Intentionen i uppsatsen är att ge en bild av vilka texter lärare väljer att låta eleverna läsa i skolan och varför man väljer just dessa texter. Jag ställer mig frågan om det fortfarande finns värderingar om högt och lågt i textvalet i skolan och hur man förhåller sig till detta. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare, två gruppintervjuer med elever samt litteraturstudier. Undersökningen visar att populärkultur används flitigt inom svenskundervisningen men att man kan se en tendens att den till större delen används som lockbete. Lärare har ofta en ambition att leda eleven vidare till godare slags texter.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet.

Att skriva musik har alltid varit något som varit viktigt för mig, jag har dock ofta problem med att skriva texter till låtarna jag skapat. Jag funderade över hur jag via mitt examensarbete skulle kunna utvecklas inom detta område och fick idén att skriva låtar utifrån givna texter. Syftet med detta arbete var att undersöka om jag via detta tillvägagångssätt skulle kunna utveckla mitt konstnärskap som låtskrivare. Jag ville även undersöka hur jag som låtskrivare upplever att denna metod påverkar den konstnärliga processen. Vidare funderade jag över i vilken utsträckning texterna behövde bearbetas innan de kunde användas som låttexter och hur det musikaliska skapandet påverkades av texternas innehåll.

Dagens film och spelkoncept inom genrerna science fiction och fantasy börjar likna varandra mer och mer och för oss känns inget längre annorlunda. Genom att basera dem på historiska samhällen och kulturer hoppas vi på att bryta normen. Vi hoppas att med detta som grund kunna skapa realistiska och trovärdiga folkslag som skiljer sig från det som funnits tidigare. Detta examensarbete handlar om konceptutveckling av en fiktiv värld och tre fiktiva folkslag. Konceptet skall kunna appliceras på både film och spel men även litteratur eller andra medietekniska områden.

Det här examensarbetet har haft som avsikt att försöka förstå det vidgade textbegreppet genom att synliggöra begreppets innebörd i kursplanen och läromedel för engelska årskurs nio. Vidare har arbetet syftat till att ta reda på huruvida läroböcker för engelska årskurs nio är anpassad till att undervisa utifrån det vidgade textbegreppet. Kvantitativ och kvalitativ textanalys har används som metod för att undersöka tre valda läromedelspaket: Spotlight 9 (Randall et al, 2010), Good Stuff D (Coombs et al, 2004) och PrimeTime Main 3 (Bermheden & Winblad, 2010). Dessa har jämförts och analyserats ur två huvudaspekter; nämligen vilka texttyper förekommer i samtliga läroböcker och hur är det tänkt att samtliga texter ska bearbetas. Resultatet har lett till två viktiga slutsatser: Den första slutsatsen är att det förekommer en hel del vidgade texter i samtliga läroböcker. Däremot används dessa texter huvudsakligen i syfte för att bearbeta traditionella texter. Vilket innebär att vidgade texter inte har ett eget värde och har en underordnad position i jämförelse med traditionella texter.

Syftet med denna underso?kning a?r att beskriva och ja?mfo?ra gymnasieelevers vetenskapliga skrivande med avseende pa? grammatisk metafor (GM). Genom anva?ndning av GM uttrycks betydelser pa? ett ?icke-typiskt? sa?tt. Detta sker exempelvis vid nominalisering av process, da?r verb (ex: anva?nda) uttrycks med substantiv (ex: anva?ndning).

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av läsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgår från i årskurs 1 på gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta får för de elever som är svaga läsare. TeoriDe teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av läsförståelse.Metod För att få svar på frågorna i syftet utformades en webbenkät i verktyget Surveymoneky. Frågorna i enkäten formulerades utifrån Pisas ramverk för läsförståelse och delades upp i samma kategorier som användes där, dvs. slag av text, läsprocess och sammanhang. Enkäten skickades via e-post till lärare som undervisar i årskurs 1 på 10 olika gymnasieskolor.

Dagens film och spelkoncept inom genrerna science fiction och fantasy börjar likna varandra mer och mer och för oss känns inget längre annorlunda. Genom att basera dem på historiska samhällen och kulturer hoppas vi på att bryta normen. Vi hoppas att med detta som grund kunna skapa realistiska och trovärdiga folkslag som skiljer sig från det som funnits tidigare. Detta examensarbete handlar om konceptutveckling av en fiktiv värld och tre fiktiva folkslag. Konceptet skall kunna appliceras på både film och spel men även litteratur eller andra medietekniska områden.

I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

Syftet med uppsatsen var att undersöka var gränsen mellan professionell journalistik och medborgarjournalistik går inom området sportjournalistik, om det nu finns någon. För att få ett så bra resultat som möjligt använde vi oss av en kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehållsanalys. Vi valde 21 texter under en veckas tid, som varit toppnyheter. 13 texter var med i den kvalitativa textanalysen och alla 21 texter i den kvantitativa innehållsanalysen. Teorierna som sätter prägel på uppsatsen är professionsteorin och de pressetiska reglerna.Vi använde oss av texter från webbplatserna; Aftonbladet/Sportbladet, Dagens Nyheters sportbilaga och Svenskafans.com.