Vårt examensarbete har genomförts på företaget Electrolux Laundry Systems (ELS) logistikavdelning, Logistics Center Ljungby (LCL).  Under det senaste året har företaget haft motgångar vid ett IT/IS-projekt inom sin logistikavdelning (LCL). Uppsatsen har således syftat till att beskriva och analysera varför IT/IS-projektet har avstannat, och ej nått implementering. För att uppnå syftet har vi utgått från en, i stort sett, kvalitativ ansats där primärdata har insamlats genom metoder såsom intervjuer och deltagande observationer medan sekundärdata inhämtats i form av dokumentundersökningar och offentliga dokument. Resultatet av studien har utgjorts av deltagande observationer på fallföretagets logistikavdelning, LCL, samt intervjuer med olika verksamhetsnivåer. Detta har påvisat bristande kommunikation och direktiv samt fallföretagets brister i förstudiens utförande vad gäller förankring av projektet, planering av tid, resurser och kostnader samt formulering av krav.

I detta arbete har kommunikationen av teknisk information varit i fokus. Som en fallstudie används en operatörsmanual och en instruktions- och reservdelsmanual för en fyllare NM-602 åt Norden Machinery AB. Norden Machinery AB är världsledande inom tubhantering och tillverkar omkring 150 tubfyllarsystem per år. Maskinen som manualerna tillhör är en medelstor maskin som fyller 60 tuber/minut och är såld till Sirius Machinery Inc. i USA som är ett syskonbolag till Norden Machinery AB.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

För att uppnå en mer miljöanpassad fysisk planering upprättas miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:er) för planer som kan antas leda till betydande miljöpåverkan. MKB:n är ett dokument som beskriver de miljökonsekvenser som en plan kan ge upphov till och fungerar som ett beslutsunderlag för att integrera miljöhänsyn i planbestämmelserna. Processen att ta fram en MKB kallas miljöbedömning och regleras i den svenska miljölagstiftningen. I lagstiftningen finns krav på att den som antagit planen ska följa upp den faktiska miljöpåverkan som planen gett upphov till. Uppföljningen ska ske efter att planen genomförts och omfatta all betydande miljöpåverkan.

Bakgrund: Alla organisationer använder sig mer eller mindre av prestationsmätning i någon form. Utan det är det svårt att veta hur det går. Prestationsmätning är utformat på olika sätt beroende på företagets storlek, kontroll och mål. Företag har olika anledningar till att mäta prestation, allt från stöd till implementering av strategi till att motivera anställda. Således är det viktigt att utforma ett prestationsmätningssystem med nyckelmått som passar den egna verksamheten och dess syfte.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vilka prestationsmått som väljs samt hur de används i tillverkande företag.Metodval: Arbetet består av en fallstudie av en enhet i ett multinationellt företag inom pappersindustrin.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Syftet m denna uppsats är att kategorisera argumenten för och emot enbefälssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrån en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya Befälssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefälssystem som i princip ärallenarådande i resten av världen. Detta befälssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa på den bredd av argument som förekommer (både för och emot),kategorisera argumenten utifrån en professionsteoretisk utgångspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende på om de är från tiden för NBO införande eller från nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av främst officiella dokument och vetenskapligaarbeten från Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension på argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Syfte:Syftet med studien är att studera hur lärare inom grundsärskolan arbetar med metoder för läsning hos elever med utvecklingsstörning. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Vilka erfarenheter har lärarna om läsutvecklingen för elever med utvecklingsstörning?? Hur beskriver lärarna sina metoder och arbetssätt?? Hur arbetar lärarna för att möjliggöra elevers delaktighet och lärande?Teori:Studiens teoretiska ramar har delvis hämtat inspiration från ett sociokulturellt perspektiv där delaktighet och lärande blir centrala i förståelsen av hur lärare i särskolan arbetar med läsning och dess metoder. Metod:Metoden är utformad som en fallstudie med triangulering innehållande intervjuer, observationer och granskning av dokument. Studien är genomförd på tre grundsärskolor i mellersta Sverige.

I december 2003 antogs Sveriges politik för global utveckling (PGU). Målet förpolitiken är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling genom att all politik som bedrivs ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv samt de fattigas perspektiv på utveckling. Uppsatsen utreder vilka förutsättningar det finns för en lyckas implementering av PGU med avseende på handel. Sverige utgör ett exportinriktat land och de senaste åren har Sveriges biståndspolitik svängt från det traditionella biståndet till att handelspolitiken får allt större del av biståndspengarna, med motiveringen att handel gynnar fattigdomsbekämpning.I implementeringsprocessen av PGU är näringslivet en viktig aktör. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur långt implementeringsprocessen sipprar ner.

Den individuella utvecklingsplanen består av två delar, en del är den framåtsyftande skriftliga planen som skall finnas för varje elev. Syftet med den är att öka elevens delaktighet och inflytande i sitt lärande och den skrivs i samband med utvecklingssamtalet. Den andra delen tillkom 2008 och skall innehålla skriftliga omdömen som beskriver elevernas kunskapsutveckling i de ämnen de har fått undervisning i. I vår studie ligger fokus på den framåtsyftande delen av den individuella utvecklingsplanen.Syftet med vår studie är att undersöka vad den framåtsyftande delen av IUP:n har för innebörd för lärarna i de tidigare skolåren, samt på vilka sätt den används i verksamheten. Frågeställningarna är:·         Vad innebär den framåtsyftande delen av IUP:n för lärarna i de tidigare skolåren?·         På vilka sätt använder sig lärarna i de tidigare skolåren den framåtsyftande delen av IUP:n i verksamheten?För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi kvalitativa forskningsintervjuer.

AbstractTitel: ?Här är sanningen Sverige!? ? Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandetFörfattare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén EkstrandNyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan.SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten.FrågeställningDen övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är:Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund?För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor.Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet? Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv?Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige?MetodStudien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor ? tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20?25 år.

Detta dokument är en del av kursen, ?Y0009B Examensarbete?. Dokumentet innefattar en problemanalys som beskriver de frågeställningar vilka ligger till grund för det huvudsakliga arbetet inom en ansökan om tillstånd för uppläggning av muddermassor inom ett naturreservat i Luleå skärgård. Inom examensarbetet har även utförts en geodetisk inmätning med Nätverks-RTK av den uppläggningsplats som har föreslagits av sökanden. Mätdata har redovisats i form av planritningar och tvärsektioner.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Bakgrund: Denna uppsats är en hälsoekonomisk utvärdering och utförs på uppdrag av Landstinget Kronoberg som överväger att införa ny metod för att förebygga ohälsosam alkoholkonsumtion. Denna metod innebär att patienter får alkoholrådgivande samtal när de besöker primärvården, vilket påvisats resultera i positiva hälsoeffekter. För att möjliggöra ett sådant införande behöver Landstinget Kronoberg ett hälsoekonomiskt beslutsunderlag.Syfte: Studien syftar till att utveckla en kalkylmodell för att mäta hälsoekonomiska effekter i sjukvården när alkoholkonsumtionen minskar till följd av korta alkoholrådgivande samtal i primärvården. Vidare syftar studien till att utreda om Landstinget Kronoberg behöver ytterligare finansiering för att införa dessa alkoholrådgivande samtal.Metod: För att uppfylla studiens syfte har den hälsoekonomiska analysmodellen kostnadsintäktsanalysen använts. Den empiriska datan har hämtats ifrån dokument i form av register och databaser, detta har kompletterats med intervjuer av personer i Landstinget Kronoberg.Slutsats: Resultatet av denna uppsats hälsoekonomiska kalkyl visar att ett införande av alkoholrådgivande samtal i primärvården inte är lönsamt ur ett organisatoriskt sjukvårdsperspektiv.