Föreliggande arbete är en tematisk studie av existentialism i svenska noveller från 1990-talet. Syftet är att visa att existentialismen fortfarande är en viktig inspirationskälla för dagens författare. Undersökningen baseras på de existentialistiska tankarna kring ?en tudelad tillvaro?, ?relationer till andra?, ?gudlöshet? och ?frihet? och hur dessa har uttryckts i noveller av Ninni Holmqvist, Hans Gunnarsson och Peter Törnqvist. Analyserna visar att en tät relation mellan Filosofi och litteratur gör sig gällande hos dessa svenska novellförfattare..

Genom ett eget utformat dokument av författarna baserat av PDCA-metoden, visar studiens utfall att implementering av innovationsteknik är fullt möjligt i ett byggföretag som Garant Bygg & Bad. PDCA-dokumentet främjar dessutom innovationsförmågan i förbättringsprocesser i det valda företaget. Till en början bör byggföretag fokusera på små förbättringar i innovationsarbetet, vilket är möjligt med PDCA-dokumentet. För att uppnå optimalt resultat av förbättringsverktyget PDCA anser författarna att vissa specifika punkter är avgörande. Dessa sammanfattas nedan:Ledarskap.

Studien är baserad på intervjuer med sju förskollärare på tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska Filosofi ses barn som kompetenta att redan från födseln utforska sin omvärld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias Filosofi tar främst upp inomhusmiljön. Vi har istället fokuserat på hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? på förskolegården.

Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet är att studera vilka styrförutsättningar som är gäller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsättningar påverkar projektstyrningen. Jag har använt en kvalitativ metod, där jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna där. Mina slutsatser är att Gatukontoret organisationsstruktur är en viktig styrförutsättning samt det faktum att det är en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens Filosofi etableras viktiga styrförutsättningar..

This study examines the possibilities of interpreting the moral values and ethics presented in the current curriculums in a way that makes them inclusive and constructive. The study also reveals how the liberal democratic ideal, presented in the curriculums as a hyper-ideology, is not at all easy to define or live up to in the pluralistic school of today.By close-reading and criticizing the curriculum for the Swedish senior high school (Gy11)and by looking at it from two different points of views, as rules or norms and as a process, Ishow how the curriculum can be interpreted as a basis or starting point for a communicationabout values. I also discuss wether the aim of this communication should be consensus or anongoing process..

This essay is a study that takes interest in technical and technological change essential to philosophy of science. What is shown is the importance of an active attitude towards this change, by the articulation of the question: Does technical development lead to new ontological questions for science? - and by the answer that such questions do appear.It is clear that passive assumptions in this matter might prohibit science in the proceeding search for truth.By examples of ways in which technical development helps and challenges science, it is concluded that scrutiny of the relationship between technical development and ontological suppositions and hypotheses within science is well motivated..

I detta arbete görs en värdeFilosofisk reflektion över begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund. Jag finner grund för tre möjliga tolkningar av begreppet; grundläggande värde som egenvärden, grundläggande värden som konventionella värden och grundläggande värden som målvärden. Jag undersöker också några möjliga konsekvenser av att se grundläggande värden som synonyma med någon av dessa tre möjliga definitioner. Sammanfattningsvis diskuterar jag några möjliga konsekvenser av detta arbetet för läraren. .

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken Filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas.

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas.Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. ? Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? ? Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice.Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet.

John Rawls rättviseteori har tagit stor plats i den Filosofiska argumentationen de senaste trettio åren. Den teori han presenterade i A Theory of Justice 1971, innebar ett brott mot den rådande moralFilosofiska diskussionen som var starkt utilitaristiskt präglad. Den allmänna uppfattningen var att utilitarismen helt enkelt måste vara den riktiga teorin, om man bara kunde komma ifrån de kontraintuitiva inslagen som utilitarismen hade och fortfarande har..

I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning på bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielärare ser på denna förändring. Teorin utgår från Filosofiska perspektiv på matematikundervisning, med betoning på kritik av en absolutistisk syn på matematik. De tre lärarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mängden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring går eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lärarna inte går utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Syftet med vår studie är att finna faktorer till spridningen av kalkylmodellerna Activity-based costing (ABC), Target costing (TC) och Kaizen costing (KC). Detta gör vi genom att använda oss av kvalitativ ansats och genomföra intervjuer vid sex tillverkande företag. Vi kan se influenser av spridningen av modellerna ABC, TC och KC i studiens företag. Det har visat sig att företagen tillämpar ?traditionell? produktkalkylering med inspiration av ABC-modellen.

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems..

I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner..

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en Filosofi att inspireras av..