SammanfattningAv störst vikt vid en företagsförvärvsprocess är huruvida säljaren och köparen reglerar sina ansvarsområden och bestämmer gränser för riskövergången i köpeavtalet. Ur rättsäkerhetssynpunkt är det essentiellt att kunna förutsäga och identifiera riskerna redan vid avtalsslutet. Det ligger ofta i parternas intresse att så långt som möjligt reglera förutsättningarna redan vid ingående och utformning av ett köpeavtal.Syftet med denna uppsats är att undersöka samspelet och följden av att säljaren inför garantiutfästelser i ett köpeavtal kontra resultatet av att köparen faktiskt genomför en due diligence-undersökning innan ett köpeavtal kommer till stånd. Detta genomförs med utgångspunkt i diskussionen kring riskfördelning mellan avtalsparterna, köplagens regler om säljarens upplysningsplikt, köparens undersökningsplikt och den allmänna lojalitetsplikten som åligger avtalsparter.Utgångspunkten vid formuleringen av avtal mellan parterna anses vara det köprättsliga felbegreppet med dess utgångspunkt i köparens befogade förväntningar på det överlåtna objektet. En genomförd due diligence och införande av garantier i köpeavtal kan innebära att riskövergången regleras och de befogade förväntningarna preciseras vilket leder till förutsägbarhet och säkerhet för parterna att kunna förutse eventuella framtida risker.

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig och samlad bild av vad due diligence är. Vad det innebär att göra en due diligence av immateriella rättigheter i samband med ett företagsförvärv. Samt att även undersöka de juridiska frågeställningar som uppstår i detta sammanhang och att beskriva de olika immateriella delarna. Due diligence är ett begrepp från engelskan och den direkta översättningen är ?vederbörlig omsorg?.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera ett antal kunskapsföretags värdering av humankapitalet vid tänkbara företagsförvärv. Syftet är även att beskriva Human Resources Due Diligence och diskutera om detta begrepp/förhållningssätt kan tillföra företagsvärdering något. Vi har använt oss av deduktiv metod för att dra våra slutsatser. Primärdatan har insamlats genom fallstudier, dessa fallstudierna har genomförts genom semistrukturerad intervjuform. Vi grundar vår uppsats på teorier kring kunskapsföretag, humankapital, förvärvsprocess samt begrepp som Due Diligence och Human Resources Due Diligence.

Under de senaste decennierna har antalet företagsförvärv ökat markant och köp av företag har blivit en betydelsefull transaktion i en verksamhet. Motiven bakom förvärv sägs vara att bolaget vill expandera och således få en bättre position på marknaden. Att köpa företag är en stor, riskfylld och komplicerad process, varvid det är viktigt att köparen införskaffar tillräckligt med information om det företag denne tänker köpa för att kunna fatta rätt köpbeslut. Av denna orsak har due diligence blivit ett alltmer väsentligt moment i förvärvsprocessen. Due diligence är en typ av företagsbesiktning vars syfte är att utgöra ett informationsrikt beslutsunderlag för köparen.

Antalet företagsförvärv har under de senaste åren ökat kraftigt, men trots detta misslyckas flerän två av tre av förvärven, eftersom de inte uppnår de synergieffekter som var motivet bakomdem. Det blir allt vanligare att företag tar hjälp av konsulter vid ett förvärv istället för attgenomföra hela processen själva. Frammanad av internationella konsultbyråer introduceradesbegreppet Due Diligence (DD), företagsbesiktning, i Sverige i början av 1990-talet. HumanResource Due Diligence (HRDD) är ett begrepp som närmast innebär att de mänskligadimensionerna av förvärvet analyseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka omkonsultföretag som hjälper företag vid förvärv använder sig av Human Resource DueDiligence, det vill säga en analys av humankapitalet, organisationskulturen och integrationen,alternativt om elementen belyses med andra genomförda analyser.En kvalitativ studie har genomförts där tre konsulter från olika konsultföretag har intervjuats:KPMG, PwC och Ernst & Young.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Banker är mer sårbara än vanliga företag då banker är nära sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmänhetens intresse. Det finansiella systemet är komplext vilket innebär att många aktörer interagerar med varandra på många olika sätt. Problem i en bank kan lätt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiärer tar tillbaka sina insättningar. Att finansieringen hos en bank stryps är ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsväsende.Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det främsta syftet att uppnå finansiell stablitet.

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmätning i detaljhandeln innebär utvärdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgång. Ett prestationsmätningssystem bör innehålla en balans av finansiella och icke-finansiella mått, och tillräckligt många mått. Samt hänsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lämpligt och effektivt för företaget och ge användbar information. Syfte: Studien ämnar beskriva och analysera användandet av icke-finansiell prestationsmätning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmätningssystem.Genomförande: Studien är en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktärsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmätning i detaljhandeln i Sverige saknas.

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.