av reala optioner som de anser tar bättre hänsyn till den osäkerhet som omgärdar bioteknikföretag.Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en real optionsmodell för värdering av Bioteknikföretag samt att pröva denna på ett fallföretag.Genomförande: För att uppfylla syftet utgicks från existerande företagsvärderingsmodeller och befintlig optionsteori.

Många företag gör en årlig frivillig miljöredovisning, antingen separat eller som en del i årsredovisningen. Definitioner av traditionella finansiella redovisningsbegrepp borde gå att använda även till finansiella miljöredovisningsbegrepp. Frågan är alltså, hur miljöredovisningsbegrepp går att relatera till traditionella redovisningsbegrepp. Vi har valt att i vår uppsats: beskriva miljöredovisningen inom den traditionella redovisningen, specifikt beskriva hur börsnoterade företag respektive inte börsnoterade företag utformar sin miljöredovisning samt hur de använder och tolkar miljöredovisningsbegrepp. Vi har även tittat på revisorns roll i utformandet av miljöredovisningar sett ur ett företagsperspektiv.

 Krav på flexibilitet har bidragit till att tidsbegränsade anställningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste åren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anställda när inte längre anställningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som påverkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda på heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebär att managers uppmanas att inte enbart ta hänsyn till finansiella mått utan bör använda sig av både finansiella och icke-finansiella mått för att kunna styra företag. Det här konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebär att den information som ligger till grund för de rapporter som består av finansiella och icke-finansiella mått hämtas från en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det är att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers därmed har möjlighet att få tillgång till en gemensam version av verkligheten, det vill säga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som är strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgång till den information som beslutsunderlagen baseras på i rätt tid.Den information som beslutsunderlagen baseras på måste bestå av en tillfredställande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde någon form av reglering. Tidigare hade brist på insyn medfört att det var svårt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga åtaganden som EMIR kom att innebära var ett rapporteringskrav gällande dessa affärer, ett clearingkrav vid omfattande användning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sägs dock att clearingkravet undantas om det går att bevisa att de ingångna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej är ingångna i spekulationssyfte.Då EMIR påverkar alla de aktörer som använder sig av OTC-derivatkontrakt påverkar även detta regelverk Scania.

Vid ett G20 möte i Pittsburgh den 26 september 2009 togs ett beslut om att marknaden för OTC-derivatkontrakt behövde någon form av reglering. Tidigare hade brist på insyn medfört att det var svårt att uppskatta de risker som dessa kontrakt innebar. Detta kom att leda till att regelverket EMIR implementerades i Europeiska unionen. De huvudsakliga åtaganden som EMIR kom att innebära var ett rapporteringskrav gällande dessa affärer, ett clearingkrav vid omfattande användning av dessa typer av kontrakt samt implementering av förfaranden för att minska risk. I regelverket sägs dock att clearingkravet undantas om det går att bevisa att de ingångna OTC-derivatkontrakten motverkar risk i ett företags verksamhet och ej är ingångna i spekulationssyfte.Då EMIR påverkar alla de aktörer som använder sig av OTC-derivatkontrakt påverkar även detta regelverk Scania.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att med Decuma som utgångspunkt kartlägga de möjligheter och svårigheter, som är specifika för ett born globalföretags förmåga att skapa en konkurrenskraftig position. METOD: Uppsatsen bygger på en fallstudie av Decuma för att få djupare insikt i problematiken kring born globals och hur de kan uppnå konkurrensfördelar genom strategiska relationer. Vi presenterar en bred fallstudie som sedan analyseras med utgångspunkt från vår teoretiska referensram som berör internationaliseringsprocessen för små hig-tech företag med behov av samarbeten och relationer. SLUTSATSER: För att ett born globalföretag ska kunna skapa möjligheter på en global marknad är det viktigt att de har förmåga att bibehålla sin flexibilitet trots att de får större krav från marknaden i takt med att de växer. Det är även viktigt att företaget kan erbjuda en specialiserad och kundanpassad produkt.

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de också kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hårt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra räddningen för välbärgades rikedomar genom låga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser där brottslingar och terrorister tillåts tvätta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stänga skatteparadis påbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att använda skatteparadis har jag ställt frågan: Vilka faktorer kan påverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa få?Vid besvarade av denna fråga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tänkas påverka kapitalflöden till skatteparadis. Därefter ämnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hänsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag använt en multistrategisk metod, bestående av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemställningen.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

Syftet är att belysa och förklara de problem och möjligheter som uppstår i styrsystemet vid strategiförändringar. Uppsatsen kommer att utröna var i verksamheten och hur problem, som orsakas av en missanpassning mellan strategi, organisation och styrsystem, uppstår. Vidare kommer uppsatsen att belysa de möjligheter som skapas i organisationen och styrsystemet till följd av strategiförändringar. Undersökningen är av explorativ art, eftersom syftet är att utforska ett komplext fenomen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av Alfa Laval, som främst bygger på semistrukturerade intervjuer.

Vi undersöker huruvida de två teorierna Pecking order och Trade-off gemensamt kan förklara utformning av kapitalstruktur och hur beslut gällande denna ser ut hos svenska börsnoterade företag. Vi menar att den aktuella kapitalstrukturen är en konsekvens av den historiska utvecklingen inom företag, där tidigare års finansiella över-/underskott leder till dagens kapitalstruktur och att asymmetrisk information och transaktionskostnader gör att intern finansiering är att föredra framför extern. Företag ser dock fördelar med viss skuldsättning, vilket bidrar till att företag sätter upp en målkapitalstruktur i början av aktuell period. Företags benägenhet att justera sin kapitalstruktur mot denna målkapitalstruktur varierar beroende på vilken situation företaget befinner sig i och olika anpassningshastigheter uppstår till följd av att vissa situationer föredras framför andra. Vi undersöker sambandet mellan målkapitalstruktur och finansiella över-/underskott och hur detta påverkar företags förändring i kapitalstruktur.