TrÀffsÀkerheten pÄ Going Concern-varningar (GC-varningar) internationellt sett Àr lÄg, 40 procent, men enligt tidigare studier Àr den lÀgre i Sverige, under 20 procent. De fyra största revisionsbyrÄerna i vÀrlden, Big four, marknadsför sig med sin branschkÀnnedom och flera studier pekar pÄ att de har högre revisionskvalité Àn mindre byrÄer. Samtidigt finns det studier som visar att det inte finns nÄgon skillnad pÄ kvalitén mellan de fyra största och de mindre byrÄerna. Syftet med denna studie Àr att pröva om stora byrÄer har högre kvalité Àn medelstora och smÄ byrÄer och om det finns skillnader mellan de enskilda byrÄerna inom respektive storlekskategori. Revisionskvalité mÀter vi i form av GC-varningar och anmÀrkningar pÄ finansiell stress (eget kapital understiger hÀlften av aktiekapitalet).

De senaste Ärens stora redovisningsskandaler har lett till ökade krav pÄ bolagsstyrning och intern kontroll. Bolagsstyrningens fyra hörnstenar bestÄr av styrelsen, den verkstÀllande ledningen,internrevisionen och externrevisionen. En solid bolagsstyrning krÀver ett effektivt samspel mellan dessa fyra parter. I vÄr uppsats fokuserar vi pÄ intern- och externrevisionens roller och relationer. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för internrevisionens och externrevisionens respektive roller, undersöka om koden alternativt SOX har pÄverkat deras roller samt beskriva hur de arbetar och samverkar för att stÀrka den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen för att tillsammans skapa en effektiv revision.Vi har genomfört en kvalitativ undersökning utifrÄn delvis strukturerade intervjuer med tre internrevisorer och tre externrevisorer samt sekundÀrdata som litteratur, artiklar och Internet.Undersökningen visar att internrevisionen och externrevisionen har olika uppdragsgivare och olika granskningsinriktning, men det ligger i bÄda parters intresse att kvalitetssÀkra den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

Internationalisering har lÀnge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillvÀxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock bÄde fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende pÄ företagets internationaliseringsprocess, det vill sÀga pÄ vilket sÀtt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mÀngd forskare inom internationell affÀrsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men mÄnga av de senare forskningsresultaten tyder pÄ att ett icke-linjÀrt samband existerar. Inga likande studier har gjorts pÄ svenska företag vilket denna studie Àmnar göra.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

FrÄn Är 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrÀttspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affÀrsvÀrldens generalindex) med ca 200 procent. Det har sÄledes skett en vÀrdestegring pÄ tillgÄngar i Sverige med i genomsnitt nÀrmare 165 procent pÄ 10 Är.VÄr frÄgestÀllning Àr: Bör Riksbanken motverka dessa tillgÄngsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat tvÄ explicita mÄl dÀr den ena Àr att upprÀtthÄlla stabilt penningvÀrde, och det andra att upprÀtthÄlla finansiell stabilitet. TillgÄngsprisökningar kan pÄverka möjligheten att klara bÄda dessa mÄl. Det första mÄlet genom att KPI (inflationen) pÄverkas direkt via ökad konsumtion pÄ grund av förmögenhetseffekter.

Uppsatsens syfte Àr att förklara skillnaden i varför företag noterade pÄ Stockholmsbörsen lÀmnar olika upplysningar om risker och osÀkerhetsfaktorer. Studien baseras pÄ företag noterade pÄ Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrÄn dess Ärsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affÀrsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig.

Det primÀra syftet med uppsatsen Àr att studera relationerna mellan de nya och de etablerade börsmarknaderna i EU för att se om det ha skett nÄgon förÀndring under perioden 1996-2005. Ett sekundÀrt syfte Àr att undersöka huruvida den finansiella integrationen inom unionen har blivit starkare under den studerade tidsperioden. I syfte att kunna besvara de frÄgor som vi Àr intresserade av anvÀnder vi oss av VAR-metoden. Med hjÀlp av "impulse response" berÀknade vi hur snabbt en hÀndelse sprider sig mellan de undersökta börsmarknaderna samt hur lÄng tid det tar innan dessa Äter Àr i jÀmvikt. "Variance decomposition" talar om för oss i vilken utstrÀckning de olika börsmarknaderna pÄverkar varandra.

This thesis examines the establishment of auditors as third party assurers of sustainability reports in Sweden. This is done through a qualitative case study that examines the subject from both a preparer?s and an assurer?s perspective. Empirical data was analyzed using a combination of agency- and legitimacy theory. The study reaches the conclusion that sustainability reporting companies in the study demand a verification service for reported sustainability data in order to increase creditability, meet increased stakeholder demand and increased accounting complexity.

Att hitta rÀtt i dagens snÄriga förvÀrvsdjungel Àr komplicerat. Detta arbete fokuserar pÄ de problem som möter ett förvÀrvande företag i den inledande fasen av förvÀrvsprocessen..

Bakgrund och problem: För att företag ska klara sig i den hÄrda konkurrenssituationsom rÄder idag krÀvs att de stÀndigt förÀndras. Dessa förÀndringar bör genomföras pÄett sÄdant sÀtt att de gynnar företagets prestation genom att öka medarbetarnasmotivationsnivÄ. Att dra nytta av företagets humankapital blir allt viktigare dÄ det somdriver lönsamhet och tillvÀxt i ett företag rör sig frÄn utnyttjandet av fysiska resurser tillatt anvÀnda sitt icke?materiella kapital optimalt. Utmaningen företagen stÀlls inför idagÀr att stÀndigt förbÀttra sin prestation för att locka kunder och klara konkurrensen.

Denna uppsats Ă€r en fallstudie av Söderhalls RenhĂ„llningsverk AB (SÖRAB):s miljöredovisning. Deras motiv till att miljöredovisa Ă€r att deras intressenter ska kunna se vad de har för miljöpĂ„verkan. SÖRAB:s miljöredovisning innehĂ„ller ingen finansiell information vilket gör det svĂ„rt att skapa sig en bild av miljöarbetets ekonomiska effekter. Även KPMG har intervjuats för att ge en allmĂ€n bild av miljöredovisning. Avsaknaden av enhetliga regler och det stora utbudet av olika rekommendationer gör det inte lĂ€tt att fĂ„ klarhet om vad som ska tas med i en miljöredovisning.

Att placera pengar pÄ aktiemarknaden i syfte att fÄ en god avkastning Àr för mÄnga vÀldigt attraktivt. De lite mer försiktiga vÀljer andra sÀkrare alternativ sÄsom bankkonto och rÀntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier Àn i rÀntepapper Àr förstÄs att det Àr högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare vÀljer att positionera sig för aktiemarknaden sÄ Àr det av stort intresse att kunna vÀrdera om börsen Àr sunt prissatt. Att placera pengar pÄ en kraftigt övervÀrderad börs kan fÄ olyckliga följder för den enskildes ekonomi.

Bakgrund och problem: Svenska universitet och högskolor har ett, av staten, givet spelrum vad gÀller utformning av utbildningar. Det finns centrala riktlinjer för hur utbildningen bör se ut men det Àr upp till varje enskilt lÀrosÀte att tolka de övergripande mÄl som finns. Ett cent-ralt begrepp, tÀtt kopplat till detta, Àr genomströmning dÄ denna ofta anvÀnds som indikator pÄ resultatet av utbildningen. Hur lÀrosÀtena vÀljer att hantera de av staten givna incitamenten gör att utformningen av utbildningen kan variera genom att de, för genomströmningen, pÄver-kande designelementen hanteras pÄ olika sÀtt. Detta har lett oss fram till följande frÄgestÀll-ning: Finns det en korrelation mellan designelement och genomströmning pÄ grundkur-ser i redovisning? Syfte: Att testa och analysera korrelationer mellan identifierade designelement och genom-strömningen pÄ kurser i grundlÀggande externredovisning samt grundlÀggande ekonomistyr-ning eller motsvarande pÄ civilekonomprogram alternativt kandidatprogram inom ekonomi i Sverige.

Bakgrund:Det som har dominerat den traditionella informationen i en ÅRV, sett frĂ„nexternt perspektiv, Ă€r av finansiell karaktĂ€r och Ă€r det som företag ger ut ibalansrĂ€kning, resultatrĂ€kning och kassaflödesanalys med tillhörande noter. Undersenare tid har vikten av den information som ges ut i ÅRV förĂ€ndrats och utvecklas tillen betydligt mer omfattande rapport. Betydelsen av information som Ă€r av ickefinansiell karaktĂ€r har kommit att bli mer och mer intressant. LikasĂ„ beskrivningar ochförklaringar av bĂ„de finansiella och icke finansiella delar har kommit att bli betydandeutifrĂ„n verksamhetens affĂ€rsmĂ€ssiga sammanhang.Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva vilken information i ÅRV som har störstpotential att öka aktieĂ€garnas förstĂ„else för företaget och dess verksamhet. Informationsom kan behövas för att underlĂ€tta i beslutssituationer angĂ„ende köpa, sĂ€lja eller behĂ„llaaktier.Metod:För att kunna uppfylla rapportens syfte har vi valt att arbeta utefter en kvalitativmetod med en aduktiv ansats.