Sökresultat:
750 Uppsatser om Finansiell bedömning - Sida 32 av 50
Implementering av likabehandlingsplanen pÄ en gymnasieskola. Finns viljan, kunnandet och förstÄelsen för styrdokument i skolan.
Bakgrund & problem: Ett steg i IASBs och FASBs projekt att harmonisera inom de tvÄ organisationernas redovisningsregler hanterar omrÄdet leasing. Ett förslag har lagts fram som innebÀr att operationell leasing inte lÀngre ska vara ett alternativ för företag inom IFRS och US GAAP. IstÀllet skall all leasing klassificeras som finansiell och dÀrmed aktiveras pÄ företagens balansrÀkningar.Förslaget har gett upphov till mycket diskussion bland normsÀttare, revisorer, företag och investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska noterade företag pÄverkas av en förÀndring av redovisningen av leasing genom att undersöka effekterna pÄ deras nyckeltal. Studien undersöker dessutom om konsekvenserna av en ny standard skiljer sig mellan olika branscher i Sverige.Metod: Genom en kvantitativ metod dÀr Ärsredovisningar för över 200 svenska noterade företag studeras undersöks storleken pÄ den post som hade aktiverats om förslaget hade varit verklighet under 2008. DÀrefter rÀknas effekterna pÄ företagens nyckeltal ut för att göra en jÀmförelse möjlig.Resultat & slutsats: Studien visar att 86 % av de undersökta företagen anvÀnder sig av operationell leasing.
Informationsgap? En undersökning om hur företag kommunicerar med analytiker.
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och analytiker gÀllande företagets informationsflöde. Vi Àmnar Àven skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med analytiker som följer nÄgot av bolagen och utifrÄn detta lÀmna förslag pÄ hur företag kan förbÀttra sitt informationsutlÀmnande gentemot analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger pÄ en deduktiv ansats med induktiva inslag. VÄr litteraturgenomgÄng behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt finansanalytiker och deras arbete. Vi redogör Àven för den reglering som sÀtter ramarna för företagens informationsutlÀmnande.
IT-företags och analytikers syn pÄ intellektuellt kapital
Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste Ären vilket de flesta affÀrsmÀn Àr medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att vÀrdera ett företags framtida kapacitet istÀllet för att fokusera pÄ historiska hÀndelser. Problemet Àr dock att intellektuellt kapital Àr ett relativt nytt begrepp och mÄnga definitioner fluktuerar pÄ marknaden, vilket försvÄrar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn pÄ det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som gÄr att finna i IT-företagens Ärsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det gÄr att urskilja tvÄ typologier av begreppets innebörd.
Den svenska revisionens framtid pÄ spÄret - revisionsplikten i Danmark utifrÄn ett kreditgivarperspektiv
Uppsatsens syfte Àr att Äterge ett antal danska banktjÀnstemÀns bilder av konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande och försöka utröna om Sverige kan dra nÄgra lÀrdomar av dessa. En kvalitativ metod med en induktiv-deskriptiv ansats och semistrukturerade öppna intervjuer har anvÀnts. Intervjuerna har genomförts med sex banktjÀnstemÀn pÄ fyra olika banker i Danmark. Samtliga intervjuer har Àgt rum pÄ respektive respondents bankkontor i Köpenhamn. Teorier kring kreditbedömningsprocessen och informationsasymmetri har anvÀnts.
Finansiell Kommunikation 2.0: En kvalitativ fallstudie om de svenska storbankernas syn pÄ och anvÀndning av sociala medier i syfte att bÀttre tillfredsstÀlla ekonomiska journalisters, investerares och finansiella analytikers informationsbehov
Social media has today reached a level of maturity similar to the Internet in the beginning of the millennium. More and more people get involved both on a private and professional level and companies are starting to realize the need to keep up with the new online behavior of its target groups. The Investor Relations(IR) function has for a very long time been carried out by writing reports and press releases, but maybe as times change so will the tools needed to communicate the IR-issues for the companies? The purpose of this paper was to examine the views on and involvement in social media for IR-purposes at the four main banks in Sweden: Nordea, SEB, Handelsbanken and Swedbank. The study was carried out in the form of a qualitative case study in which the banks were analyzed separately with the help of Davids and Venkateshs TAM2-model(2000) and also analyzed against one another.
TjÀnsteföretags villkor och tillgÄngar : Bankernas vÀrdering av intellektuellt kapital
Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.
D?lig st?mning i kyldisken? Konsumentens uppfattning av Oatlys marknadsf?ring
Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly
alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd
konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r
det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r
(Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra
beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.
VarumÀrkesutvidgningar av kapitalintensiva varor - Och dess pÄverkan pÄ huvudvarumÀrke med stark image
Ett sÀtt för företag att utnyttja existerande varumÀrken Àr att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjÀlp av dessa, en sÄ kallad varumÀrkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumÀrkesutvidgningar och hur dessa kan pÄverka konsumenternas syn pÄ huvudvarumÀrkets image. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur en horisontell varumÀrkesutvidgning pÄverkar imagen pÄ kapitalintensiva varor som innehar en stark varumÀrkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar dÄ det Àr en vara som pÄ ett mycket bra sÀtt föresprÄkar den gruppen dÄ en hög finansiell risk mÄste tas i samband med förvÀrv. De varumÀrken som undersöks Àr BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla Àr bilmÀrken med stark varumÀrkesimage.
Social redovisning i kooperativa företag : JÀmförelse mellan COOP och HSB
Syfte: kooperativa företag arbetar för en hÄllbar utveckling av sina lokalsamhÀllen. Samtidigt Àr social ekonomi bÀst pÄ socialt ansvar med en hög tillvÀxt inom Europa. HÄllbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. DÀrför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien Àr alltsÄ att undersöka och jÀmföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mÄtt för att mÀta de sociala mÄlen anvÀnds och vilka fördelar och nackdelar har dessa.Metod: Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt (och en induktiv ansats) har anvÀnts för att utföra studien.
Flerom?ttat fett biter inte p? inflammation efter m?ltid - En systematisk ?versiktsartikel om m?ttat fett och flerom?ttat fett har olika effekt p? inflammationsmark?ren interleukin-6 postprandiellt.
Syfte:
Syftet ?r att unders?ka om intag av m?ttat och flerom?ttat fett har olika effekt p? postprandiell inflammation, hos friska vuxna i ?ldrarna 18-70 ?r.
Metod:
F?r att genomf?ra denna systematiska ?versiktsartikel utf?rdes litteraturs?kningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika s?kblock skapades f?r varje databas f?r att identifiera vetenskapliga artiklar g?llande postprandiell inflammation efter intag av m?ttat eller flerom?ttat fett. Nyckelord som anv?ndes i s?kningen inkluderade ?fatty acid?, ?inflammation? och "postprandial".
Titlar och abstrakt av de h?mtade artiklarna granskades f?r att bed?ma deras relevans f?r studiens syfte.
TillstÄndsansökan för deponi av muddermassor, Kluntarna
Detta dokument Àr en del av kursen, ?Y0009B Examensarbete?. Dokumentet innefattar en problemanalys som beskriver de frÄgestÀllningar vilka ligger till grund för det huvudsakliga arbetet inom en ansökan om tillstÄnd för upplÀggning av muddermassor inom ett naturreservat i LuleÄ skÀrgÄrd. Inom examensarbetet har Àven utförts en geodetisk inmÀtning med NÀtverks-RTK av den upplÀggningsplats som har föreslagits av sökanden. MÀtdata har redovisats i form av planritningar och tvÀrsektioner.
Basel III, en avgörande faktor vid kreditbedömning av SMEs? : En studie om hur Basel III kan pÄverka bankernas kreditbedömning av SMEs.
SmÄ och medelstora företag (SME) utgjorde 2010 en andel pÄ 99,8% av alla företag i Sverige och bankerna Àr en viktig kÀlla till finansiering för SMEs. PÄ grund av bankernas betydelseskapade Baselkommittén för banktillsyn 1988 internationella regelverk som medförde ett kapitaltÀckningskrav pÄ 8% till banker. KapitaltÀckningskravet skulle kunna tÀcka oförutsÀgbara förluster vid en finanskris, vilket bidrar till att banksektorn Àr en av de mest reglerade branscherna i vÀrlden. 2006 skapades Basel II vilket för banker medförde svÄrigheter att bedöma kredit till och risker med SMEs. Basel II skapade en oro att kostnaderna skulle öka för kredit till SMEs och oron finns fortfarande kvar vid införandet av Basel III, vilket i sin tur kan försÀmra kreditvillkoren till SMEs.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva bankernas arbetssÀtt med kreditbedömning av SMEs i nulÀget, analysera och tolka hur Basel III kan pÄverka bankernas arbetssÀtt med kreditbedömning av SMEs, ge förstÄelse för hur Basel III kan pÄverka bankernas attityd till kreditbedömning av SMEs, pÄ grund av ökade kapitaltÀckningskrav.
Individuellt pensionssparande - DÀr förvÀntad avkastning inte kan förutspÄs
Titel: Individuellt pensionssparande - DĂ€r förvĂ€ntad avkastning inte kan förutspĂ„s Datum för seminarium: 1:a februari 2007 Ămne/Kurs. Finansiell ekonomi, kandidatuppsats 10p Författare: Charlotte Engqvist och Carolin Hellström Handledare: Hossein Asgharian, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan Lund Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka vĂ€rdeutvecklingen hos ett antal portföljer som Ă€rkonstruerade enligt bankernas rekommendationer för det individuella pensionssparandet. Vikten lĂ€ggs pĂ„ att med Value at Risk ta reda pĂ„ ett möjligt sĂ€msta utfall som Ă€r ett resultat av placering i olika risknivĂ„er. Metod: Vi har för var och en av de tre utvalda bankerna utfört en simulering baserad utifrĂ„nderas rekommendationer. HĂ€nsyn har tagits till individers olika riskbenĂ€genhet samt en begrĂ€nsad tidshorisont.
"Annan finansiell verksamhet" - En tolkning i ljuset av CFC-lagstiftningen : En tolkning i ljuset av CFC-lagstiftningen
The initial provisions concerning CFC-legislation were introduced 1990 and has since been subject to several revisions and adaptations. The fundamental purpose of the CFC-legislation is to prohibit and prevent tax evasion undertaken by such companies that own other foreign companies where generated income is subject to low rates of taxation. The CFC-legislation aims to provide the Swedish government with an op-portunity to tax this income. This is important in order to prevent tax avoidance and preserve the integrity of the system of taxation within Sweden. In order for the CFC-legislation to be as effective as possible there must exist a clear way of defining which activity that is to be regulated within its scope.
Teknisk Analys och Money Management som investeringsstrategi
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka huruvida det gÄr att prognostisera utveckling pÄ OMXS30 med hjÀlp av lÀmpliga tekniska analysverktyg. Detta för att utreda hur relationen mellan den Effektiva Marknadshypotesen och Behavioural Finance ser ut pÄ den svenska marknaden. Vidare Àr syftet Àven att undersöka möjligheten till att förbÀttra avkastningen med hjÀlp av tydliga restriktioner avseende money management. Detta undersöks för att klargöra om en högre avkastning kan erhÄllas med denna investeringsstrategi jÀmfört med passiva alternativt slumpmÀssiga investeringsstrategier. Metod: Tre tekniska analysindikatorer testas pÄ svenska OMXS30 mellan Ären 1987 och 2008.