Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

Bakgrund: Finansiell information har länge dominerat företags redovisnings- och styrsystem. Under senare år har emellertid kritik riktats mot de finansiella nyckeltalens särställning. Som ett medel att lösa den traditionella ekonomistyrningens brister och som ett sätt att lyfta fram immateriella tillgångarnas värden har Balanced Scorecard (BSC) presenterats. Syfte: Beskriva hur företag använder Balanced Scorecard, identifiera och konkretisera svårigheter som uppstår vid denna användning samt presentera konkreta råd och anvisningar för hur ett Balanced Scorecard bör användas för styrning och utvärdering. Genomförande: Slutsatserna i detta arbete är ett resultat av empiriska undersökningar av en rad företags praktiska användande av Balanced Scorecard samt av studier av relevant litteratur.

Budgetlös styrning har växt fram som ett alternativ till den traditionella budgetstyrningen. Många författare har framfört kritik mot budgeten som styrmedel. Vi har därför funnit det intressant att se hur det nya ekonomistyrningssystemet klarar sig mot kritiken angående budgetsstyrning. För att undersöka området har vi utfört en fallstudie på ett företag som tillämpar budgetlös styrning. Respondenternas åsikter samt teori har analyserat och behandlats.

Till följd av den globala finanskrisen år 2008 ställdes det europeiska samarbetet på prov. I och med detta presenterade EU ett förslag till ett direktiv angående en finansiell transaktionsskatt för samtliga länder inom EU. Elva av EU:s 28 medlemsländer har valt att ställa sig bakom förslaget om en finansiell transaktionsskatt, vilket innebär att dessa länder avser införa en finansiell transaktionsskatt. Tidigare empiriska erfarenheter har dock visat att en finansiell transaktionsskatt är mindre effektiv än vad förespråkarna gör gällande, varken påverkan på skatteintäkter eller marknadens volatilitet har i dessa fall levt upp till de önskvärda effekterna.Denna uppsats syfte är att analysera vad som ligger till grund för ländernas ställningstagande och uppsatsens hypotes ger vid handen att det föreligger ett positivt samband mellan finanskrisens påverkan på respektive EU land, inhemsk opinion och ett positivt ställningstagande till en finansiell transaktionsskatt inom EU.För att testa hypotesen används en induktiv metod vilken är uppbyggd på vetenskapliga artiklar och ekonomisk litteratur. Vidare genomförs flera regressionsanalyser i syfte att påvisa de positiva samband som hypotesen antar föreligger.I de uppvisade resultaten framgår att det går att stödja uppsatsens hypotes.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning då nystartade företag ofta har problem med att få tillgång till finansiella resurser. Kreativa företag kan på olika sätt få tillgång till nödvändiga resurser utan att synligt belasta balansräkningen vilket inom forskningen givits benämningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebär att företagare kan få tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nämligen ägarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

Det är allmänt känt att individer i en organisation är beroende av någon form av styrning för att organisationen ska fungera på ett tillfredställande sätt. Från att i stor utsträckning ha tillämpat styrning över individer verkar organisationer i allt mer omfattande utsträckning ändvända styrning tillsammans med individer. Dock visar rapporter i allt större utsträckning på att styrningen i organisationer verkar misslyckas. Utifrån detta finner vi det intressant att undersöka hur dessa olika delar av styrning samverkar för att lyckas styra individer till en önskad handling. Härav försöker vi, i denna rapport, skapa förståelse för hur delar av styrning kan samverka vid styrning av individer i ett extremfall.

Familjeföretag är en ständigt växande företagsform och står idag för hälften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig från icke-familjeföretag i olika hänseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad använder sig av finansiell information vid beslutsfattande än icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bättre än dem. Detta trots att finansiell information har påståtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta väcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare använder sig av finansiell information när de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien är att utifrån familjeföretagarens perspektiv utforska användningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid långsiktiga och återkommande satsningar som familjeföretagare ställs inför.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska ställning för att i tid upptäcka om ett företag är på väg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig på fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svårt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs två definitioner. Definition (1) utgår från ett revisionsperspektiv och definition (2) utgår från ett konsultperspektiv, där definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning använder sig av är dels nyckeltalsanalys men även andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter från bevakningsföretag samt täta informationsutbyten med företagen.

Förändringstakten i samhället har ökat och det har lett till att styrningen i de flesta företag har fått en ökad betydelse. Tjänster har blivit en allt större del av många länders totala produktion. Traditionellt har styrningen varit utformad för tillverkade företag och för att den skall fungera effektivt i tjänsteföretag bör den anpassas till dessa företags verksamhet. Syftet med denna uppsats var att, ur ett ledningsperspektiv, skapa förståelse för styrning i tjänsteföretag, samt att analysera om det finns några utmärkande drag med denna styrning. Fallstudier genomfördes på tre tjänsteföretag i Luleå Kommun.

Syfte: Att skapa förståelse för hur situationen på en marknad kan påverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns på Sveriges bostadsmarknad för att utvärdera hur och om de kan påverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förståelse om hur finansiell instabilitet uppstår på en marknad har vi tagit hjälp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat på utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktäriserat dem i sin utformning.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsätta en utredning för att kartlägga frågor avseende finansiella rådgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frågor beträffande konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lämpliga åtgärder för att förstärka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rådgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom därmed att benämnas, lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag är bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rådgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse och ge läsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rådgivning till konsumenter har påverkat den finansiella rådgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rådgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.

Syfte: Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping används i små företag. Vårt huvudsyfte för denna studie är att öka förståelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begränsat studien till företag i Västerbottens Län samt, inom turismsektorn främst av ett egenintresse för området och därför att vi utgått ifrån att bootstrapping är vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv då vi helt utgått ifrån deras erfarenheter och upplevelser.För att uppnå en ökad förståelse för användandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestående av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nå en djupare bild av företagarnas erfarenheter och åsikter har vi valt en hermeneutiskkunskapssyn.Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,finansieringsalternativ, nätverk och finansiell bootstrapping då vi anser dessa tre begrepp tätt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat ? finansiell bootstrapping.Vi har angripit studiens problem ? hur finansiell bootstrapping används av företag ? med en abduktiv forskaransats.