Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten.

Social media has today reached a level of maturity similar to the Internet in the beginning of the millennium. More and more people get involved both on a private and professional level and companies are starting to realize the need to keep up with the new online behavior of its target groups. The Investor Relations(IR) function has for a very long time been carried out by writing reports and press releases, but maybe as times change so will the tools needed to communicate the IR-issues for the companies? The purpose of this paper was to examine the views on and involvement in social media for IR-purposes at the four main banks in Sweden: Nordea, SEB, Handelsbanken and Swedbank. The study was carried out in the form of a qualitative case study in which the banks were analyzed separately with the help of Davids and Venkateshs TAM2-model(2000) and also analyzed against one another.

Med bakgrund i rådande finanskris och lågkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring värdering till verkligt värde och den specifika tillgång som fokuseras är förvaltningsfastigheter. Syftet med studien är att öka insikten i hur fastighetsbolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde i den aktuella finansiella krisen och lågkonjunkturen samt att synliggöra osäkerheten som finns i tillämpade värderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod använts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv på problematiken i studien har även två sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjälp av en komparativ analysmetod.

Hur en verksamhet skall förbättrar sin interna styrning genom användning av kundinformation är ett omdiskuterat ämne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillämpar användningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nå sin vision. Detta möjliggjordes genom att fråga ett antal verksamheter, hur de ser på vikten av användandet av IT ? relaterade verktyg.

Bakgrund: Företag utsätts dagligen för olika former av risk och osäkerhet. Efter2008 års finanskris där många företag hamnade i finansiellttrångmål, då det var oförberedda på finansbubblans konsekvenserblev riskhanteringen inom tjänsteföretag mer uppmärksammat. Huridentifierar och hanterar egentligen tjänsteföretag operativ risk ochtill vilken grad använder dem sig av försäkringar? Och hur förhållersig den praktiska riskhanteringen i relation till akademisk teori?Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse i hurtjänsteföretag identifierar och hanterar operativ risk med hjälp avolika försäkringar och sedan jämföra med teori gällanderiskhantering.Metod: En kvalitativ fallstudie som bygger på intervjuer riktade mot ettspecifikt företag för att djupare kunna studerariskhanteringsprocessen och deras hantering i form av försäkringar.Vi har även valt att komplettera med information från företagetsårsredovisningar.Resultat: Resultatet av vår undersökning styrker den teoretiska kopplingen tillpraktiken. När det kommer till begrepp som risk, riskhantering ochriskhanteringsprocess anser vi att det finns ett starkt sambandmellan teorins tolkning av dessa och den praktiska tolkning samttillämpning.

Syftet är att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebär, dels hur användbar den information som redovisningen ger är för användarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemässiga underskottsavdrag är att betrakta som en tillgång i balansräkningen. Vår studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens användbarhet, vilket till stor del beror på de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. Många av de studerade företagen avviker från RR 9 främst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen kräver. Vidare anser vi att det värde som de uppskjutna skattefordringarna hänförliga till skattemässiga underskottsavdrag tas upp till i balansräkningen inte bör begränsas av en i rekommendationen bestämd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bättre redovisning.

In 2014-2015 a large-scale Ebola epidemic occurred in West Africa. The Swedish Civil Contingencies Agency was given the order to conduct the Swedish response. The purpose of this case study was to investigate the impact on project planning of the three factors: the nature of the crisis, political initiative and developing countries. In this case study the crisis was an epidemic, and the project was initiated by the Swedish Government and conducted in two developing countries. The results were intended to contribute to developed understanding and recommendations for future project managers in similar projects.

Kreditbedo?mning a?r ett viktigt verktyg fo?r de svenska storbankerna i rollen som kapitalfo?rmedlare fo?r fo?retag. Den kan baseras pa? de 5 C?na och genomfo?ras pa? flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedo?mningen da? tidigare forskning a?r oense om prioriteringen i kreditbedo?mningen pa? olika beslutsinstanser och vad som fo?rklarar det.

Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömässiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

De senaste åren har värderingsmetoden värdering till verkligt värde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses värderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar därför hur väl företag följer upplysningskraven som de ska följa när de värderar tillgångar och skulder till verkligt värde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberättelsen gällande företagens efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall då företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberättelsen. Urvalet för studien är samtliga företag noterade på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn år 2012 och år 2013.

Samhället är beroende av att revisorer genom sin granskning ökar trovärdigheten för företags finansiella rapporter, detta har lett till att revision kommit att beskrivas som en komfortskapande process. Då det är revisorn som bedömer huruvida den redovisade informationen är fri från väsentliga felaktigheter är det viktigt att revisorn upplever komfort under ett revisionsuppdrag. Tidigare studier har visat att interaktioner inom revisionsteamet är en förutsättning för att komfort ska kunna spridas. Det är revisorsassistenterna som utför en stor del av granskningen och deras arbete ligger sedan till grund för det slutliga revisionsutlåtandet. Eftersom revisorsassistenter ofta har begränsad kunskap och erfarenhet av revision har denna studie undersökt hur revisorsassistenter upplever att interaktioner med överordnade kollegor påverkar deras komfort under ett revisionsuppdrag.

Trading financial securities at stock exchanges and other authorized market places is today a particularly important socioeconomic phenomenon in many industrialized countries. A well functioning securities market is crucial for the economic development in these countries. The modern trading with stocks and other financial securities is characterized by the fact that the majority of the transactions at the stock exchanges are carried out through various intermediaries. The ultimate counterparties that are involved in a securities transaction (the seller and the buyer) are often unknown to each other. The anonymity in the securities trading implies several interesting legal problems.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva arbetet i ett antal revisionsutskott samt att diskutera hur detta arbete har påverkat extern revision och intern kontroll. Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts. Datainsamling har genomförts i form av intervjuer och dokumentstudier. Uppsatsens forskningsansats har varit abduktiv och deskriptiv. Teoretiskt perspektiv: De teoretiska perspektiv som använts är tagna från Svensk kod för bolagsstyrning, dels den gällande dels den reviderade.

Företagsförvärv tillhör vardagen numera. Trots alla förvärv som genomförts och all forskning som bedrivits inom området, misslyckas fortfarande många företag att på ett effektivt sätt föra samman två olika organisationer till en enhet. Syftet med uppsatsen är att utreda vilken roll kultur och organisationsdesign har vid internationella företagsförvärv samt undersöka på vilket sätt de kan bidra till utvecklingen, implementeringen och förverkligandet av strategin för den nya organisationen. Företagsförvärvet mellan före detta svenska AGA och tyska Linde har legat till grund för våran undersökning. Många faktorer både inom och utanför organisationerna påverkar valet av strategi och hur utformningen av den nya organisationen skapas och genomförs.

Idag är det mycket uppmärksammat av både akademiker och användare att information från traditionella finansiella redovisningar inte är tillräckliga för att motsvara de krav som både externa och interna intressenter ställer på mer innehållsrika rapporter. Marknad och intressenter efterfrågar information om ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter, vilket har lett till att allt fler företag upprättar en hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning syftar till att skapa en hållbar utveckling och ses som ett verktyg eller en möjlighet för företag att lämna information om dessa tre aspekter och det leder till ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillämpar hållbarhetsredovisning. Studien genomfördes genom en fallstudie av fyra företag för att beskriva hur de tillämpar sin hållbarhetsredovisning.