Studier visar att språket i läroböcker i de naturorienterande ämnena har en hög abstraktions nivå och ofta är skrivna för dem som redan är intresserade av ämnena (Helldén med flera, 2005). Skönlitteratur kan användas som komplement till läroböcker, för att skapa intresse och djupare förståelse (skolverket, 2007). Uppsatsens syfte är att undersöka verksamma pedagogers användande av skönlitteratur i undervisningen av de naturorienterande ämnena samt vilka fördelar de ser med detta.Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med sex pedagoger verksamma i årskurs 4 ? 6, utvalda genom en enkätundersökning. Intervjuundersökningen visar att pedagogerna till viss del använder sig av skönlitteratur i sin undervisning av de naturorienterande ämnena, men att de ser svårigheter med att hitta passande litteratur.

Syftet var att kartlägga skolår 7-9 lärares uppfattningar om vilka möjligheter de ansåg sig ha för att kunna ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lärares uppfattningar om vilka begränsningar som de upplevde i fråga om att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom några skillnader beroende på lärarnas bakgrund. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en enkätundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielärare på kommunala skolor i en stad i Mellansverige.

Utvecklingen i skola och i samhället går mot en alltmer digitaliserad värld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det på att införa datorer i skolan. Många skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. Händer det något med lärarens didaktiska synsätt när vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar främst på elevernas betyg och hur deras motivation förändras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

Målet med detta examensarbete är att få en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bäst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella..

Vid Högskolan i Halmstad producerades våren 2008 en informations-/dokumentärfilm omrattonykterhet, ?Farväl Lillebror ? två olyckor, två livsöden?. Syftet med denna studie är att ta reda på hur filmen tas emot av dess huvudsakliga målgrupp: ungdomar i gymnasieåldern. Studiens frågeställningar är: 1) Vilka reaktioner skapar filmen Farväl Lillebror hos våra informanter?, 2) Hur resonerar våra informanter kring alkohol och bilkörning, med utgångspunkt i filmen Farväl Lillebror? och 3) Vad tycker våra informanter om att använda film som ett redskap för att nå ut med information om rattfylleri? Studiens empiriska material har genererats genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 15 ungdomar, uppdelade i fyra könshomogena grupper, från två gymnasieskolor i Halmstad.

A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..

I denna studie undersöker och analyserar jag religionsundervisningen i tre olika skolor i Ghanas huvudstad Accra. De tre skolorna har alla olika profiler, varav en är muslimsk, en är kristen och en saknar religiös profil eller är icke-konfessionell. De tre skolorna är således Islamic Educational Unit, Presbyterian Boys Secondary School samt University Primary School.Studiens syfte är att jämföra hur religionsundervisningen ser ut och bedrivs i de olika skolorna, vilka olika religioner som presenteras i undervisningen och hur man ställer sig till olika aspekter av religionsundervisningen och religion i allmänhet, och hur ämnet är upplagt. Jag vill undersöka huruvida religionsundervisningen i de olika skolorna domineras av någon religion och ifall någon religion helt lämnas utanför. Detta är viktigt för att ge en bild av hur skolornas karaktär ser ut och hur man prioriterar i undervisningen.

Betraktarens delaktighet i Yayoi Kusamas (f. 1929) film Self Obliteration (1967) mäts genomen beskrivning och analys av collage, montage och narration ur ett ergodiskt perspektiv. Yayoi Kusama står för ett av de mest kända och omfattande konstnärskapen i vår samtid. Med målningar, film, mode, skulptur, performance, happening och böcker försöker hon förståsig själv och universum. Målet i Self Obliteration är att förinta sitt jag och uppgå i någontingannat.

I vårt examensarbete undersöker vi hur en lärare arbetar med nyheter i undervisningen och hur elevernas uppfattning är kring detta. Vår undersökning bygger på intervju med läraren samt enkätutdelning till 23 elever från en klass i årskurs 5. Vi använder oss av b.la Vygotskjis sociokulturella perspektiv i vår undersökning samt tidigare forskning och studier om barns upplevelser av nyheter i undervisningen. Vårt resultat visade att både läraren och eleverna hade en positiv inställning till nyheter i undervisningen. Regelbundet visas nyhetssändningar i klassrummet via TV:n som sedan följs av diskussioner.

The aim of this thesis is to examine how librarians are workingwith the selection and purchase of feature films in Swedish publiclibraries. I was interested in examining the underlying reasonsbehind the selections. I chose to focus on how librarians areworking and reason about the library´s film collection.The purpose of my study is to answer the following questions:? How are librarians working with selection and purchase offeature films in the public library?? What factors motivate librarians´ selection of featurefilms?? What do librarians reason about the public library filmcollection?To answer these questions I performed interviews with sevenlibrarians in five different public libraries. The results of theinterviews have been analyzed on the basis of the theories andtheoretical model of Sanna Talja.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Vi använder oss dagligen av ett rikt bildspråk med hjälp av t ex metafor. Senaste forskning har visat att bildspråket har en stor betydelse i vårt sätt att tanka och kommunicera med varandra. Samtidigt är bildspråket betraktas som en slag avvikelse i vårt sätt att kommunicera och tänka som anser ske på en bokstavlig nivå. Jag blev intresserad av att utforska denna dikotomi och i en viss mån ville jag gestalta den i mitt projekt. Jag ville undersöka om det finns ett sätt som anses vara mest effektiv för att remediera en poetisk text till ett visuellt medium.Jag skapade två filmer med ett identiskt ljudspår som innehåller en musik komponerad för en poetisk högläsning.  Genom att förhålla mig till textens innehåll på olika sätt i skapandet av mitt bildmaterial försökte jag undersöka frågan och även utforska om manliga och kvinnliga deltagare skiljer sig åt i deras respektive mottagande av de två filmerna..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Bakgrund Det är många teoretiker och forskare som är överens om att leken är viktig för barns utveckling och stimulerar barns lärande. I förskolan idag är leken ett naturligt arbetssätt för barnen. Även i skolan börjar pedagoger använda sig mer av lek i undervisningen. Eftersom vi själva är intresserade och positiva till att arbeta med lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen tycker vi att det är intressant att få veta hur föräldrar ser på lek. Syfte Syftet med vår studie är att kartlägga föräldrars attityder till lek i den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen och de yngre skolåren.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ använder sig av sin unika lärstil för att lära sig nya saker. Syftet med denna undersökning som är att ta reda på hur elever uppfattar att de lär sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med två elever som nyss börjat i årskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis använde sig av olika tillvägagångssätt för att lära sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var däremot relativt lika, det framkom att det var något större variation av vilka sinnen som användes vid undervisning i förskoleklassen jämfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning är att dessa elever främst upplever att det är de auditiva och visuella förmågorna som utnyttjas i undervisningen.