Sedan 1990-talet har det skett en ökning av den arbetsrelaterade ohälsan. Ett flertal utredningar har gjorts på uppdrag av regeringen. I den senaste (SOU 2002:5) [1] konstaterar man att det inte finns bra metoder att mäta effekter av rehabiliteringsinsatser och att det saknas konsensus kring begreppet rehabilitering. Det poängteras bl a att de projekt där man lyckats samordna de olika aktörerna har varit mest framgångsrika och det ges konkreta förslag till hur rehabiliteringsprocessen kan bli mer offensiv samt snabbare.Studiens syfte var att studera tidsaspekten och de faktorer som fördröjer rehabiliterings-processen under förhållandevis optimala förhållanden. Våren 2001 etablerades ett multiprofessionellt team på en av AB Previas mottagningar i södra Stockholm.

IT-organisationer börjar ta större och större plats i bolags affärsverksamhet, och är idag även en av de största kostnadsposterna. I samband med detta ökar kraven på den IT som levereras där bland annat fler vill ha bättre insyn i vad som levereras och hur mycket leveransen kostar. Detta behov av insyn återfinns både hos IT-leverantören och hos deras kunder. Problem finns emellertid att göra IT mätbart i finansiella termer.  IT Financial Management (ITFM) är ännu i sin linda, men är en arbetsprocess som tar sig an denna problematik; Att kunna ge finansiell data på IT-tjänster. ITFM är en del av det vidare begreppet IT Service Management, vilket syftar till att beskriva hur IT som tjänst levereras på bästa sätt till en kund.

Mitt examensarbete är uppbyggt med fokusering på fyra delar. En utförlig litteraturstudie där jag skriver om begreppet erosion, en sammanställning av en intervju, en översiktlig växtbeskrivning av fem växter som kan användas som erosionsskydd samt en resultatbeskrivning där jag redovisar inventeringar som jag gjort på tre åar i södra Skåne.Min litteraturstudie har utgått från svensk, engelsk, tysk och amerikansk litteratur, det har varit en utmaning att finna svensk litteratur inom ämnet. En del litteratur finns om vattenerosion längst vår svenska kust, men den berör bräckvattenväxter och salttåliga växter, vilka jag inte alls använder mig av i mitt examensarbete.Min inventering har jag gjort under hösten och vintern 2006 och 2007, samt vår och försommar 2008.De åar jag har okulärbesiktigat är Saxån, Höje å och Kävlingeån. Jag har inventerat en sträcka på 100 meter, där ån har benägenhet att erodera.Jag har dokumenterat platserna där erosion har kunnat påvisas. Sedan har jag gjort en mer grundlig inventering av växtbeståndet på platsen.