Sök:

Sökresultat:

1556 Uppsatser om Fiktiv dokumentärfilm - Sida 55 av 104

Vad Àr kommersiellt och vad Àr public service? : InnehÄll, form och funktion i radions morgonprogram

Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det Àr framförallt public service radions identitet som relateras i förhÄllande till den kommersiella radion. I uppsatsen anvÀnds bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys med fokus pÄ medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ av radions mest populÀra morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna bestÄr av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.

Informationsöverflöd pÄ den svenska fondmarknaden?

Författarna erhöll i februari 2009 ett uppdrag frÄn Nordea Skoghall. De var intresserade av Hammaröbors beteende gÀllande banktjÀnster och vad som efterfrÄgas utav dem. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förortsbors val av bankkontor, samt analysera hur de vÀrderar tillgÀnglighet, öppettider, rÄdgivning, priser och kontanthantering hos banker. Uppsatsens empiriska del Àr uppbyggd utifrÄn en kvantitativ metod dÀr insamlingen bygger pÄ 130 enkÀter. UtifrÄn resultatet, som sammanstÀllts i siffror istÀllet för ord, har ett stort antal observationer gjorts. Teorin har samlats frÄn litteratur som berör relationsmarknadsföring, tjÀnstemarknadsföring samt information frÄn relevanta kÀllor pÄ Internet.

NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om ett arbetslags arbete för att öka mÄluppfyllelsen.

ABSTRAKT Eklund, Christine & Irehjelm, Jan-Olof (2010). NÀr matematikresultaten sjunker. En fallstudie om en skolas arbete för att öka mÄluppfyllelsen (When the results in mathematic are decreasing. A case study about a teamŽs work to increase the goal attainment). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. VÄrt syfte har varit att undersöka effekterna av ett arbetslags arbete kring ökad mÄlupp-fyllelse i matematik.

Att designa ett hjÀlpmedel för slÀktforskare att anvÀnda vid lÀsning av gamla handskrivna dokument

Reading old handwritten documents can be a real challenge for genealogists, especially as some documents in Sweden are written in the old German alphabet that is not used today. Much research has been done on how to enable computers to read old handwritten documents, but computers have so far not reached the level of reading that expert humans have. The focus seems to be on the computers reading the document with or without the help of human experts, with the aim of making the documents available in easily read form. I have, however, not found any research on how computers can help non-expert humans trying to read handwritten documents. In this project I have focused especially on beginning genealogists as reading gets easier with practice, and you need the help more in the beginning. By conducting interviews and observations with genealogists I established that reading is an issue and that there are many factors involved that make it difficult to read.

ArbetstillfredsstÀllelse och Shipboard Management - En studie av hur Shipboard Management-systemet pÄverkar arbetstillfredsstÀllelsen hos seniorbefÀlen i Laurin Maritime AB

ArbetstillfredsstÀllelse Àr ett av de mest studerade och omskrivna Àmnena inom organisationspsykologi. En anledning till att det Àr sÄ pass studerat Àr att anstÀllda vÀrderar sin trivsel pÄ arbetsplatsen högt och ser arbetstillfredsstÀllelse som ett mÄl i sig. DÄ arbetstillfredsstÀllelse Àr av sÄdan vikt för anstÀllda sÄ Àr det intressant att veta vad ett företag gör för att de anstÀllda ska kÀnna sig tillfreds och nöjda pÄ sin arbetsplats.Rederiet Laurin Maritime sköter driften av sina fartyg med hjÀlp av ett system som kallas Shipboard Management. Detta management-system Àr intressant att belysa ur ett organisationsteoretiskt perspektiv eftersom systemet i sig kan pÄverka seniorbefÀlens arbetstillfredsstÀllelse. Syftet med studien Àr att undersöka arbetstillfredstÀllelsen i Laurin Maritimes Shipboard Management-system med hjÀlp av Hackman och Oldhams arbetskaraktÀristikamodell.Kandidatarbetet Àr i stort sett uppdelat i tvÄ delar.

Formativ bedömning : En diskursanalys över hur fenomenet Formativ bedömning konstrueras pÄ webben och i dokument frÄn Skolverket

Uppsatsen behandlar ett Àmne som alltid Àr aktuellt i skolvÀrlden, nÀmligen hur bedömning av elever ska gÄ till och hur lÀraren ska fÄ dem att utvecklas. IstÀllet för att beskriva en idag, Är 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lÀrande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgÄngspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet pÄ tre nivÄer, i text, diskursiv praktik och social praktik. UtgÄngslÀget, enligt denna metod, och teori, Àr att det stÀndigt pÄgÄr en förÀndringsprocess i alla sociala sammanhang som pÄverkas av det sprÄkbruk som anvÀnds just dÀr och dÄ.

LÀrarkompetens för dagens skola : om lÀrarkompetens i lÀrarutbildningen och nÄgra skolledares syn pÄ lÀrarkompetens

Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

JÀmkning av ansvarsbegrÀnsande klausuler i kommersiella förhÄllanden. En analys av ansvarsbegrÀnsningen i FAR:s allmÀnna villkor för rÄdgivningstjÀnster.

Uppsatsen behandlar huvudsakligen skÀligheten betrÀffande sÄ kallade ansvarsbegrÀnsande klausuler i rÄdgivningsbranschen. PÄ detta omrÄde spelar branschorganisationen FAR:s standardavtalsliknande dokument ?allmÀnna villkor för rÄdgivningstjÀnster version 2011.1? en betydande roll. I avtalets klausul 13.5 Äterfinns en typ av ansvarsbegrÀnsning som innebÀr att uppdragstagarens maximala ansvar begrÀnsas till det högsta av tvÄ gÄnger arvodet och tio prisbasbelopp.Mot bakgrund av att avtalets materiella, snarare Àn formella, riktighet pÄ senare tid har fÄtt större betydelse i svensk rÀtt och med hÀnsyn till att aktörerna pÄ rÄdgivningsmarknaden ofta intar en överlÀgsen stÀllning vad gÀller bÄde storlek och kunskap diskuteras hur den specifika klausultypen kan tÀnkas fara vid en skÀlighetsprövning med stöd av 36 § avtalslagen.För att kunna analysera den aktuella klausultypens skÀlighet behandlas ett antal underliggande frÄgestÀllningar. Inledningsvis placeras FAR:s allmÀnna villkor i ett rÀttsligt sammanhang dÀr en jÀmförelse med standardavtalsrÀtten görs.

Kvinnor i karriÀren? en jÀmförande studie om hur det Àr att som kvinna arbeta pÄ revisionsbyrÄ i NederlÀnderna respektive Sverige

DĂ„ uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter pĂ„ Hogeschool Inholland i Rotterdam, NederlĂ€nderna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan lĂ€nder. Författarna, som i grund och botten anser att NederlĂ€nderna och Sverige Ă€r tvĂ„ relativt lika lĂ€nder, stötte med jĂ€mna mellanrum pĂ„ diverse kommentarer gĂ€llande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmĂ€rksamhet riktades mot det omrĂ„det. Uppsatsen syftar med det hĂ€r som bakgrund till att utveckla de tankegĂ„ngar som vĂ€cktes under tiden i NederlĂ€nderna och svara pĂ„ frĂ„gan: ?Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna pĂ„ revisionsbyrĂ„ i Sverige respektive NederlĂ€nderna?? Diskussionen kring frĂ„gestĂ€llningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i NederlĂ€nderna och tre i Sverige pĂ„ revisionsbyrĂ„n Öhrlings PricewaterhouseCoopers. UtgĂ„ngspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner.

Semantisk interoperabilitet för hantering av XML

Business Analytics anvÀnds idag i ökad grad i organisationer som grund till beslutsfattande. Ett av villkoren för att kunna anvÀnda sig av Business Analytics för att utföra analyser av data frÄn olika kÀllor Àr att det finns interoperabilitet mellan dem. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om det Àr möjligt att skapa en IT-artefakt som kan hÀmta data ifrÄn flertalet XML-dokument med olika struktur för att uppnÄ semantisk interoperabilitet och pÄ sÄ vis möjliggöra för Business Analytics. Med olika struktur menar vi att benÀmningarna pÄ taggarna skiljer sig sprÄkmÀssigt men har samma semantiska betydelse. Lösningen skapas genom forskningsstrategin Design Science vilket innebÀr att en IT-artefakt utvecklas som kunskapsbidrag, och visar att en implementation av en lösning Àr möjlig för de semantiska problem vi identifierat.

Tidplanering av ett stort byggprojekt : En kvalitativ intervjubaserad studie av Nya Karolinska Solna

Detta examensarbete, Tidplanering av ett stort byggprojekt Àr en fördjupning inom byggstyrning med fokus pÄ hur planeringsarbetet kan förbÀttras. Rapporten baseras pÄ Skanskas planeringsarbete av Nya Karolinska Solna. Fördjupningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personal ur utvalda projektfaser och erforderliga dokument, som ger en nÀrmare inblick i hur arbetet med tidplanering utförs och kommuniceras. Arbetet resulterade i slutsatsen att ledningsverktyget Last planner fÄr samtliga befattningar pÄ byggarbetsplatsen att kommunicera bÀttre med varandra och uppmÀrksammar eventuella problem i god tid. Skanska rekommenderas dÀrför att implementera Last planner i framtida projekt. Skanska bör avsÀtta mer tid för projektering innan produktionen pÄbörjar.

Improvisera Mera!: En studie i hur improvisation kan förÀndra elevers förhÄllningssÀtt till sÄngundervisning

Studien belyser vilka motivationsfaktorer som finns till sÄngutveckling och förhÄllande till improvisation, som begrepp och verktyg. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer och prak- tiskt undersökande med elever och lÀrare. Jag sjÀlv har genomfört tvÄ improvisationsövningar under fyra tillfÀllen med tillhörande reflektion med eleven. Intervjustudien kopplas till styr- dokument och lÀrarens uppdrag i skolan.Resultatet av min studie med eleverna visar att det finns en problematik i elevers osÀkerhet och rÀdsla över att göra fel. Begreppen som lÄta fult och fel blir ett retoriskt problem dÄ det ofta inte Àr klart för eleven vad begreppet innebÀr och dÄ ett hinder i utvecklingen.

FörsÀkringskassan + byrÄkrati = sant? En studie om FörsÀkringskassans organisation i förhÄllande till Webers idealtyp byrÄkrati.

Max Webers teorier Àr klassiska inom sociologin. Denna d-uppsats syfte var att undersöka om Webers idealtyp byrÄkrati gÄr att anvÀnda för att analysera en nutida organisation - FörsÀkringskassan. Kan FörsÀkringskassan utifrÄn valda teorier ses som byrÄkratisk och vad innebÀr detta för organisationen? För att fÄ information om FörsÀkringskassan och dess organisation har olika typer av dokument undersökts. Denna information har sedan analyserats i förhÄllande till Webers byrÄkratibegrepp och en del kritiska röster om Weber.I uppsatsen framkom att FörsÀkringskassan Àr en byrÄkratisk organisation enligt Webers kriterier och att idealtypen byrÄkrati fortfarande Àr anvÀndbar - Ätminstone pÄ FörsÀkringskassan.

Siktet mot en hÄllbar stadsutveckling : en undersökning av begreppet hÄllbar stadsutveckling och en analys av hur arbetet med detta bedrivs i projektet Smaragden, Rosendal

PÄ grund av den urbanisering som sker i vÀrlden idag har förtÀtning börjat prÀgla stora stÀders utformning. För att bygga en stad som klarar av förÀndringar och som Àr attraktiv för mÀnniskorna som bor dÀr krÀvs det att den Àr hÄllbar. Syftet med kandidatarbetet Àr att tydliggöra problematiken kring begreppet hÄllbar stadsutveckling och undersöka hur arbetet med hÄllbar stadsutveckling bedrivs i byggnadsprojektet Smaragden i Rosendal. En granskning av dokument frÄn Uppsala kommun tydliggjorde Uppsala kommuns mÄlsÀttning kring en hÄllbar stadsutveckling. Intervjuer genomfördes med bestÀllaren för projektet, Rosendal Fastigheter, och arkitektbyrÄn Christensen & Co.

Lektionsplanering inom Idrott och hÀlsa : pÄverkansfaktorer med företrÀde

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka pÄverkansfaktorer som idrottslÀrare sjÀlva uppfattar vid planeringen av sin undervisning, samt analysera om och i vilken grad dessa i förlÀngningen pÄverkar möjligheten till en likvÀrdig utbildning för samtliga elever inom Àmnet Idrott och hÀlsa.FrÄgestÀllningar­­?Vilka pÄverkansfaktorer uppfattar lÀrarna att det finns vid innehÄllsplanering inom Àmnet Idrott och hÀlsa??I vilken utstrÀckning inverkar de pÄverkansfaktorer som lÀrarna sjÀlva uppfattar pÄ deras val av moment i undervisningen??Vad innebÀr pÄverkansfaktorernas inflytande pÄ planeringprocessen för elevernas lÀrande samt möjligheten till en likvÀrdig utbildning och bedömning?MetodStudien har en kvalitativ ansats med fokus pÄ en fördjupad förstÄelse för de pÄverkansfaktorer som lÀrare uppfattar vid genomförandet av sÄvÀl lÄngsiktiga som kortsiktiga lektionsplaneringar. För detta ÀndamÄl anvÀndes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod samtidigt som lÀrarnas lektionsplaneringar för den aktuella terminen samlades in som kompletterande dokument.Resultat och slutsatsStudiens resultat visar pÄ att lÀrarna sjÀlva uppfattar olika faktorer som pÄverkar deras lektionsplanering. Dessa faktorer pÄverkar lektionsplaneringen pÄ olika sÀtt samt i varierande utstrÀckning. I förlÀngningen kan dÀrigenom vissa förutsÀttningar skapas som inte gynnar lÀrmiljön eller en likvÀrdig utbildning för samtliga elever..

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->