Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam.

Ett tydligt samband mellan alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av alfabetiseringsundervisning och intervjuer med alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Detta är en reflexiv rapport om arbetsmetoden bakom skapandet av en filmtrailer som ska marknadsföra den fiktiva filmen om Gabriel Glömmer baserad på en bok av Ulf Löfgren. Boken handlar om en tillbakadragen pojke med en livlig fantasi som drömmer sig till en sagovärld där han får uppleva äventyr och möta nya vänner. Texten har ett fokus på skapandet av miljöer i 3D, med mål att behålla den grafiska stilen från 2D illustrationer som finns i boken. Resultatet av projektet är en filmtrailer med längden 1 minut och 40 sekunder. Filmtrailerns bilder har en uppbyggnad som försöker efterlikna de illustrationer som finns i boken..

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur pronomenet hen har etablerat sig i myndighetstext och hur medvetenheten ser ut samt vilka attityder det finns till pronomenet. Min metod är korpusundersökning där de teoretiska utgångspunkterna grundar sig i lexikal etablering, språkvård, språkpolitik, attityder samt vilka funktioner hen har i text. De korpusdatabaser som använts är myndigheternas egna hemsidor. För att få fram hur orden har etablerat sig har jag valt att titta på frekvens, metautpekning, sammanhang samt funktion. För att kunna undersöka myndigheternas medvetenhet samt attityder har det skickats ut ett mejl till myndigheterna där de har fått svara på hur myndigheten ställer sig till pronomenet.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

Den här uppsatsen har undersökt om och i så fall hur sättet att skildra psykisk ohälsa på Dagens Nyheters Insidan och Svenska Dagbladets Idagsida har förändrat sedan sidorna började publiceras. Artiklar från 1982, 1992, 2002 samt 2011 (maj-december) och 2012 (januari-april) undersöktes dels med kvantitativ metod: DN och SvD söktes igenom aktuella år, och artiklar om psykisk ohälsa publicerade på Insidan och Idag kodades. Det som mättes var hur många artiklar om psykisk ohälsa som publicerats, vem som var huvudperson i text och på bild samt vilken typ av psykisk ohälsa texten handlade om. Dessutom valdes åtta texter ut för att analyseras kvalitativt med hjälp av massmedieretorisk modell. Som teoretisk utgångspunkt har framing, gestaltningsteori, använts.

Syftet med studien är att undersöka några speciallärares målsättningar och verksamhet vad det gäller språkutvecklande arbete och ordförrådsutveckling i årskurs 1 och 2. Den teoretiska utgångspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallärare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En kvalitativ tematisk analys användes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit är Ord i text och Muntligt arbete.

I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lärare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. Lärarkaraktärerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrån i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet är att få fördjupad förståelse för hur karaktären lärare, hur lärarrollen och hur undervisningssituationen framställs i dessa fyra filmer. De frågeställningar jag utgått från är: Hur karaktäriseras lärarna och hur framställs lärarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarkaraktärerna och lärarrollen i de utvalda filmerna? samt På vilket sätt uttrycks lärarkaraktärernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framträder gällande dessa i de utvalda filmerna? De mänskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt läraryrket.1 På så sätt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

I denna uppsats behandlas pojkars skrivande i svenskämnet på industritekniska programmet. Kvalitativa intervjuer genomförs med fyra strategiskt utvalda pojkar (betyg IG?MVG) i årskurs 3. Pojkarna beskriver sig själva som skribenter och sin textproduktion, samt avgör skrivundervisningens relevans som förberedelse inför privat- och yrkeslivets skriftbruk. Deras texter analyseras utifrån Palmér och Östlund-Stjärnegårdh (2005), varefter kopplingar mellan texterna och uppfattningarna om skrivande påvisas.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig väljare.Den fråga författarna ställde sig i relation till syftet var:? Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke på språk och intertextualitet?I uppsatsen utgick författarna ifrån att texter, däribland politiska texter utgör en påverkan på hur förändring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och värderingar sker. Utifrån detta synsätt använde sig författarna av Fairclough´s tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, däribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts på språkanvändning och intertextualitet.I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna använt begrepp som traditionellt sätt använts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer.

I denna uppsats analyseras användningen av det könsneutrala pronomenet hen i journalistiska texter och bloggtexter. Hen- användningen exploderade i både media och i bloggar under 2012 i samband med den stora hen-debatten och sedan dess har pronomenets användning fortsatt att öka. Syftet med denna uppsats är att dels undersöka ordets funktion med en kvantitativ ansats, dels att undersöka om det går att hitta mönster i användandet och dels att undersöka kontextbundna attityder till ordet hen genom en kvalitativ diskursanalys. Resultatet visar att hen i största utsträckning används i syntaktisk funktion, både i media och i bloggar. Den vanligaste underordnade hen-kategorin är generiskt hen och den minst vanliga underordnade kategorin är könsöverskridande hen.