Sahlgrenska Academyat University of GothenburgDepartment of Internal Medicine and Clinical NutritionTitle: Can nutritional support contribute to the healing of pressure ulcers in elderly patients?Author: Anton Kinnander, Sandra SmidelikSupervisor: Elisabet RothenbergExaminer: Anna WinkvistProgramme: Dietician study programme, 180/240 ECTSType of paper: Examination paper, 15 hpDate: 12-04-11Background The number of elderly patients with co-morbidity is increasing in the western world. It is therefore reasonable to predict increasing incidence and prevalence of pressure ulcers. One study, published 2009, found that as many as 59 % of geriatric patients within the Swedish health care system had developed pressure ulcers. Symptoms vary from mild erythema to severe deep tissue damage and development of pressure varies from hours to weeks.

Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrÄn Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag Àr tÀmligen duktiga pÄ att kunna fo?rutspÄ omvÀrldsförÀndringar men att det alltför sÀllan leder till nÄgon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bÀst insyn i företagets finansiella stÀllning, har en nyckelroll i företagets förmÄga att hantera omvÀrldsförÀndringar. Det Àr dÀrför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba ÄtgÀrder vid behov och dÀrmed inte bedriver en reaktiv styrning dÀr ÄtgÀrder vidtas först nÀr problem redan har hunnit uppstÄ.

För att vÀrna om finansiell stabilitet utförs kontinuerligt bedömningar utav de risker och hot som Äterfinns mot det finansiella systemet, man granskar ocksÄ det finansiella systemets motstÄndskraft emot dessa. För att förhindra att nya bankkriser uppstÄr införs med jÀmna mellanrum nya regleringar. DÀribland skall en ny redovisningsmodell implementeras för redovisning utav kreditförluster ? Expected loss model. Denna redovisningsmodell ger upphov till ett ökat inslag av bedömningar vid redovisning utav kreditförluster.

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för koncernredovisning. Den nya plattformen, IFRS, Àr ett steg mot en internationell harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet. En av de nya standarder som ingÄr i IFRS Àr IFRS 3 RörelseförvÀrv. Standarden reglerar hur noterade koncernföretag inom EU skall redovisa förvÀrv av andra företag. Nya reglementet skapar alltid anpassningsvÄrigheter.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse Ă€r en mycket speciell organisationsform vars syfte Ă€r att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att frĂ€mja ett uppsatt Ă€ndamĂ„l. Kapitalförvaltningens utformning fĂ„r sĂ„ledes stor inverkan pĂ„ i vilken utstrĂ€ckning dessa stiftelser kan frĂ€mja deras Ă€ndamĂ„l och dĂ€rmed uppnĂ„ deras syften. Dessa Ă€ndamĂ„l Ă€r i majoriteten av fallen allmĂ€nnyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhĂ€llet. En genomgĂ„ng av forskningen inom omrĂ„det visade att tidigare studier frĂ€mst fokuserat pĂ„ stiftelser som vĂ€sen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus pĂ„ deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus pĂ„ investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mĂ„l.Genomförande: Studien Ă€r en kvalitativ flerfallstudie inom vilken Ă„tta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

2010 utkom The International Integrated Reporting Council med en ny typ av redovisningsramverk vars syfte Àr att föra samman de nuvarande separerade finansiella ? och icke finansiella rapporterna. Den hÀr typen av redovisning ses som en process dÀr alla i ett företag Àr med och deltar och dÀr bÄde den finansiella informationen och informationen frÄn de icke ? finansiella rapporterna Àr integrerade i verksamheten. En icke ? finansiell rapport, en hÄllbarhetsredovisning beskriver den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga pÄverkan som ett företag har och ska ocksÄ ses som en process i företaget som varken börjar eller slutar med publiceringen.

Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga och analysera ÄtgÀrder med hjÀlp av diskursanalys i ÄtgÀrdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur Ät-gÀrderna Àr formulerade, dels om att diskutera vilka följder ÄtgÀrderna kan fÄ för elevens lÀrande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av sÀrskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i ÄtgÀrderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats anvÀndes det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I detta perspektiv Àr lÀrande nÄgot som uppstÄr i samspel mellan individen och kollektivet. SprÄket blir betydelsefullt eftersom det Àr genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det Àr individens viktigaste instrument för att förstÄ och interagera med sin omvÀrld.

Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

Innovation har en mycket hög prioritet bland mÄnga företag för att uppnÄ lönsam organisk tillvÀxt.TyvÀrr visar studier att majoriteten av alla företag inte Àr nöjda med den avkastning de uppnÄr pÄderas satsningar pÄ produktutveckling och innovation. DÀrför har mÄnga företag implementeratinnovationssystem dÀr den finansiella vÀrderingen av projektet Àr mycket betydelsefull vid beslut omuppstart och lansering av projekt.NuvÀrdesberÀkning av framtida kassaflöden (Net Present Value, NPV) Àr den idag helt dominerandemetoden att finansiellt vÀrdera ett innovationsprojekt. Syftet Àr att mÀta det finansiella vÀrde somprojektet skapar för aktieÀgarna. NPV Àr matematiskt enkelt att berÀkna och komplexiteten ligger idet stora antalet antaganden som krÀvs. En annan begrÀnsning med NPV Àr dess stora svÄrighet attvÀrdera möjligheter till strategiförÀndringar (flexibilitet) inom ett investeringsprojekt.Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förstÄelse och medvetenhet runt hur ett företag i praktikenhanterar och finansiellt vÀrderar innovativa projekt.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse Ă€r en mycket speciell organisationsform vars syfte Ă€r att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att frĂ€mja ett uppsatt Ă€ndamĂ„l. Kapitalförvaltningens utformning fĂ„r sĂ„ledes stor inverkan pĂ„ i vilken utstrĂ€ckning dessa stiftelser kan frĂ€mja deras Ă€ndamĂ„l och dĂ€rmed uppnĂ„ deras syften. Dessa Ă€ndamĂ„l Ă€r i majoriteten av fallen allmĂ€nnyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhĂ€llet. En genomgĂ„ng av forskningen inom omrĂ„det visade att tidigare studier frĂ€mst fokuserat pĂ„ stiftelser som vĂ€sen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus pĂ„ deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus pĂ„ investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mĂ„l.Genomförande: Studien Ă€r en kvalitativ flerfallstudie inom vilken Ă„tta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

I dagens samhÀlle har det blivit allt viktigare för företag att kommunicera effektivt med olika grupper av intressenter i omgivningen. Börsnoterade företags Ärsredovisningar och kvartalsrapporter anvÀnds numera som ett medium dÀr företaget kommunicerar mer Àn bara finansiell information. Företagen anvÀnder detta medium till att kommunicera sina synliga strategier till marknaden. En vÀl fungerande strategi ligger till grund för att ett företag ska lyckas prestera bra. En framgÄngsrik strategi mÄste bland annat kunna förÀndras dÄ omgivningen förÀndras.

Sammanfattning Föreliggande uppsats syftar till att undersöka lÀxan som företeelse. Materialet som ligger till grund för denna studie omfattats av en enkÀtundersökning och intervjuer med verk-samma lÀrare. Vi har velat undersöka pedagogers individuella syften och intentioner med lÀxor. I undersökningen har framkommit att lÀrarnas frÀmsta syften med lÀxor Àr att trÀna ansvar, fÄ förÀldrar engagerade i skolarbetet och att eleverna ska befÀsta kunskaper genom fÀrdighetstrÀning. Med den nuvarande regeringen har lÀxan tillsammans med betyg samt ?ordning och reda? legat i fokus.

Den 1 juli 2013 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) beslut i ett mÄl gÀllande kvittningsrÀtten för kapitalvinster och kapitalförluster pÄ delÀgarrÀtter. FrÄgan som be-handlades i mÄlet var om aktiebolaget hade rÀtt att kvitta sina kapitalförluster mot kapital-vinsterna som uppkommit i den utlÀndska delÀgarbeskattade juridiska personen. HFD beslutade att neka aktiebolaget möjligheten till kvittning pÄ grund av att lagstöd saknades.Denna bedömning vÀcker frÄgor, dÄ aktiebolag som vÀljer att placera delÀgarrÀtter i del-Àgarbeskattade juridiska personer fÄr en mindre utstrÀckt kvittningsrÀtt vid jÀmförelse om delÀgarrÀtterna hade placerats direkt i aktiebolaget. Vid nÀrmare granskning av kvittnings-möjligheterna kan det konstateras att Àven kvittningsrÀtten för kapitalförluster (inte bara kapitalvinster) pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska personer Àr begrÀnsade, vid jÀmförelse om motsvarande kapitalförluster hade uppkommit direkt i aktiebolaget. Be-grÀnsningarna för kapitalförlusterna pÄ delÀgarrÀtter i delÀgarbeskattade juridiska perso-ner innebÀr att kapitalförlusten ska kvoteras till 70 % innan kvittning kan ske, vilket inte Àr ett krav om kapitalförlusten hade uppkommit direkt i aktiebolaget.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.