För att värna om finansiell stabilitet utförs kontinuerligt bedömningar utav de risker och hot som återfinns mot det finansiella systemet, man granskar också det finansiella systemets motståndskraft emot dessa. För att förhindra att nya bankkriser uppstår införs med jämna mellanrum nya regleringar. Däribland skall en ny redovisningsmodell implementeras för redovisning utav kreditförluster ? Expected loss model. Denna redovisningsmodell ger upphov till ett ökat inslag av bedömningar vid redovisning utav kreditförluster.

I denna uppsats behandlas den finansiella produkten fond-i-fond. Fond-i-fonder placerar i underliggande fonder av olika art såsom aktiefonder och räntefonder. Syftet med uppsatsen är att jämföra fond-i-fonder avseende variablerna avkastning, avgifter och risk samt att undersöka om det finns ett samband mellan dessa variabler. I media har det förekommit artiklar om produkten vilka påstått att fond-i-fonder belastar investeraren kostnader i två led, för de underliggande fonderna och fonden i sig. Därmed är det relevant att fråga sig om en högre avgift motiveras av en högre avkastning? Uppsatsens första del består av en kvantitativ undersökning av fond-i-fonder på den svenska marknaden.

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för koncernredovisning. Den nya plattformen, IFRS, är ett steg mot en internationell harmonisering på redovisningsområdet. En av de nya standarder som ingår i IFRS är IFRS 3 Rörelseförvärv. Standarden reglerar hur noterade koncernföretag inom EU skall redovisa förvärv av andra företag. Nya reglementet skapar alltid anpassningsvårigheter.

Den teori som redovisas i denna studie säger att en vd borde ersättas i enlighet med företagets finansiella prestation och att monetära incitament leder till höjd ansträngning hos individen, vilket resulterar i en bättre prestation. Författarna av denna uppsats gör ett antagande om att ökad prestation från vd:n borde leda till högre lönsamhet för företaget.Denna studie om tjugo norska företag undersöker sambandet mellan företagets lönsamhet år t-1 och kortsiktig rörlig ersättning vilken betalas ut år t. Sambandet testas genom att utforma en multipel regressionsmodell. Resultaten från denna tyder på att ett sådant samband inte existerar bland norska företag. Detta resultat strider i mot resultat gjort på bl.a.

Tack vare Sveriges bibehållet starka inhemska ekonomi i kölvattnet av finanskrisen 2008-2010 har en diskussion angående svenska kronans eventuella övergång från en procyklisk tillgång till en säker tillgång förts. Samtidigt har det inom populärvetenskap och bland yrkesmän även uttryckts åsikter mot detta påstående. Tidigare studier har gjorts på den amerikanska dollarns roll som safe haven, både genom analys av dess trend före jämfört med efter signifikanta globala händelser men även genom att undersöka dess betingade kovarians gentemot andra valutor. Liknande studier har dock inte genomförts lika grundligt för den svenska kronan efter finanskrisen. Denna uppsats syftar därmed att utröna om någon signifikant förändring i svenska kronans karaktär kan ses före och efter centrala händelser under finanskrisen.

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver.

Bakgrund: Under 1900-talet skedde flera teknologiska framsteg och Relevance Lost-debatten förändrade synen på den traditionella ekonomistyrningen. De två målstyrningssystemen, det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri, anses delvis besvara kritiken samt möjliggöra för företag att implementera sina strategier. Begreppet målkongruens beskrivs på olika sätt av olika författare, varför begreppet är intressant att undersöka samt hur målkongruens kan uppnås i företags planeringsprocesser.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva planeringsprocessen i målstyrningssystem samt att förklara hur målkongruens uppnås. Vidare är syftet att precisera begreppet målkongruens samt formulera en metod för att stärka målkongruens.Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har två fallstudier gjorts med två företag som arbetat med att implementera och utveckla arbetet med ett balanserat styrkort och Hoshin Kanri. Tre intervjuer har genomförts på respektive företag med personer med god insyn i och erfarenhet av arbetet med målstyrningssystemen det balanserade styrkortet och Hoshin Kanri.Resultat: De båda målstyrningssystemen är mycket lika.

Bakgrund: Vad orsakar egentligen hur en investerare väljer att investera sina pengar? Det finns många teorier, investeringsstrategier och verktyg, inom traditionell finansiering, för att optimera den totala avkastningen. Trots dessa så menar forskare inom behavioral finance att vid ett investeringsbeslut så påverkas människan mer av psykologiska aspekter än av de finansiella teorierna. Det finns idag anomalier på aktiemarknaden som inte lyckats förklaras med hjälp de traditionella teorierna. För att försöka tolka dessa märkliga rörelser på aktiemarknaden har forskare inriktat sig mer och mer på aktiemarknadspsykologi. .

Bakgrund: Den ekonomiska rapporteringen och vilken påverkan den har på aktiekursen är ett omdebatterat område. I den ekonomiska världen cirkulerar olika teorier och undersökningar med olika resultat och förklaringar till vad som egentligen påverkar. Till skillnad från tidigare forskning ämnar uppsatsen att skapa en helhetsbild av informationens påverkan. Problemformulering: Påverkar företagens finansiella rapporter och pressmeddelanden aktiekursen?- Utgör analytikers rekommendationer ett bidrag till aktiekursens rörelse?- Understödjer medias rubriker effekten?Syfte: Syftet är att undersöka relationen mellan företagsinformation och aktiers volatilitet.

Många småföretag upplever idag problem med att erhålla långsiktig extern finansiering. Finansiell bootstrapping innebär att småföretag inte förlitar sig på dessa långsiktiga externa finansieringar från kreditgivare och/eller nya ägare för att erhålla resurser, utan finansieringen av resurserna sker på alternativa sätt. Detta har visat sig ha en stor betydelse för småföretagens utveckling och överlevnad. Finansiell bootstrapping förekommer i väldigt stor utsträckning bland småföretag och det finns en bred variation av metoder att använda sig av. På grund av att finansiell bootstrapping spelar en avgörande roll för småföretagen, finns ett intresse för att undersöka vad som påverkar besluten gällande detta, vilket kan hjälpa småföretag att fatta mer välgrundade beslut.

Bakgrund & Problem: SOX är en lagstiftning i USA som uppkom som ett svar på de finansiella företagsskandaler som uppstod i landet i början på 2000-talet. Denna lagstiftning kom till med syfte att återställa investerares förtroende för finansmarknaderna och kom att påverka alla företag som har värdepapper på den amerikanska finansmarknaden. Därmed berördes även en del svenska företag. Vi har dock märkt av att flertalet av dessa företag nu har valt att lämna den amerikanska börsen. SOX har fått utstå mycket kritik sedan det infördes med tanke på det komplicerade regelverk det är, det ökade ansvar ledningen har fått och de ökade kostnader det har inneburit för företag att implementera.Syfte & Frågeställning:Med bakgrund av problemdiskussionen vill vi undersöka hur företag i Sverige uppfattar SOX.

Bakgrund och problem: 2007 var ett år då de svenska företagen expanderade och det fanns en stor optimism inom ekonomin. Året som följde drabbades av den djupaste krisen sedan 1930-talet vilken utlöstes av Lehman Brothers konkurs i USA och hela världsekonomin gick in i en lågkonjunktur. Påverkas upplysningslämnandet av finansiella risker i en lågkonjunktur och är en eventuell förändring hänförlig till företagets storlek eller branschtillhörighet.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka årsredovisningar från åren 2007 och 2008 och jämföra om det finns skillnader finns mellan åren hur företagen upplyser om sina risker. Vidare kommer det att undersökas om skillnader beror på företagens storlek eller branschtillhörighet.Avgränsningar: Enbart svenska företag ingår i studien och som har följt IFRS under räkenskapsåren 2007 och 2008. Vidare är det enbart företag inom branscherna Finans och Fastighet, Dagligvaror samt Industri som kommer att granskas.Metod: Uppsatsen har en kvantitativ ansats med årsredovisningar som utgångspunkt.

Innovation har en mycket hög prioritet bland många företag för att uppnå lönsam organisk tillväxt.Tyvärr visar studier att majoriteten av alla företag inte är nöjda med den avkastning de uppnår påderas satsningar på produktutveckling och innovation. Därför har många företag implementeratinnovationssystem där den finansiella värderingen av projektet är mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.Nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) är den idag helt dominerandemetoden att finansiellt värdera ett innovationsprojekt. Syftet är att mäta det finansiella värde somprojektet skapar för aktieägarna. NPV är matematiskt enkelt att beräkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krävs. En annan begränsning med NPV är dess stora svårighet attvärdera möjligheter till strategiförändringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt värderar innovativa projekt.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens.

The purpose of this essay is to test for significance between TED- spread and four different macrovariables, housing prices, Federal funds rate, Asset Backes Securities and mortgage volume. Multiple regression has been used to search for significance between the dependent and the four independent variables. Our data consist of quarterly reports from January 1998 to June 2008. Our conclusion is that all of the four variables show a significant relation with TED- spread. The model explains 76 percent of the variation in TED- spread..