Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i Är 7-9. Jag jÀmför hur lÀrare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhÄllande till gruppstorleken. Anpassar lÀrarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnÄ lÀroplanens mÄl. Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklÀrare vid fyra olika grundskolor, varav tvÄ undervisar i helklass och tvÄ i halvklass samt en enkÀtunder­sök­ning med ett urval elever pÄ de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade pÄ enkÀten.Resultatet av min studie visar att tillgÄng till och utformning av lokaler, stöd frÄn skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utstrÀckning som klass­torleken pÄverkar hur lÀrarna upplever sin arbetsmiljö.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

Sedan elmarknadsreformen 1996 Àr den svenska elmarknaden öppen för konkurrens nÀr det gÀller att producera och sÀlja el. Den fria marknaden stÀller större krav pÄ elhandelsföretagen Àn monopolet gjorde. Stora investeringar krÀvs frÄn företagen för att möta kundernas och statens krav. JÀmtkraft AB Àr ett av dessa elföretag och de har nyligen investerat i ett kraftvÀrmeverk.Det finns mÄnga olika sÀtt att göra dessa investeringar pÄ och mycket litteratur skrivet om hur man tar beslut om investeringar och vilket beslutsunderlag man skall ta hÀnsyn till. Den mesta litteraturen handlar om kalkyler som beslutsunderlag men man nÀmner Àven att andra faktorer bör beaktas.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och analytiker gÀllande företagets informationsflöde. Vi Àmnar Àven skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med analytiker som följer nÄgot av bolagen och utifrÄn detta lÀmna förslag pÄ hur företag kan förbÀttra sitt informationsutlÀmnande gentemot analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ en deduktiv ansats med induktiva inslag. VÄr litteraturgenomgÄng behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt finansanalytiker och deras arbete. Vi redogör Àven för den reglering som sÀtter ramarna för företagens informationsutlÀmnande.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lÀrare i trÀning i mÀnskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT Àr en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och förÀldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lÀrare samt nyblivna lÀrare i Sverige anser sig ha goda Àmneskunskaper men upp-lever en osÀkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstÄ i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingÄtt HRT i lÀrarutbildningen, men dÄ vi inte fann nÄgon tidigare koppling till HRT i den svenska lÀrarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lÀrare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA.

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

I hela samhÀllet har intresset för miljöinformation ökat. I Ärsredovisningens förvaltningsberÀttelse ska bolag som bedriver tillstÄnds- och eller anmÀlningsplikt redovisa detta. Dessutom ska större bolag Àven redovisa upplysningar av icke finansiell karaktÀr som kan pÄverka företagets resultat, stÀllning, verksamhet eller framtida utveckling och dÀri ingÄr miljöfrÄgor.BokföringsnÀmnden har i ett uttalande om miljöinformation i förvaltningsberÀttelsen uttalat sig om hur denna redovisning bör se ut. Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur vÀl bolag pÄ Stockholmsbörsens Mid Caplista redovisar miljö i sin förvaltningsberÀttelse samt hur vÀl de följer bokföringsnÀmndens uttalande enligt uppsatsförfattarnas bedömningar. Studien innebar en granskning av bolagen i urvalets förvaltningsberÀttelser.Studien har visat att det Àr stora skillnader mellan hur utförligt bolagen redovisar miljö i förvaltningsberÀttelsen och att mÄnga bolag redovisar ingenting alls om miljön.

Att anlÀgga vÄtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor Àr i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsomrÄden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anlÀggs dÀrför inom bostads- och industriomrÄden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvÀmningar och för att reducera mÀngden nÀrsalter och tungmetaller. Dammarna pÄ golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del Àven för att kunna anvÀndas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhÄllanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebÀr att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.