Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och Finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar.

Inledning:BaselkommitténharsinarötteridenfinansiellaoronsomuppstodnärBrettonWoods-­?systemetkollapsade1973ochiochmedskuldkriseniLatinamerikaibörjanpå80-­?taletbörjadearbetetmedBasel-­?regelverkenvilketocksåresulteradeibegreppetoperativrisk.Operativriskharfunnitssålängesomenmänniskaellersystemvaritansvarigförettekonomisktsystemmenharpåsenaretidfåttenalltviktigareroll.Syfte:SyftetmeddennastudieärattundersökaomrapporteringenavoperativariskerförFinansbolagmedinvesteringsverksamhetharförändratssedanBaselIIinfördes.VivillocksåundersökaomdetkanfinnasettsambandmellanrapporteringavoperativariskerochbolagenssoliditetMetod:Förattsehurrapporteringenavoperativriskförändratsövertidharvianväntossavenpanelstudie.Förattundersökaomdetärskillnadihur?Små-­?bolag?och?Stora-­?bolag?rapporteraroperativriskharviutförtettt-­?testochförattseomdetkanfinnasettsambandmellanbolagensrapporteringavoperativriskochderassoliditetharvianväntossutavenregressionsmodell.Slutsats:Idenstudiesomutförtshardetintegåttattkonstateraettsignifikantsambandmellanrapporteringenavoperativriskochbolagetssoliditet.Vihardäremotmedstudienkunnatvisaattrapporteringenavoperativariskerharökatsignifikantidenkonstrueradegruppen?Små-­?bolag?sedanBaselIIimplementerades2008..

Syftet med vår studie har varit att analysera hur finansiella företag redovisat sina antaganden om nedskrivningsprövningar av goodwill.  Det har vi gjort  genom att studera hur informationen delges i årsredovisningarna. Vi har därmed undersökt hur tydlig företagens information om nedskrivningsprövningar av goodwill varit för intressenter såsom aktieägare och analytiker. För att ta reda på hur företagen har  redovisat information av goodwill har vi utgått från den information som de  lämnar i sina årsredovisningar. Vår urvalsgrupp var de Finansbolag som var listade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap åren 2007-2009. I gruppen ingår både banker och investmentbolag.

De senaste tre åren har ca 34000 personer i Sverige varit sjukskrivna för någon typ av stressreaktion, under det sammanfattande diagnosnumret F.34, anpassningsstörningar och svår stress, som i verkligheten kan rymma allt från lättare till mycket svåra tillstånd.Ett av de formulär som används vid arbetslivsrehabilitering är Maastricht Vital Exhaustion Index. Det används både vid kartläggning och vid värdering av insats. Det består av 23 frågor rörande förekomst av symtom och besvaras enligt 3-gradiga svarsalternativ (Ja=2, Vet ej=1, Nej=0). I en redan identifierad sjuk grupp har det visat sig att höga poäng (=hög stressnivå) på denna skala gav ökad risk för såväl hjärtinfarkt, depression samt stroke.SyfteAtt kartlägga en personalgrupp enligt Maastricht Vital Exhaustion Index hos personal vid ett bank/Finansbolag med kontor i Stockholms innerstad. Metod och undersökt gruppStudien som var en enkätstudie gällde anställda som var i tjänst vecka 7 och 8 2008.Enkäten utdelades till 46 personer.

Uppsatsen är en studie över hur ett fiktivt Finansbolag hanterar sina reklamationer och klagomål. Bolaget tillhör en svensk bankkoncern där Finansbolaget kompletterar bankkoncernens service ? och tjänsteutbud med finansprodukter. Bolaget inriktar sig på både företags ? och privatkunder.

2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket medförde betydande förändringar för bankernas säkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förändringarna var bland annat att förmå banker att ge krediter utifrån en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus på företagets återbetalningsförmåga. En av de största förändringarna är att företagsinteckning, som är förenad med allmän förmånsrätt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna särskild förmånsrätt i 100 % av företagets rörelseegendom. Uppsatsens syfte är att studera och analysera effekterna av den nya förmånsrättslagen på bankernas kreditgivning till småföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anställda på en bank och ett Finansbolag. Utifrån den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benägenhet att ge krediter till småföretag inte har förändrats i någon större omfattning. Däremot har småföretagens finansieringsmöjligheter försämrats på grund av den nya förmånsrättslagen. .

2004 förändrades förmånsrättslagen, vilket medförde betydande förändringar för bankernas säkerheter vid kreditgivning till företag. Syfte med förändringarna var bland annat att förmå banker att ge krediter utifrån en lönsamhetsbedömning av projekten med fokus på företagets återbetalningsförmåga. En av de största förändringarna är att företagsinteckning, som är förenad med allmän förmånsrätt och omfattar 55 % av all egendom, har ersatt företagshypotek som gav bankerna särskild förmånsrätt i 100 % av företagets rörelseegendom.Uppsatsens syfte är att studera och analysera effekterna av den nya förmånsrättslagen på bankernas kreditgivning till småföretag. För att kunna göra detta har jag genomfört intervjuer med anställda på en bank och ett Finansbolag.Utifrån den empiriska analysen har jag kommit fram till att bankernas benägenhet att ge krediter till småföretag inte har förändrats i någon större omfattning. Däremot har småföretagens finansieringsmöjligheter försämrats på grund av den nya förmånsrättslagen..

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

I Sverige har vi, de senaste åren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefär 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Ökningen av antalet välbärgade personer öppnar vägen för Private Banking ? en banktjänst med kapitalförvaltning och rådgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna är idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder.

Vårt syfte är att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag samt identifiera tänkbara konsekvenser av slopad revisionsplikt. Vårt empiriska underlag består av svaren från våra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjälp av vårt litteraturkapitel. Detta består av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska länder. Vi har kommit fram till att en övervägande del av våra respondenter är negativa till ett slopande, framförallt gäller detta banker och Finansbolag.

In a time when economic crises relieving one another, it is especially interesting to study how companies choose to finance their operations. Since there is a lack of studies that include banks, and their capital structures, with the rest of the finance market, it is uncertain whether the theories of capital structure are applicable. Therefore, this essay aims to study whether there is any correlation between the two variables debt-equity ratio and return on equity (ROE) for Swedish corporations on the finance market.In accordance with the theorems that the professors Modigliani and Miller filed, in 1958 and 1961, which describes a clear link between debts, increase corporate value through the tax shield and indirectly increased yields. Although these theorems are the foundation of the modern research they focus on perfect markets. Therefore, this paper has also chosen to place great emphasis on theories such as Trade-off and Pecking-order.

Under det senaste decenniet har massmedia i olika sammanhang rapporterat om revisorers inblandning i olika företags oegentligheter. Vi har intresserat oss för området, vilket vi benämner redovisningsskandaler. Vi har valt att granska tre Finansbolag där revisorerna varit inblandade i redovisningsskandaler. Dessa tre är Carnegie, Habo Finans och HQ Bank. I samband med avslöjandet av grova redovisningsfelaktigheter i dessa tre bolag har en debatt blommat upp i massmedia.

Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolageller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara denadministrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommersamtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande intelagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna aven eventuellt slopad revisionsplikt.Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sverigeslagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattarräkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga.Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz & Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och Finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a.