Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner.

Syfte: Syftet är att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa från och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjänstepensionsbolag i Sverige. Studien ämnar även undersöka eventuella effekter av förändringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare används en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien används både primär- och sekundärdata som informationskällor.

Vi tillämpar en kvantitativ tvärsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter påverkar bolagens kostnad för räntebärande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hävdar att informationskvalitet ? det vill säga osäkerheten i värderingsestimat för en underliggande tillgång ? medför en informationsasymmetri för långivare, vars prissatta osäkerhet påverkar bolagens kostnader för räntebärande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare på antagandet genom att studera noterade europeiska affärsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillämpas för att mer specifikt adressera de största affärsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.

Bakgrund: Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne.Syfte: Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur.Genomförande: Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen.Resultat: Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om.

Denna studie fokuserar på investeringsbeteendet bland mjölkproducerande jordbruk. Detta är en kategori av företag som har speciella förutsättningar, med bland annat relativt stora investeringsbelopp, låga rörelsemarginaler, ingen möjlighet att påverka pris på producerade produkten, och där kostnadsmassan styrs av faktorer som till stor del inte kan påverkas av enskilde jordbrukaren, som vanligtvis bör ha stor inverkan på deras investeringsbeteende. Trots dessa speciella förutsättningar finns mycket liten tidigare forskning inom området och syftet med denna studie har varit att beskriva investeringsbeteendet bland svenska mjölkbönder. Speciellt fokus har lagts på investeringskalkyleringspraxis, finansiering och icke-finansiella faktorer.Med tanke på bristen på studier på jordbruksföretag, har en viktig utgångspunkt för denna studie varit att använda forskning på investeringsbeteendet bland små- och medelstora företag, en kategori av företag som nästan alla mjölkproducerande jordbruk definieras som. Teorier som användes handlade om investeringsprocessen för jordbruksföretag som Öhlmér m fl.

Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehålla sådan information har använts; Dupontkomponenterna och förändring i lager, bruttomarginal och omsättning per anställd. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under åren 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre åren. De övriga signalerna som byggde på förändring av lager, bruttomarginal och omsättning per anställd gav inget samband med följande års vinst för hela urvalet av företag för någon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort från urvalet.

Nya företag är viktigt för svensk ekonomi. De bidrar till bland annat sysselsättning, innovationer och välfärd. Sverige har idag ett lågt nyföretagande i jämförelse med andra EU-länder och en av orsakerna till detta är svårigheten för dessa företag att attrahera externt kapital. Det finansiella gapet illustrerar denna problematik genom en utbudssida (finansiärer) och en efterfrågesida (företag), där ett gap uppstår då utbudet understiger efterfrågan på kapital. Syftet med denna studie är att studera en alternativ finansieringsform som sker via internet, för att sedan undersöka hur denna finansieringsform kan påverka det finansiella gapet.

Bakgrund och problem: Tidigare kunde noterade koncernbolag inom EU välja mellan tre olika alternativ för hur de skulle redovisa sina pensionsåtaganden. Den senaste revideringen av IAS 19 var dock mycket omfattande och en av de största förändringarna innebar att två av de tidigare tre alternativen togs bort. Däribland korridorregeln som tillät bolag att skjuta upp en del av de aktuariella vinster och förluster som uppkommer till följd av deras pensionsåtaganden. Revideringen gjordes i syfte att öka jämförbarheten och transparensen i årsredovisningar och skapa ökad förståelse kring hur bolagens pensionsplaner påverkar de finansiella rapporterna. Dock trädde den nya standarden ikraft så sent som den 1 januari 2013 och märktes därmed först i de finansiella rapporterna som publicerades under 2014.

Företagens kommunikation på sociala medier är en relativt ny företeelse och som sådan är den outforskad och bruket varierar mellan företagen. Vår studie syftar till en ökad förståelse för företagens kommunikation på sociala medier, främst genom en kartläggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har använt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bär drag av grundad teori.Materialet består av 1318 inlägg på Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlägg har analyserats med hjälp av parametrar både av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att därefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation på sociala medier. Ett tydligt resultat är att inläggens innehåll domineras av ?Information om företaget och dess tjänster?, samtidigt som inläggen på olika sätt signalerar att företagen söker dialog med läsaren.Företagens kommunikation kontrasterar därför delvis mot de råd som finns att tillgå från den litteratur med råd och ?best practice?, där företagen får råden att söka dialog och att sträva efter relevant innehåll.I någon mån kan vi alltså säga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Bakgrund och problemdiskussion: Strävan att uppnå mål är en grundläggande faktorsom påverkar alla typer av företag. Dessa mål kan uttryckas i finansiella termer, men påsenare år har även icke-finansiella mål och mått fått allt större betydelse. Kundnöjdhetoch kundlojalitet har blivit viktiga måttstockar inom kundfokus och är två icke-finansiellafaktorer som allt oftare går att finna i företags strategier och styrmodeller. Forskning visaratt det finns många olika uppfattningar om kundnöjdhets och kundlojalitets innebörd ochhur de kan studeras. Många studier inom ämnet har fokuserat på endast kundernas synoch få studier beaktar köp- och säljförhållanden där båda parter är företag.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka och analysera om det förekommer enöverensstämmelse mellan leverantörers och kunders syn på vilka faktorer som skaparkundnöjdhet och kundlojalitet samt på relationen mellan begreppen.Metod: Studien har genomförts i konferensbranschen och personliga intervjuer har gjortsmed de leverantörer som ingår i studien.

BAKGRUND OCH PROBLEMDISKUSSION: Världen befinner sig i en djupgående krissom inte har upprepats sedan depressionen under 30-talet. Varje kris har en utlösande faktoroch även denna gång började det i USA. Under år 2008 började oron växa sig kraftig sedanstora aktörer på den amerikanska finansmarknaden drabbats av förluster och stagnerandebörskurser. När Lehman Brothers kollapsade under hösten år 2008 kulminerade oron till renpanik på finansmarknaden som spreds världen över nästan omgående. Problemet är attkreditmarknaden har upphört att fungera då riskexponeringen är okänd bankerna emellan ochövriga intressenter, vilket har resulterat i att ingen vågar låna till någon.

Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity påverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan två modeföretag, så kallat intrabranschsamarbete, påverkar huvudvarumärketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgår från Aakers modell för att mäta brand equity. Metoden för studien harvarit att använda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvändes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,där ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter från Textilhögskolan i Borås deltog i studien, fördelat över två fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumärkes brand equity kan stärkas och påverkas positivt medhjälp av co-branding.Begränsningar - Uppsatsen är begränsad till ett samarbete genomfört av två textilföretag vilketgör resultaten främst applicerbara på samarbeten inom modebranschen.

Kreditderivat är ett finansiellt instrument som upplevt en explosiv utveckling på stora finansiella marknader som exempelvis de i USA och England. Dock har denna massiva utveckling, relativt sett, uteblivit på den svenska finansmarknaden. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar användandet av kreditderivat i Sverige. Både positiva och negativa faktorer avhandlas på ett objektivt sätt med relevanta källor av olika slag. Fokus ligger på grundformen av kreditderivat, Credit Default Swaps.

Syfte: Syftet med studien är att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmått försöka skapa en förståelse för hur styrningen skiljer sig åt mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjälp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer från två banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika åsikter av hur styrningen påverkar respektive bank, utifrån deras olika befattningar och erfarenheter inom området. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig på ett flertal punkter. Nordea är värdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstänkande samt med budget medan Handelsbanken är kostnadsorienterad och arbetar med delmål samt med målstyrning främst. Överlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS.