Idag är leasing väletablerat och dess betydelse sominvesterings- och försäljningsverktyg ökar ständigt. De som inneharleasingavtal skall redovisa dessa i enligt med bestämmelserna i standardenIAS17. Ett leasingavtal kan klassificeras på två olika sätt antingen somfinansiellt eller operationellt beroende på avtalets ekonomiska form. Det förekommer dock vissproblematik med att ha två stycken redovisningsmetoder. Detta för att företagväljer att redovisa sina leasingavtal på ett sätt som visar en bättre bild avverksamheten, men inte som är det mest regelrätta eller sanningsenliga sättet.Normgivarna försöket motarbeta detta genom att utforma specifika kriterier.

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande.

Uppsatsens titel: Institutionella ägares syn på icke-finansiella risker Seminariedatum: 2006-01-17 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Författare: Christoffer Hero & Martin Nilsson Handledare: Gunnar Wahlström Fem nyckelord: GRI, Hållbarhet, Icke-finansiella risker, Institutionella ägare, Investerare. Syfte: Föreliggande studie har ett tvådelat syfte. För det första kartlägger vi i vilken utsträckning institutionella ägare tar hänsyn till icke-finansiella risker i ett investeringsobjekts hållbarhetsredovisning. För det andra redogör vi för hur informationen i en hållbarhetsredovisning kan förändras för att bättre tillgodose de institutionella ägarnas behov. Metod: Vi har valt en induktiv metod eftersom det inte finns någon befintlig fullständig teori inom det studerade området.

Om en organisation i dagens samhälle ska leva och utvecklas bör den vara flexibel och öppen för att arbeta på andra sätt än vad den många gånger är van vid. Att förändra ett arbetssätt är oftast lättare sagt än gjort, vilket organisationen bör vara beredd på. En förändring av arbetssätt kan komma att påverka hela kulturen inom organisationen. Något som blir mer aktuellt vid genomförandet av interna förändringsprojekt. När det finns en risk att ett projekt påverkar den egna organisationen kan man uppleva det som mycket viktigt att undersöka de risker och förändringar som skulle kunna påverka själva projektet.

Det finns många olika Data Mining-processer som kan tillämpas i ett Data Mining-projekt. Fördelen med att använda en Data Mining-process är att projektet blir strukturerat, processen kan hjälpa till att minska risker som annars kan uppstå och kan medföra att projektmålet förändras. Data Mining-processen som studien har undersökt är generell och studien försöker därmed precisera olika faser av processen, för att anpassas till ett prognostiseringsprojekt.Studien utvärderar den preciserade prognostiseringsprocessen genom att följa och dokumentera ett prognostiseringsprojekt på en tillverkningsindustri. Studien analyserar teoretiskt vilka implikationer tillverkningsindustrin kan möta och även om studiens framtagna process är tillämpningsbar i detta fall. Studien visar att det på en teoretisk nivå går att genomföra studiens preciserade Data Mining-process och visar även vilka risker som kan uppkomma om ett prognostiseringsprojekt inte följer en Data Mining-process..

Aktiviteterna på en treasuryavdelning har under de senaste åren förändrats. Från att bara kontrollera de dagliga kassaflödena för ett företag, till idag då även handel med värdepapper, spekulation, har blivit en daglig aktivitet. Detta har lett till ett ökat behov av kontroll då spekulation leder till ett ökat risktagande. Denna uppsats studerar tre faktorer som är av betydelse för kontrollen på en treasuryavdelning. Dessa faktorer är; kontroll och styrning, riskhantering och det finansiella riskmåttet Value-at-Risk.

Ekobrottsmyndigheten uppger i en rapport från december 2005 att den ekonomiska brottsligheten har ökat de och kommer att öka framöver. De senaste årens redovisningsskandaler i Europa och USA har satt revisorn och finansiell revision i fokus. Förtroendet för revisorer har skadats och revisorns oberoende har därmed ifrågasatts. Syftet med vår uppsats har varit att öka förståelsen för vilka skyldigheter och möjligheter revisorn har idag att upptäcka och motverka ekonomisk brottslighet. Studien begränsar sig till att omfatta externrevisorer i Sverige och de ekonomiska brott han har möjlighet att upptäcka vid en traditionell revision.

Bakgrund: Under de första veckorna efter ett barns födelse möter föräldrarna flera olikarepresentanter för hälso- och sjukvård. De ska hjälpa familjen till en god start på föräldraskapet ochen säker omvårdnad om barnet. Det förekommer att föräldrar får olika och motstridiga råd om varoch hur barnet bör sova. Samsovning i föräldrarnas säng uppmuntras av vissa för att främjaamningen, och avråds ibland från, för att förebygga plötslig spädbarnsdöd (SIDS). Syfte: Att belysaaktuell kunskap för att kunna ge vetenskapligt underbyggd information till föräldrar om fördelaroch risker med att samsova med sitt spädbarn.

Syftet med denna uppsats är att studera ett speciellt finansiellt leasingavtal för att se om detta innehåller tre generella kärnproblem; gränsdragningen mellan leasing och avbetalningsköp, leasingavgiften samt friskrivningsklausuler. Om det skulle visa sig vara på detta vis ska vi diskutera kring om en förändring av en tydligare informationsplikt eller lagstiftning anses vara behövlig, i synnerhet med tanke på att denna finansieringsform speglas av en obalans mellan leasegivare och leasetagare.När det gäller gränsdragningsproblematiken är det avtalets syfte, utformning och formulering som är avgörande för avtalstypen. Gällande leasingavgiften är problemet att leasegivaren kan justera denna på grunder som för leasetagaren är svårkontrollerade. Likaså är det inte heller alltid självklart för leasetagaren vad leasingavgiften innehåller. Problemet med friskrivningsklausuler är att dessa kan vara oskäliga och att innebörden kan vara svårtolkad för leasetagaren.

Vår uppsats behandlar nya förmånsrättslagen (2003:535) som beskriver förmånsrättsordningen vid ett företags konkurs. I och med lagändringen som trädde i kraft 1 januari 2004, har förutsättningarna ändrats för näringslivet, vilket vi fann intressant att undersöka. Syftet med uppsatsen är jämföra och beskriva bankens, företagens, Länsstyrelsens, konkursförvaltarens och kronofogdens perspektiv gällande ändringarna i förmånsrättslagen. För att besvara vårt syfte har en fallstudie genomförts genom personliga intervjuer med ovanstående fem aktörer. Analysen har skett genom att finna teorier som passar detta verkliga problem och sedan utifrån teorierna undersöka hur verkligheten ter sig.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga intressenternas förtroende för revisorer och därigenom utreda hur det är ställt med förtroendet för revisorerna och den finansiella information dessa granskar. Vi ämnar dessutom belysa de konsekvenser och risker som föreligger ett minskat förtroende för revisorer. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att göra en kvalitativ undersökning. Våra primärdata har bestått av 13 intervjuer med representanter från urvalsgruppen bestående av finansanalytiker, ekonomichefer och revisorer. Sekundärdata, vilken legat till grund för främst litteraturgenomgången, har i första hand inhämtats från internationellt publicerade artiklar.

Inledning: Den explosionsartade ökningen av nya, mer komplexa finansiella instrument har ökat kravet på de enskilda investerarnas kunskaper. Detta har i sin tur ökat efterfrågan på investeringsrådgivning från professionella rådgivare. Som ett resultat av den ökade efterfrågan har även antalet aktörer som ägnar sig åt investeringsrådgivning ökat på senare år. Ett grundläggande krav för att rådgivaren skall kunna förse individuella kunder med individanpassade investeringsråd är en korrekt bedömning av kundens finansiella risktolerans. En bedömning som i sin tur är starkt beroende av hur rutinerna kring insamling av nödvändig information från kund ser ut; bakgrundsanalysrutinen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan företagets skuldsättningsgrad och förändring i räntabiliteten på totalt kapital. Syftet är också att undersöka vilket mått av förändring som bäst kan förklara förändringar i den finansiella risken. Teorin hämtas från professor Sven-Erik Johansson som i boken Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt, framför tesen om att företag bör justera sin skuldsättningsgrad efter sin affärsrisk. Affärsrisken härleds från hävstångsformeln och betecknas således som ∆Rt. För att testa denna teori har författarna gjort en omfattande datainsamling av samtliga A-listenoterade företags resultat- och balansräkningar under åren 1980-2002.

Uppsatsen har två delsyften. För det första avser vi analysera och utvärdera de operativa risker som finns i samband med banktjänster via Internet och hur bankerna hanterar dessa. Vårt andra delsyfte är att undersöka hur skadeståndsansvaret fördelas mellan bank och kund. Vi avser även att diskutera och analysera om bankernas friskrivningsklausuler från skadestånd uppfyller de krav som ställs enligt svensk rätt. Uppsatsen bygger på en kvalitativ arbetsmetod som till största delen baseras på textstudier.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.