Sök:

Sökresultat:

1750 Uppsatser om Finansiella gapet - Sida 43 av 117

Industrial IT - Att certifiera produktinformation på ABB

Detta examensarbete genomfördes på ABB Power Technologies AB i Ludvika. ABB vill överbrygga gapet mellan industri och informationsteknologi för att få de båda delarna att arbeta integrerat. ABB kallar detta koncept för Industrial IT (IIT). Ett krav från koncernledningen är att alla produkter ska vara certifierade enligt nivå 0, som är det första steget i IIT: s certifieringsprocess. Målet var att utföra en kravspecifikation på ett system som ska kunna leverera certifierad produktinformation enligt IIT-standard.

Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie på Lindabs svenska filialer

Uppsatsens titel: Utformning av ett balanserat styrkort - En fallstudie på Lindabs svenska filialerKurs: Examensarbete, Civilekonomexamen, Controller, 30hp (4FE03E)Lärosäte: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VäxjöFörfattare: Martin Andersson och Stefan KesakHandledare: Elin Funck Examinator: Lars-Göran AidemarkDatum: 2012-05-26Nyckelord: Balanserat styrkort, Benchmarking, Prestationsmätning, Strategi, Försäljning, Filialverksamhet Bakgrund: Lindab är en internationell ventilations- och byggkoncern som är uppdelad i de tre affärsområdena Ventilation, Building Components och Building Systems. Försäljning och distribution av Lindabs produkter sker främst via egna filialer. Studien fokuserar på de svenska filialerna och utgår från Lindabs önskemål om att få hjälp med att förbättra sin prestationsmätning samt öka jämförbarheten mellan filialerna.Syfte: Uppsatsen syftar till att utforma ett balanserat styrkort för Lindabs försäljnings- och distributionsfilialer i Sverige för att ge förutsättningar för en bättre kontroll och styrning av deras prestationer och öka jämförbarheten mellan filialerna.Metod: Vi har genomfört en fallstudie på Lindabs svenska filialer med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer, filialbesök, samt externt och internt material.Resultat och slutsats: Vi har utformat ett balanserat styrkort som möjliggör bättre kontroll och styrning av filialernas prestationer genom att Lindabs vision och strategier har brutits ner i strategiskt viktiga mått i de olika perspektiven. Vårt styrkort skapar dessutom en balans mellan kortsiktiga och långsiktiga målsättningar, externa och interna prestations­perspektiv, finansiella och icke-finansiella mått samt mellan utfallsmått och drivande mått.

"A true and fair view" : en jämförelse av hur revisorer, nationellt och individuellt, tolkar begreppet

Begreppet ?a true and fair view? finns med i EG: 4:e bolagsrättsdirektiv och i IAS rekommendationer, där det anses att begreppet är en övergripande målsättning med upprättandet av årsredovisningar. För att årsredovisningarna skall kunna visa ?a true and fair view? av företagens ekonomiska situation skall man i speciella fall kunna avvika från regler, råd och rekommendationer med hjälp av tilläggsupplysningar och noter. Denna avvikelse går under namnet ?overriding?.

Kartläggning av användandet av lönsamhetsmått i svenska tillverkande företag : En kvantitativ studie om utvärdering, problem och åtgärder

Bakgrund: Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980?talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI?beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät? och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått.

Redovisningsharmonisering i Europa

Vi undersöker huruvida redovisningsharmoniseringen inom EU har ökat jämförbarheten av företags finansiella information. Detta har gjorts genom en replikastudie på en undersökning genomförd av Joos och Lang publicerad 1994 där de fann att någon konvergens mellan Frankrike, Storbritannien och Tyskland ej kunde konstateras.Länderna som undersöks är Frankrike, Storbritannien, Sverige och Tyskland under perioden 1995 - 2005. Genom att ta reda på hur ROE, E/P- och B/M-kvoterna utvecklat sig kan vi dra slutsatsen att viss konvergens har skett mellan länderna.En pris- och en avkastningsregression har även utförts men resultaten av dessa kan ej bevisa att konvergens mellan länderna har skett under vår undersökningsperiod..

Uppdragsbrevet ? formalitet eller reducerat förväntningsgap?

När det finns en skillnad mellan vad revisorn förväntas utföra och vad revisorn tillhandahåller uppkommer ett förväntningsgap. Detta förväntningsgap är ingen ny företeelse och ända sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika åtgärder för att minska gapet. En åtgärd är den revisionsstandard som FAR införde år 2004 som innebär att uppdragsbrev ska upprättas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgångspunkt i teorier om förväntningar, agentteori samt institutionell teori, är syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har påverkat förväntningsgapet mellan revisor och klient.

V?sentlighetsanalysens utveckling. En studie om hur presentationen av v?sentlighetsanalyser varierar ?ver tid inom ledande industrif?retag i Sverige

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

Finansiella instrument för svenska lantbruksföretag : riskhantering och finansiella instrument för lantbruksföretag i Sverige

The survey describes a number of risks that Swedish farming companies are exposed to. The risk areas covered by the survey are currency risks, price risks and financial risks. The survey further describes why these risks have a great impact on the future development of the farming companies. The survey highlights the interrelation between the risks and the measures which can be used to minimize the risks, so-called financial instruments. The aim of the survey is to put focus on above mentioned risks and describe how these risks can be reduced to prevent the Swedish farming industry from stagnating in the future. The survey is a secondary survey whereby existing knowledge about risks and risk management is applied to farming companies. The written information on price risks and hedging is primarily derived from foreign sources.

Från branschspecifik till generell intäktsredovisning : en studie av hur tre svenska byggbolag påverkas av IASB:s föreslagna förändringar av intäktsredovisningen

Bakgrund och problem: Intäkter är en viktig post i den finansiella rapporteringen för användares beslutsfattande. Dock omgärdas intäktsredovisningen av flera svårigheter gällande bedömningar av när och till vilket belopp intäkter ska redovisas. Detta är speciellt ett problem vid redovisning av uppdrag som löper över flera redovisningsperioder, vilket är vanligt i byggbranschen. IASB har haft ett förslag till en ny standard för intäktsredovisning ute på remiss och IASB:s främsta syfte är att redovisningen ska vara användbar för användare av finansiella rapporter. Införandet av en ny standard kommer att innebära förändringar i byggbolagens redovisning och därmed även användbarheten i redovisningsinformationen.

Kreditgivning till kommersiella fastigheter : Finanskrisens påverkan

Hösten 2008 uppstod en stor oro på den amerikanska fastighatsmarknaden, det som en följd av kraftigt sjunkande fastighetspriser tillsammans med dålig säkerhetshantering. Då banker har ett nära samarbete med varandra, såväl nationellt som internationellt bidrog det till att finanskrisen blev ett globalt problem på den finansiella marknaden. Den finansiella krisen spred sig mellan världens länder och nådde Sverige senare under hösten 2008. I Sverige har den kommersiella fastighetsmarknaden främst påverkats i form av färre transaktioner, det på grund av den då rådande likviditetsbristen.Vi har i vår uppsats undersökt hur finanskrisen hittills har påverkat svenska långivare att finansiera lån till kommersiella fastighetsaffärer, vi har även undersökt eventuella förändringar gällande refinansiering av befintliga krediter inom fastighetsbolag. Då Sverige drabbades av en stor fastighetskris i början av 1990-talet ska vi även undersöka vad de svenska låneinstituten har gjort för att inte hamna i samma situation igen.

Performance Management : ? En kvalitativ studie av ledares upplevelser av målstyrningsverktyget Performance Management

Performance Management är en process som syftar till att säkerställa att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnås genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mål samt koppla dessa till medarbetarens individuella mål. Vidare är det viktigt att kommunicera vad som förväntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnås för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lätta respektive svåra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstärka arbetet med Performance Management-processen baserat på ovanstående.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende på vilken typ av arbetsgrupp man är ledare för.

Målstyrningssystem : målkongruens i planeringsprocessen

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika.

Avskaffandet av revisionsplikten; varför väljer små aktiebolag bort revisionen?

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebär att små aktiebolag inte längre har revisionsplikt om de undergår två av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anställdaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har särskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anställer revisorer för att granska de finansiella rapporterna så att investerarna ska kunna lita på den informationen och på det viset kvalitetssäkras den finansiella informationen. För att få ett välfungerande samhälle och näringsliv behövs det därför revision. Men nackdelen med att ha revision är den stora kostnaden.Studien har fokuserat på varför små aktiebolag väljer att inte använda sig av revision längre.

Avsättningar för miljörehabilitering

Uppsatsen behandlar den finansiella redovisningen av avsättningar för avhjälpande av förorenings­skador. Syftet är att undersöka hur ägarkoncentrationen hänger samman med den grad av informationspublicering företag har valt kring dessa avsättningar. I studien undersöks 44 företag inom olika branscher och med olika ägandeformer. I jämförelsen mellan samtliga fallföretag konstaterar vi att det finns ett samband mellan låg ägar­­kon­centration och hög grad av informations­publicering. Vi diskuterar också hur graden av vinstsyfte kan påverka graden av informations­publicering.

Riskkapitalisters närvaro i företag efter börsintroduktion

Bakgrund: ?Venture capitalists? är en typ av riskkapitalister som specialiserar sig på investeringar i unga och små högriskföretag. Riskkapitalister hjälper företag som har svårt att få finansiering på annat sätt, till exempel från banken. De har därför utvecklats till en viktig del i den finansiella marknaden. Denna uppsats kommer att fokusera på riskkapitalistens roll efter en börsintroduktion och hur de kan bidra till marknadens värdering av företagets prestation när de har en övervakande roll i bolaget, det vill säga då de har en plats i styrelsen.

<- Föregående sida 43 Nästa sida ->