När samhället straffar en person för brott kan detta ses som den yttersta formen av statlig maktutövning gentemot den enskilde. Att det rättsliga förfarandet blir rättvist mot den enskilde är därför ytterst viktigt. Rätten till en rättvis rättegång utgör således en av våra mest grundläggande mänskliga rättigheter. Den enskildes rätt till en rättvis rättegång är en omfattande rättighet. Rätten för den tilltalade att förhöra målsägande och vittnen utgör en av de viktigaste beståndsdelarna i rätten till en rättvis rättegång. Min avsikt med detta arbete är att närmare belysa förhållandet mellan Europakonventionen och Rättegångsbalken, speciellt vad gäller den tilltalades rätt att förhöra målsägande och vittnen.

Människor som lever som papperslösa, det vill säga utan uppehållsrätt i Sverige, är en mycket utsatt grupp människor som lever under svåra och osäkra förhållanden. Det råder idag en stor kunskapsbrist och osäkerhet, både på socialtjänsten, bland papperslösa själva och även bland frivilligorganisationer vilka rättigheter de papperslösa faktiskt har och vilken hjälp de kan få från socialtjänsten. Vi har i vår studie, genom intervjuer med både socialsekreterare och människor som lever som papperslösa, undersökt vilka anledningar det kan finnas till att dessa två grupper sällan möts. Genom intervjuerna med socialsekreterarna, samt en juridisk kartläggning har vi även undersökt vilka juridiska och praktiska möjligheter respektive hinder socialtjänsten har att bevilja bistånd till papperslösa. Vi har även frågat om förändringar som de båda grupperna vill se.

Institutet envarsgripande är något som varje individ bör känna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt kränka någons frihet och därmed själv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet är relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en närmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats är att ge en enskild en förståelse för vad institutet egentligen är, hur det skall användas samt brister och risker med detsamma.

Kandidatuppsats i företagsekonomiEkonomihögskolan vid Växjö universitetFEC 399, HT 2005Författare: : Maria Holmblad och Emma JohanssonHandledare: Andreas JanssonTitel: Miljöredovisningar - En studie om skillnader i omfattning ochutformningBakgrund: Miljöredovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste årenfått allt större genomslagskraft. Det finns än idag inte några krav på en särskildmiljöredovisning, varken i Bokföringslagen eller Årsredovisningslagen.Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisningen,och fastställandet av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig ilagar, normer eller praxis.Syfte: Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintligamiljöredovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljö-redovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuellasamband som föreligger.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast företag på StockholmsbörsensA-lista över mest omsatta aktier. Dessutom studeras endast miljöredovisningarfrån 2004 års redovisning samt ett begränsat antal företagskaraktäristika.Metod: Miljöredovisningarna studeras och utvärderas med hjälp av en enkätbaserad på en förstudie av fem stycken miljöredovisningar. Uppsatsen formu-lerar sedan, utifrån befintliga teorier, fyra hypoteser som sedermera testas medhjälp av olika statistiska metoder så som t.ex. regressionsanalys.Resultat, slutsatser: Studiens resultat kopplas i analysen till de underliggandeteorierna.

Livförsäkringsbranschen har åsamkats bristande förtroende från deras försäkringstagare och samhället i stort de senaste åren. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstår. Anledningen till att denna problematik är viktig att belysa är att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försäkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieägare. Den 1 juli 2004 infördes en lagändring som innebär att livbolagens styrelse ska fastställa riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats ämnar undersöka och öka förståelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen är utformade i livbolagen för att säkerställa att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner.

Det ena syftet med denna uppsats är att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifråga om arbetstagares kritikrätt. Det andra syftet är att undersöka konsekvenserna för denna rättighet av en dom från Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anställda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. Begränsningar i denna rätt får endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten får inte sanktioneras i form av någon negativ åtgärd som har med anställningsförhållandet att göra, till exempel uppsägning eller avskedande.

Njurtransplantation är det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest använda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis består av calcineurinhämmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (Nulojix®) är ett fusionsprotein som introducerades på marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primär immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept är att hämma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler från antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept är att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhämmarna takrolimus(Prograf®) och ciklosporin(Sandimmun®) ofta ger.

Institutet envarsgripande är något som varje individ bör känna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt kränka någons frihet och därmed själv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet är relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en närmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats är att ge en enskild en förståelse för vad institutet egentligen är, hur det skall användas samt brister och risker med detsamma.

Executive summary Titel Realisation och utdelning av sakvärden Författare Claes Mårtensson, Magnus Nilsson Handledare Michael Thorstensson Problem En utdelning skall rymmas inom det fria egna kapitalet. Beroende på utdelningens disposition behandlas utdelningar på olika sätt. Med anledning av domslutet i NJA 1995 s. 742 skall värdering av sakutdelning ske till bokförda värdet. Detta medför att en fastighet vars bokförda värde är 100 kkr.

Sammanfattning Studiens syfte är att vidga förståelsen kring hur förskolepersonal konstruerar sitt professionella subjekt. Förskolepersonalens föreställningar om och intentioner i verksamheten visar på olika former för makt och motstånd i deras positionering som professionella. De centrala frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar, intentioner och former för makt och motstånd kan skönjas i förskolepersonalens samtal om förskolan och reflektioner kring egen praxis? Vad framträder som betydelsefulla delar i förskolepersonalens konstruktion av det professionella subjektet? Hur, i förhållande till dessa delar, positionerar sig deltagarna som professionella? Deltagarnas gemensamma samtal och enskilda reflektioner kring eget agerande står i fokus i studien. Förutom Foucaults teorier om makt används feministisk poststrukturalism i en strävan efter multipla förståelser av såväl subjektkonstruktionens processer som ställningstaganden och övervägande angående studiens utformning och innehåll. Intervjusamtal med respektive arbetslag och individuella reflektionssamtal utgör studiens empiriska material.

Denna studie behandlar revisorernas anmälningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begränsningar gällande revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trädde sålunda lagen om anmälningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien är att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur revisorers syn på anmälningsplikten skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna, då främst begreppen ?kan misstänkas? och ?utan oskäligt dröjsmål?.

Bakgrund och problem: Varumärken har fått en ökad ekonomisk betydelse under de senaste 25 åren, främst i samband med en kraftig ökning av företagsförvärv. Dock kvarstår problematiken med att värdera varumärken på ett, enligt redovisningsstandarder, tillförlitligt sätt. Aktievärdet på företag utgörs i olika utsträckning av varumärken som inte finns redovisade på balansräkningen samtidigt som IFRS säger att varumärken skall skiljas från goodwill vid ett förvärv, men internt upparbetade varumärken får inte redovisas. Arbete med en ISO-standard för varumärkesvärderingen har påbörjats, och det arbetet går i linje med den ökade harmoniseringen som standardsättare sedan införandet av IFRS arbetat med. Syfte: Uppsatsen har som syfte att undersöka den flora av värderingsmetoder som finns samt att bilda en uppfattning kring attityderna till värderingsproblematiken och om en harmonisering kan bli möjlig genom standardisering.

Varje dag möter advokaten rättsliga problem och spörsmål som ska lösas men han möter också sitt eget dilemma. Enighet råder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rättssystemet vilket innebär en prövning av de olika normer som advokaten har att förhålla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gällande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behållit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfär. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd beslutar om disciplinära åtgärder i situationer där advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift är sådana disciplinära åtgärder som kan sanktionera advokaters handlande.

In some postmodern philosophy and theology, the view of God has returned to the centre of the discussion. God is seen as a living reality beyond human conception. Some of the contemporary philosophers even relate to the negative or apofatic theology. They often do this as a contrast to the positive theology. The view of God in postmodern theology and philosophy is beyond our rational knowledge.

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gällande rätt, vad avserförhållandet mellan den kommunala arbetstagarens rättigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anställningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom området främst från Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, använder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut från denna instans.Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna i ett demokratisktsamhälle och är i Sverige en grundlagsfäst rättighet. Rätten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning är viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och påverka samhället via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och åsikterblir lättillgängliga för en stor krets av mottagare.Att använda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för åsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det är inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man är anställdinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstärkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmänna) genom den grundlagsfästameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rättigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har när det gäller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rättigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren också skyldigheter att anmäla missförhållanden inom vissa områden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag också redogör för. I uppsatsen beskriverjag även det betänkande som i april i år (2011) presenterats angående lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rätten till yttrandefrihet går före den lojalitetsplikt som ioch med anställningsavtalets ingående uppstår.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar när det gällernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i själva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..