?Mediet är budskapet?, därför att det är mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mänskliga kontakter och handlingar?Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006)Kunder i dagens samhälle är mer aktiva i sin köpprocess gällande informationssök inför ett köp. En allt vanligare källa att använda sig av är Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att själv utvärdera dess egenskaper.

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet.

I detta arbete har jag valt att undersöka hur tre pedagoger använder sig av skönlitteratur i undervisningen i Svenska som Andraspråk och vilken betydelse de menar att skönlitteraturen har för dessa elever men också hur pedagogerna väljer de skönlitterära texter de använder i klassrummet. Med hjälp av olika teoretiska utgångspunkter och tre kvlitativa intervjuundersökningar har jag försökt besvara min frågeställning. Min undersökning har inte gett mig någon generell bild av hur pedagoger i allmänhet arbetar med skönlitteratur i andraspråksundervisningen, men jag har insett att det inte finns ett sätt som är bättre eller sämre än det andra. Man måste jobba utifrån sig själv och sina förutsättningar. Pedagogerna menar att genom skönlitteraturen får eleverna det innehåll som de behöver kognitivt, men på ett mindre komplext språk än i traditionella läromedel. Pedagogernas huvudmål med allt arbete de gör med skönlitteratur är förståelse..

Denna uppsats är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andraspråksinlärares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andraspråk B på gymnasienivå. De aspekter utifrån vilka texternas syntax analyseras är vilka bisatser som inlärarna använder, hur de topikaliserar adverbial och hur de placerar adverbial föredet finita verbet i bisatser. Genomgående analyseras dessa utifrån ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fått godkänt betyg och tio icke-godkänt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gäller användningen av olika bisatstyperär små. Däremot finns mycket stora skillnader i spetsställningen av adverbialen ihuvudsatser och adverbialens placering i bisatser, där det är över hälften av bisatserna ide icke-godkända texterna vars ordföljd är målspråksavvikande..

Uppsatsen beskriver vilka bilder av människor medpsykosdiagnoser som boendepersonals praxis tycks bära på latent närde rekonstrueras inom spänningsfältet mellan psykiatrireformen ochJacques Lacans syn på psykosen. Spänningsfältet ställs upp genomnedslag i psykiatriutredningen och Lacans mest centrala texter påområdet och appliceras sedan på de praxisbeskrivningar som sexsemistrukturerade intervjuer med boendepersonal genererat.Resultatet visar att boendepersonalen tenderar att inta enkomplementär roll i relation till de boende, en roll som tycks vila påantagandet att människor med psykos inte kan ses som tillräkneliga,och som syftar till att resocialisera den boende till samhället. Vidareframkommer en polariserande praxis vilket tolkas som att personalenhar ett latent antagande om att den psykotiske ?i grunden? fungerarpå samma sätt som dem själva..

Denna uppsats handlar om klarspråk på Åland. Syftet med undersökningen var att undersöka hur åländska myndighetstexter överensstämmer med den sverigesvenska klarspråksnormen så som den ser i Språkrådets Klarspråkstest. Frågeställningarna är: hur fungerar de åländska texterna i Klarspråkstestet, och om det finns ett behov av ett utökat klarspråksarbete på Åland.Undersökningen utfördes på 14 texter från tre olika avdelningar inom Ålands landskapsregering. Texterna är beslut om bidrag eller tillstånd. Analysmetoden var att besvara Klarspråkstestets frågor utgående från en text i taget.Undersökningen utfördes på ett litet material, men resultatet visar att de åländska myndighetstexterna avviker från den svenska klarspråksnormen så som den framställs i Klarspråkstestet på flera områden, främst i mottagaranpassningen.

Hur en text ska utformas och förmedlas om man vill att den ska bevaras i minnet hos mottagaren och vad som väcker emotioner är frågor som den här studien vill söka svar på. Ett bekvämlighetsurval har använts och deltagarna har läst och lyssnat till olika texter. Efter varje text besvarades en enkät. Resultatet visar att utförandet av text och uttryck är beroende på om vi ska läsa eller lyssna till den. Vidare har ett samband mellan upplevd emotion och upplevd minnesförmåga noterats.

Följande analys är baserad på en undersökning med 14 informanter och ämnar synliggöra vad svensklärare fokuserar på i sina bedömningar av elevtexter i svenskämnet i Stockholms gymnasieskolor. Resultatet visar att texternas kommunikativa kvaliteter och språkfunktion ges störst utrymme och mindre fokus ligger på språkformella aspekter. Det framkommer också att avancerade texter får mer precis bedömning medan sämre textkompositioner får mer generell. I uppsatsens analysavsnitt belyses dessa aspekter samt bedömningen av dem, hur de preciseras och formativt fungerar för elevens skriftspråksutveckling utifrån Lev Vygotskys teorier. Därefter diskuteras hur bedömningspraktiken påverkar undervisningen och vilka eventuella konsekvenser sådana tekniker kan förväntas ge..

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som råder inom FoU nordvästs kommunala öppenvårdsmottagningar samt att göra en kartläggning av dessa insatser. Våra huvudfrågeställningar var: (1) Hur definierar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst centrala begrepp inom missbruksområdet? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvården inom FoU nordväst och vad innebär vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvårdsmottagningarna inom FoU nordväst sitt arbete på? För att kunna besvara våra frågeställningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkät som mottagningarna fick besvara. Utifrån dessa svar utformades våra intervjufrågor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal på de åtta mottagningarna samt vinjettmetoden.Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp.

Syftet med vår undersökning var att se om man genom olika övningar kunde stimulera barns skrivlust. Utgångspunkten var att övningarna hade en mottagare och att skrivlusten var det viktigaste, inte skrivandet av en korrekt text. Skrivövningarna hade olika teman, bl.a. musik, sagor, drama och bilder. Undersökningen genomfördes på en skola, där undersökningsklassen bestod av 12 fjärdeklassare och 10 femteklassare.

Scania är en globalt ledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industri- och marinmotorer. Bussverksamheten utgörs av bussar för turist-, linje- och stadstrafik och står för 10 procent av Scanias totala försäljningsintäkter. I dagsläget utvecklas och tillverkas endast busschassier på Scania men för att erbjuda kunden kompletta fordon samarbetar Scania med utvalda karosstillverkande företag. Scania strävar efter att utveckla bussar med fokus på ergonomi, användarvänlighet och kvalitet. För att utveckla en förarplats med användarvänlig inredning krävs ett gediget underlag som grundas på ergonomiska och kognitiva riktlinjer samt chaufförers behov och önskemål.

Syftet med examensarbetet är att göra en jämförande undersökning mellan vad forskning och yrkesverksamma lärare anser om läsinlärning och de metoder som förespråkas. I litteraturdelen beskrivs olika teorier kring läsinlärning samt olika metoder för att arbeta med detta. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att få reda på hur lärare arbetar och vilka metoder de förespråkar. De lärare vi intervjuat använder sig av de båda grundmetoderna, helordsmetoden och ljudningsmetoden vid läsinlärningen för att tillgodose alla elever. Den vanligaste metoden som de intervjuade lärarna använder är helordsmetoden, dock påpekar samtliga vikten av att eleverna har ljuden med sig för att bli goda läsare.

Uppsatsen behandlar skönlitteraturens användning i läs- och skrivinlärningen. Syftet med den kvalitativa undersökningen är att se i vilken omfattning ett antal pedagoger använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Undersökningen baseras på sex kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika skolor. Syftet är att undersöka om man i praktiken använder sig av skönlitteratur för att främja läs- och skrivinlärningen vilket den av oss refererade litteraturen i uppsatsen förespråkar. Litteraturen framhåller vikten av att arbeta med skönlitterära texter för att främja läs- och skrivinlärning.

AbstractTitel: ?En kritisk diskursanalys av artisten Beyoncé ur ett genusperspektiv? Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Beatrice Engman Handledare: Anna Edin Datum: 2014-05-27 SammanfattningSyftet med denna uppsats är att ur ett diskursteoretiskt och genusorienterat perspektiv studera artisten Beyoncé utifrån två olika men dock sammanhängande medieperspektiv. I min uppsats kommer jag dels att analysera den mediala bilden av Beyoncé, det vill säga hur medierna rapporterar och ?berättar? om henne samt dels att analysera hur Beyoncé själv iscensätter sig medialt, via sin musik, videos och klipp. Sammantaget kan man säga, att dessa två dimensioner konstruerar Beyoncé som medial person, där även det offentliga och det privata livet tenderar att överlappa varandra.Den metod jag valt för att besvara mina frågor är en kritisk diskursanalys och jag har i min teori utgått från Norman Fairclough.