This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

This report is the result of a master thesis carried out by the author, student at the Royal Instituteof Technology(KTH). The task was performed as a product development process at a companycalled Ameibo AB, located in Stockholm. It is the final task of the studies at the Master'sprogramme Design and Product Realization. The report is structured in a chronological order anddescribes the methods used, the implementation of these methods and a presentation of theresults given from these studies.Ameibo is a company located in Stockholm, distributing films on the internet. The aim of thismaster thesis was to investigate the possibilities of entering the market for portable devices.

Att filmens värld skapar magi är ett faktum som inte kan förnekas, i film efter film dras vi som tittare in i äventyr, komplexa historier och dramatiska stunder. I kombination med förtrollande musik till dessa scener får filmerna oss att gråta, skratta eller till och med att häpnas. Men hur kommer det sig egentligen att vi låter oss bli så förförda? Och hur kan filmskaparna konstruera dessa världar dit vi sugs in?Mycket har självklart med teknik att göra och människans kontinuerliga uppfinningsrikedom, inte bara via den tekniska utvecklingen utan även genom de berättelser som människan har skrivit och som har berättats sedan den mänskliga tidens begynnelse. Denna studie kommer att ta upp vissa delar av filmens historia och uppkomst samt hur animering tillkom och hur den har påverkat branschen.

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter..

Hur påverkar en författare sin berättelse, hur viktig är berättarens människosyn? Vad är människans natur, vad är oföränderligt, vad är inlärt, och hur påverkar det berättaren och det som berättas? Dessa var några av de frågor som vi ställdes inför när vi åtog oss kommunikationsuppdraget att uppmärksamma Kvidinges 700-årsjubileum. Vi bestämde oss för att skapa ett häfte och en film. Frågan var: Hur kan människors levnadsöden berättas om på ett sätt som visar både den oföränderliga mänskliga naturen och anpassningen till de föränderliga sociala och kulturella normerna? Vi sökte svaren på dessa frågor genom litteratur och intervjuer med människor som är väl insatta i berättarkonsten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärarrollen karaktäriseras i filmer och TV-serier under 2000-talet. I undersökningen görs en framställning av karaktärernas utmärkande drag samt en indelning i kategorierna: The Good, The Saint, The Sad och The Bad. I resultatet ställs karaktärernas drag i förhållande till människosyn och etiksyn. Sist men inte minst dras några tänkbara slutsatser utifrån resultatet..

Cyberpunkgenren definieras som en genre med en uttalad mörk framtidsbild med dystopiska inslag där bioteknik och artificiell intelligens är återkommande inslag och där majoriteten av verken som berör genren utspelar sig på natten. Syftet med denna studie har varit att undersöka om förändringar av det stereotypiska nattelementet som cyberpunkgenren förknippas med anses vara genrebrytande. Förändringen som gjordes var att nattbelysningen byttes ut mot dagsbelysning i en cyberpunkmiljö. För att genomföra detta skapades en stereotypisk cyberpunkmiljö med hjälp av datorgrafik som sedan presenterades i två versioner, en i nattbelysning och en i dagsbelysning. Bilderna visades därefter upp för en informantgrupp som var kunnig inom science fiction och cyberpunkgenren och som därefter fick besvara ett antal frågor under semistrukturerade kvalitativa intervjuer..

I den här uppsatsen undersöks det hur och varför filmmusiken påverkar tittaren när det kommer till skräckfilmsgenren. Från att skräckgenren har bestått av sagor och myter och monster och djävular har den utvecklas till en genre med ett stort antal subgenrer och konventioner. Lika så filmmusiken, som har utvecklats från att från början till största del fylla en mer praktisk funktion än vad den kanske gör idag. Genom fokusgruppsdiskussioner har jag försökt få fram om det finns en grund till varför tittaren reagerar emotionellt på filmmusik. Deltagarna har i helhet varit överens om de grundläggande anledningarna som de tror påverkar det här, vilket framförallt visade sig vara associationer.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skådespelarens scenkonstnärliga uttryck påverkas av att gå från tal till sång, och vad som är orsaken till skådespelarens eventuella osäkerhet inför användningen av sin sångröst. Tanken att skriva en uppsats om skådespelaren och sångrösten, kommer av att författaren till uppsatsen observerat sångundervisning på en av Sveriges högre utbildningar för skådespelare. Författaren har också funnit inspiration till uppsatsen från litteratur som riktar sig till skådespelare och artister som önskar utveckla sången i sitt yrke. För att kunna jobba praktiskt med sång integrerat i skådespeleriet, önskade författaren få veta vad skådespelare och skådespelarelever själva har för förhållande till sina egna sångröster och hur pass stor betydelse de anser att sången har för deras skådespelarkarriär. Arbetets uppläggning bygger på litteratur inom området teater, sång, och psykologi med fokus på självförtroende och tillit till egen förmåga.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i gymnasieungdomars livsfrågor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att få svar på detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med åtta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala när ungdomarna resonerar kring livsfrågor. Resultatet av min empiriska undersökning stämmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ämnesområdet.När ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrågor befinner de sig ofta i den egna sfären. De livsfrågor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmärksammar är framförallt kärlek, identitet, orättvisor men också familj och vänner, ångest och stress samt döden.

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

Syfte: Studien avser att undersöka studenters uppfattningar kring vilka behov som ligger bakom till varför studenter väljer att titta på reality-TV och hur de tolkar reality-TV som genre.Metod: Studien är en receptionsstudie med fokusgruppsintervjuer.Slutsatser: Denna studie bekräftar den föreställningen om att underhållning inom realitygenren uppfattas som enkel och lättsam TV. Resultatet från fokusgruppsundersökningen lyfter också fram reality-TV som något underhållande, utbildande och socialiserande att titta på. Reality-TV är enligt vår forskning tätt sammankopplat med en del moraliska frågetecken kring hur underhållning skapas och tittarnas tvivel kring hur verklig verkligheten egentligen är genom TV-rutan..

En uppsats om översättningsprocessen i vilken dubbning och undertextning sker till mediet TV och film. Uppsatsen tar upp svårigheter med språk, så som tal- och skriftspråk, och olika studios översättningsprocesser. Uppsatsen lägger därmed belägg för att både dubbning och undertextning har svårigheter och öppnar upp en ny syn för den fördomsfulle eller nonchalanta. Uppsatsen avslutas med en jämförelse och en betraktelse av vad författaren har kommit fram till..

Vi har idag god tillgång till tekniska hjälpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska Centralbyråns [SCB] undersökningar från Sverige visar att nästan alla i åldrarna 16-24 år har tillgång till en dator i hemmet. För många av våra barn och ungdomar är det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsättningar för ett fortsatt användandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att användandet av mediepedagogik är gynnsamt för språkutvecklingen och ett välutvecklat matematiskt språk är en av förutsättningarna för att kunna utveckla den matematiska förståelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner på internet. Syftet är att studera hur gymnasielever använder sig av dem, vilka parametrar som fångar elevernas förståelse och intresse samt att få svar på vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.