Syftet med föreliggande uppsats är att ur ett intersektionalitetsperspektiv studera läromedel ämnade för litteraturundervisningen i svenskämnet för grundskolans senare år, mer specifikt årskurs 7?9. Genom en kartläggning av hur mänskliga litterära gestalter konstruerades i litteraturantologier så ämnade undersökningen belysa och tydliggöra de föreställningar och representationer av genus, sexualitet och etnicitet som förmedlades till eleverna. Frågeställningen som undersökningen utgick ifrån var följande: -       Vilka konstruktioner av kön, sexualitet och etnicitet återfinns i antologierna?-       Hur korrelerar litteraturantologierna med läroplanen och skolans värdegrund och uppdrag? En kritisk diskursanalys av Gleerups Portal texter, Natur & kulturs Ess i svenska ? Antologi 6 och Bonnier utbildnings Texter direkt synliggjorde generella teman som var återkommande i de olika antologierna.

Vi lever idag under ett klimathot som påverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja ställa om mot en mer hållbar bransch. Under tiden har även ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sätt att bo sunt.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/beställare gör vid projektering av nya bostäder. Jag har valt att inte titta på energianvändningen utan fokuserat på vilka miljömässiga aspekter som återfinns i arbetssätten kring projekteringen av bostadshus.För att ta reda på vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömässiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkätundersökning där utvalda företag fick svara på bl.a.

När ett företag befinner sig i kris är ledarskapet viktigare än någonsin, en av de större kriser som ett företag kan hamna i är turnaroundfasen. En fas där ledningen är i behov av en drastisk förändring för att kunna vända företaget. Personen som försatte företaget i denna kris saknar möjligen både kunskap och legitimitet för att vända företag till en positiv riktning och det kan istället bli aktuellt med en nyrekrytering. Dessa rekryteringar sköts oftast inte av företagen själva utan ansvaret delas mer eller mindre med rekryteringsföretag som specialiserat sig inom chefsrekrytering. Problematiken kring en nyrekrytering är att definiera vilka attribut och faktorer som är viktiga hos den nya ledaren.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang.

Detta arbete har utförts med syftet att ta reda på hur området "designa för olikheter" kan integreras med personas, för att öka användbarheten i ett intranät. "Designa för olikheter" anser att systemdesigners ska ta hänsyn till att alla människor är olika. Personas är fiktiva personer som håller systemdesigners fokuserade på användarna under hela systemutvecklingsprocessen. För att uppnå syftet med rapporten har målet varit att utveckla integrerade användarprofiler (personas integrerat med "Designa för olikheter"), som ett hjälpmedel vid projektet att utveckla Högskolan i Skövdes studentportal. Ett samarbete utfördes med projektteamet för att skapa integrerade användarprofiler som representerar alla potentiella användarna för studentportalen.

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter. Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit särskilt viktiga.

Företagspolicy påverkar rekryterarens val av nya medarbetare. Detta undersöktes i en experimentell studie där 120 studenter vid Lunds universitet deltog. Hälften fick ta del av en platsannons som var antingen rättviseinriktad eller lojalitetsinriktad. Därefter fick de skatta värme- respektive kompetensfrågors lämplighet för en intervjusituation i förhållande till tjänsten. Sista steget i enkäten innehöll tre fiktiva cv:n som varierade kompetens i relation med utländskt/ svenskt namn.

Syftet med detta examensarbete var att anpassa webbtexter omTjejjouren Meja till tjejer i åldern 12-20 år och att utforma dessa så att de inger trygghet hos mottagaren. Genom att utgå ifrån den otrygghet tjejer kan känna när de ska kontakta jouren skapades texter som ska göra så att tjejer vågar söka stöd. Arbetet fokuserar på språklig och innehållsliga aspekter som är viktiga för att mottagaren ska känna sig trygg med texterna..

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framställer sin yrkesroll. Undersökningen är kvalitativ och använder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, båda inspirerade av metoderna fokussamtal och föreställningskartor. En kortare mejlintervju har också utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen.

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur det introverta persolighetsdraget gestaltas i den brittiska tv-serien Sherlock (2010-) och huruvida den reproducerar en stereotyp syn på introverta personer. Detta gjordes med en narrativ analys av huvudkaraktärerna med utgångspunkt i teorier om narratologi, konstruktiom av karaktärer, representation, stereotyper och hegemoni. För att få en definition på vad det innebär att vara introvert applicerar vi teorier om personlighetspsykologi på de fiktiva karaktärerna. I den stereotypa gestaltningen av en introvert karaktär i populärkultur framställs dennes introverta personlighetsdrag som någonting negativt. Dessa karaktärer saknar ofta karisma och blir tråkiga och intetsägande.

Berättandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, där etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. Berättande är etik, både som gestaltande handling, gestaltad handling och i läsningen återgestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berättelsen om Ester ses som en moralisk sådan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stämmer. Man skulle kunna sammanfatta berättelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag?.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Frida Stéenhoff använder stilfigurerna metafor, liknelse och metonymi i sitt debutdrama, Lejonets unge. Utgångspunkten är föreställningen om att de ersättande stilfigurerna används vid tabubelagda ämnen och genom att göra en diskursanalys vill jag se om det stämmer. Jag definierar de olika stilfigurerna efter Per Lagerholms definition i Stilistik och tar i diskursanalysen även hänsyn till hur 1890-talet var historiskt och kulturellt, dramats fiktiva verklighet och de olika karaktärernas värderingar. Resultatet presenteras i form av analyser av sju utvalda scener. Analyserna visar att Stéenhoff använder en mängd metaforer, liknelser och metonymier i Lejonets unge.