Bakgrund: Affärssystembranschen är en av de mest expansiva inom IT. Det är en bransch som växer kraftigt, men inte utan problem. Allt fler röster har under 1990-talet höjts mot att implementeringar av affärssystem är problemfyllda projekt som ofta drar över tids- och budgetramar. Att anskaffa ett standardiserat affärssystem är en komplicerad process som ställer höga krav på både kund och leverantör. Hur väl lyckas be båda parterna samarbeta för att uppnå en effektiv implementering och fånga verksamhetens behov? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda de skillnader i förväntningar som finns mellan en affärssystemleverantör och dess kunder samt ge förslag på hur gapet dem emellan kan reduceras för att främja en effektivare systemimplementering.

Bakgrund och problem: Med anledning av den aktuella debatten om stora noterade bolag som får akuta ekonomiska problem på grund av sina värderingar av immateriella tillgångar tillägnas denna studie att belysa hur detta tillgångsslag förändrats i och med en ändring av värderingsregler år 2005. Regeländringen innebar avskrivningsförbud av goodwill och att värdet istället endast får justeras genom nedskrivning vid behov. Den immateriella tillgången är abstrakt att värdera och ju större del den har av koncernbalansräkningen desto viktigare är värderingen för bolagets intressenter. Den teoretiska delen beskriver tillvägagångssätt och regelverk för värdering dels vid anskaffning, dels vid den löpande värderingen.Problemformulering: Hur har andelen goodwill samt övriga immateriella tillgångar förändrats i koncernbalansräkningar sedan införandet av IFRS 3 och IAS 38 och hur påverkar regeländringen den rättvisande bilden för läsaren?Syftet: Syftet med denna studie är att utreda hur regeländringen påverkat andelen av svenska noterade bolags koncernbalansräkningar som utgörs av immateriella tillgångar.

Bakgrund och problem: Det balanserade styrkortet utvecklades som en reaktion på behovetatt komplettera de finansiella måtten med icke finansiella. Sedan introduktionen av begreppethar konceptet varit under ständig utveckling och det råder en tvetydig definition av vad detverkligen syftas på när det talas om balanserat styrkort. Då det balanserade styrkortet existerari olika former skapas olika användningsområden och det är vår avsikt att undersöka huranvändning och design ser ut i svenska företag samt undersöka sambandet mellan användningoch design.Syften: Vårt syfte är att identifiera vilka olika typer av balanserade styrkort som används avsvenska företag. Vi vill skapa en djupare förståelse om konceptet balanserat styrkort ochpåvisa hur användningen och processerna är utformade och utreda eventuella samband mellananvändning och design.Avgränsningar: Vi har inte för avsikt att lägga någon värdering i hur det balanseradestyrkortet används eller är designat. Därmed kommer det inte föras någon diskussion omhuruvida det balanserade styrkortet innebär något positivt eller negativt för företagen.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning på 11 svenska företag, där vi har använt osssemistrukturerade personliga intervjuer inom de olika företagen.Resultat och slutsatser: Vi har i vår slutsats kunnat visa att det balanserade styrkortetanvänds på varierande sätt i svenska företag.

Vårt syfte är att utreda huruvida de två revisionsbyråerna Andersen och Deloitte & Touche i Sverige har större möjligheter att skapa lönsamhet som ett företag efter samgåendet. För att utreda detta inriktar vi oss på tre nyckelfaktorer integration, strategi och finansiering. Två stora områden där synergieffekter kan uppkomma är inom finansiering och strategi. För att dessa ska kunna uppkomma är det av högsta vikt att integrationen blir lyckosam. Blir den det kan det även uppkomma synergieffekter av integrationen i sig.

This study tests two financial valuation models empirically by valuing three stocks from three industries, with the purpose of studying how well valuation models work empirically and to make a forecast. The models which will be tested are residual income valuation and discounted cash flow. Nine stocks will be picked strategically from the Swedish stock market and additional analysis will follow in the analysis chapter.Based on analysis and valuation, the commodities industry has decent valuation as the healthcare industry is undervalued thanks to the high valuation of AZN. The energy industry has low value due to the capital intensive nature of the industry. When it comes to the models and their practical implementation, DCF has been the most problematic to apply empirically whereas RIV was better but it still shows extreme values, which teaches the student the clear difference between theory and empiri..

Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pågående arbetemed att revidera Föreställningsramen. Studiens fokus ligger på att studera och analyseraIASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ettså kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag på förändringar samtanledningar till förändringarna.Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för vad IASBs förslag på nya definitioner avtillgång och skuld kan innebära för användare respektive upprättare av de finansiellarapporterna.Studiens bidrag är att skapa förståelse inom studiens ämne för att underlätta för regulatorer ideras process att utforma nya standarder. Förståelse skapas genom att kartlägga vad enförändring av definitionerna av tillgång och skuld kan ha för betydelse för IASBs olikaintressenter.Med hjälp av tidigare teorier inom studiens ämne har intervjufrågor till studiens empiriskaundersökning kunnat utformas.

Denna sociologiska C-uppsats handlar om stöd till anhörigstödjare. Den har ett hermeneutiskt förhållningsätt och data har samlats in genom kvalitativ metod. Fokus har riktats till Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamos kommuner (GGVV regionen).Efter kontakt med kommunernas anhörigsamordnare väcktes intresset att undersöka de olika stöden till anhörigstödjare som finns i GGVV regionen. Då stöden gått från att erbjudas i samma form till alla, till att erbjudas individuellt fanns ett intresse av att undersöka vilka stöd kommunerna erbjuder. För att få en djupare förståelse av stöden har det även undersökts vilka stöd som finns, vilka som tar emot stöden, hur gemenskapen upplevs, men även hur anhörigstödjare anser att stöden påverkar dem.

BAKGRUND OCH PROBLEM: IAS 19 är en erkänt komplex standard som efter flera tidigare förändringar nu återigen är föremål för omarbetning. En av förändringarna är att korridorregeln som alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster tas bort. Forskning visar att många företag samlat på sig stora pensionsförpliktelser och det kan därför finnas viss skepsis kring förändringen. Därför är det intressant att diskutera effekterna av förändringen.SYFTE: Att diskutera vilka effekter den föreslagna förändringen på IAS 19 kan få på företags finansiella ställning och resultat samt redovisningens förmåga att uppfylla de kvalitativa egenskaperna.AVGRÄNSNINGAR: Uppsatsen fokuserar på den del i utkastet som handlar om korridorregelns borttagande. Undersökningen omfattar bara företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap samt 60 av 227 st.

Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov. Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3? Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3. Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.

Syftet med studien var att få fördjupad förståelse kring hur personal som arbetar med personer på tidig utvecklingsnivå ser på sin roll i deltagarens självbestämmande i daglig verksamhet. Studien använde kvalitativ fallstudiebaserad forskning och utgick från fokusgrupper och observationer i två separata dagliga verksamheter. Att använda två verksamheter gav möjlighet att studera beskrivningen av rollen utifrån verksamheternas olika Activity Settings. Meningstolkning kopplat till tidigare teori har använts som stöd vid analysen. Resultatet visade att verksamheterna tillskriver sin egen roll stor betydelse för deltagarens självbestämmande när deltagaren har en tydlig kommunikation.

Bakgrund och problemEtt generellt problem är att forskning baserad på små och medelstora företag är mycket liten, med avseende på ekonomistyrning samt mätning av resultat.SyfteSyftet är att beskriva och analysera vilka mått som används i fyra små tillverkande företag. Hur måtten mäts, hur informationen kommuniceras kring dem, i vilket syfte de används och om måtten är kopplade till något mål i företaget, är frågor som studien vill besvara. Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för hur små företag mäter sin verksamhet i avsikt att bedöma sitt resultat.Metod Med en abduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt har den empiriska och teoretiska referensramen insamlats. Genom en kvalitativ studie och besöksintervjuer hos fyra små tillverkande företag har vi fått möjlighet att beskriva och analysera hur de använder sig av mätning i sin verksamhet. Teoriramen har sedan använts för att skapa en djupare förståelse för empirisk data.SlutsatsDe mått som används i små företag måste utformas utifrån varje företags specifika förutsättningar för att träffa rätt då många faktorer spelar in i valet av mått.

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för.

I dagens samhälle med ökat informationsflöde blir det allt lättare att följa den ekonomiska utvecklingen. De finansiella marknaderna påverkas snabbare av förändringar i omvärlden. Syftet med uppsatsen är att empiriskt försöka testa om och hur inflationen och räntan påverkar den svenska växelkursen. Vid undersökningen användes makroekonomisk data för att testa vilka variabler som har signifikant betydelse för växelkursen. Uppsatsen begränsades till att enbart studera perioden mellan 1992 och 1999 i Tyskland, Sverige och USA.

Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar.