Sök:

Sökresultat:

1556 Uppsatser om Fiktiv dokumentärfilm - Sida 30 av 104

Analys av geografisk platskÀnsla vid olika brottstyper

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskĂ€nsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott anvĂ€nder sig av sin vardagsgeografi samt om kĂ€nslan för rummet och platsen skiljer sig nĂ€mnvĂ€rt mellan emotionella brott det vill sĂ€ga brott dĂ€r kĂ€nslor ligger till grund (vĂ„ldtĂ€kt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nĂ€tverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har anvĂ€nts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i UmeĂ„ som strĂ€ckte sig över 8 Ă„rs tid. TvĂ„ personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rĂ„n och inbrott). Även har en förfrĂ„gan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I SamhĂ€llet) om distanser till och frĂ„n brottsplaster samt kĂ€nslor inför dessa. Denna förfrĂ„gan har Ă€ven de fiktiva brottslingarna svarat pĂ„.Insamling och sammanstĂ€llning av materialet har pekat pĂ„ att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att kĂ€nna till kopplingen mellan gĂ€rningsman och hans/hennes geografi.

Grönstruktur ur ett folkhÀlsoperspektiv

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att sÀkerstÀlla goda levnadsvillkor och för att frÀmja folkhÀlsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, Àr pÄverkande faktorer som kommunen arbetar med.

SpÄrvagn genom ljuva livet

Denna kandidatuppsats behandlar sambandet mellan hÄllbar utveckling, spÄrvÀg och stÀders varumÀrke. Med utgÄngspunkt i europeisk planering har en fallstudie av stÀderna Montpellier och Malmö gjorts för att undersöka dagens ideal och de drivkrafter som ligger bakom byggandet av spÄrvÀg. I uppsatsen ges en kort översikts om trafikplaneringens historia för att fÄ en förstÄelse varför lÀget ser ut som det gör idag. En genomgÄng och förklaring av begreppet hÄllbarhet görs ocksÄ samt en undersökning kring marknadsföring av stÀder och begreppet ?place branding?.

Implementering av den Europeiska Landskapskonventionen i Sverige : att hantera verktyget i praktiken

Den europeiska landskapskonventionen Àr ett dokument som formats av experter, bland annat för att sÀkerstÀlla mÀnniskors rÀtt att pÄverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC Àr ett dokument som varje nation sjÀlv avgör om man ska signera, sedan Àr det upp till dem att sjÀlva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och Är 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trÀdde i kraft den 1/5 2012. Konventionen Àr en del i EuroparÄdets samling konventioner, med syfte att vÀrna om demokrati, rÀttssÀkerhet och mÀnskliga rÀttigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsÀtt och ett redskap för att ge tyngd Ät de mjukare vÀrdena i landskapet, nÄgot tjÀnstemÀnnen kan anvÀnda för att motivera politiker till att lÄta dessa frÄgor ta större plats. Dock Àr konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att sjÀlva föra in landskapet i sina lagar och regler, pÄ sÄ vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

Ungskogsröjning i Älvdalens socken

AbstractSyftet med denna studie var att undersöka:Om delĂ€garna i Älvdalens Besparingsskog röjer sin ungskog i större omfattning Ă€n andra skogsĂ€gare i Sverige.Hur delĂ€garna i Älvdalens Besparingsskog utnyttjar sina skogsbruksplaner.Hur entreprenörerna fĂ„r sina uppdrag.Studien genomfördes som dokument-och litteraturstudier, enkĂ€t samt personliga intervjuer.Röjningsfrekvensen i Sverige Ă„r 2012 var 18,4 procent av röjningsbehovet, enligt Riksskogstaxeringen.SkogsvĂ„rdsaktiviteten i Älvdalens socken Ă€r sannolikt högre Ă€n i landet i övrigt.EnkĂ€ten visar att endast cirka 38 procent av delĂ€garna i Älvdalens besparingsskog konsulterar sin skogsbruksplan nĂ€r beslut skall tas angĂ„ende röjning.Skogsbruksplanerna anvĂ€nds i liten omfattning.Entreprenörerna fĂ„r sina uppdrag till cirka 80 till 90 procent genom att skogĂ€garna kontaktar entreprenören.Cirka 80 till 85 procent av röjningsarbetet görs av entreprenörer med en ökande trend.Ungskogsröjning, Älvdalens Besparingsskog, skogsbruksplan, entreprenörer.

Det vÀrdefulla uppdraget : En studie om vÀrdegrund i retorik och praktik i grundskolans tidigare Är.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger förhĂ„ller sig till det vĂ€rdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger pĂ„ en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav tvĂ„ var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes pĂ„ tvĂ„ skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som frĂ€mst behandlas Ă€r kring vĂ€rdegrund, vĂ€rdepedagogik, och SET-materialet.

SÀkerhet och utveckling - En undersökning av securitization i svensk policy för global utveckling

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida Sverige och dess styrande organ har lyft fram utvecklingsfrÄgor som ett hot mot sÀkerheten enligt de kriterier som jag har valt att plocka ur Securitization Theory. Detta har jag gjort genom att undersöka officiella dokument frÄn riksdag och Försvarsdepartement. Jag har anvÀnt mig av den konstruktivistiska metodologin eftersom den synen pÄ vÀrlden till viss del sammanfaller med nÄgra av grundtankarna i Securitization Theory. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod nÀr jag har undersökt min frÄgestÀllning och försökt besvara den. Jag kommer argumentera för det resultatet som jag har funnit, att man kan svara besvara min frÄgestÀllning enligt de kriterier som jag har satt upp i för utförandet av min uppsats. Genom att sammanfatta vad jag kommit fram till i helhet med mina nyckelfaktorer argumenterar jag för att Sverige har tagit steget frÄn att lÄta utvecklingsfrÄgor vara politicized till securitized..

PĂ„ modernitetens rand - om EU: s audiovisuella politik och diskursen om MEDIA

Bakgrund: Den europeiska unionen Àr idag en realitet. Mycket har hÀnt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpÄ det för hundra Är sedan lÄg en rÀcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fÄtt stora konsekvenser bÄde för vÀrldspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran Àr hur detta kunnat ske. Hur kan vÀrlden förÀndras pÄ ett sÄ radikalt sÀtt pÄ bara nÄgra Ärtionden? Hur har övergÄngen frÄn nation till union kunnat gÄ sÄ snabbt? Vilka verklighetsansprÄk ligger bakom den bild av vÀrlden som presenteras utifrÄn EU.MÄl: För att analysen ska kunna sÀgas vara lyckad bör frÄgor som hur den bild av vÀrlden som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna vÀrldsbild hÀmtar legitimitet samt hur dessa diskurser Àr relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har anvÀnts som bÄde teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt.

En styrd frihet? SpÀnningen mellan Summativ och Formativ bedömning

I och med reformen och den nya lÀroplanen 2011 sÄ har det skett förÀndringar pÄ hur elever och kunskaper ska bedömas och Àven vilka kunskaper som ska bedömas. LÀroplanen frÄn 2011 innehÄller betydligt mÄnga fler punkter Àn den tidigare frÄn 1994. Det framgÄr tydligare vad det Àr som ska behandlas i de olika Àmnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna Àr som tidigare mÄlstyrda, det har Àven hÀr blivit tydligare vad det Àr som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det Àr mÄnga saker som har förÀndras sÄ har detta vÀckt mÄnga frÄgor hos bÄde lÀrare, elever och vÄrdnadshavare.

Den kommunala profilen och dess pÄverkan pÄ den fysiska planeringen

Ronneby kommun har Är 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mÄl den sÀtter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar pÄ om denna nyantagna profil och vad den stÄr för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jÀmföras med fallstudiernas ÄtgÀrder. PÄ sÄ sÀtt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och dÀrmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spÄr i planeringen. Arbetet kommer Àven undersöka fallstudiernas möjlighet, grundat i forskning, som fungerande komponenter i Ronneby kommuns marknadsföring.

Överföring av tyst expertkunskap - En studie av kunskapsöverföringen mellan anstĂ€llda pĂ„ ABB

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att sÀkerstÀlla att kunskapen stannar inom organisationen Àr det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anstÀllda. En viss form av kunskap, sÄ kallad tyst kunskap, Àr svÄr att uttrycka och blir dÀrför svÄr att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar dÀrför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som pÄverkar hur vÀl en sÄdan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har anvÀnts.

Budgetavvikelser och faktorer som orsakar dessa -En fallstudie av KungÀlvs och Skaraborgs sjukhus

Titel: Faktorer som orsakar budgetavvikelser, en fallstudie av KungÀlvs och Skaraborgs sjukhusBudgeten har varierande funktion i olika organisationer, för vissa funkar det som ett styrmedel, förvissa Àr det en metod för utvÀrdera och för andra verksamheter kan den ha nÄgon annan funktion. Iden hÀr uppsatsen riktas fokus mot avvikelserna som uppstÄr i budgeten, vi undersöker faktorer somkan ligga bakom budgetavvikelser genom en fallstudie. Uppsatsen avgrÀnsas till verksamheter utanvinstintresse. Arbetet inleds med en litteraturstudie som redovisas i tidigare skedet av uppsatsen. VikartlÀgger sedan organisationsstrukturen, ekonomistyrningen, budgetprocessen ochbudgetavvikelserna för KungÀlvs samt Skaraborgs sjukhus.

Utbildningsinspektion - en sprÄngbrÀda för arbetet med att uppfylla de nationella mÄlsÀttningarna?

Syfte: Syftet med studien har varit att studera hur synligt det Àr i kommunens offentliga dokument att det systematiska kvalitetsarbetet i kommunen kopplas till elevernas kunskapsresultat. FrÄgestÀllningarna har varit: ? Hur ser huvudmannen pÄ kvalitetsarbetet och vilka effekter önskar huvudmannen av kvalitetsarbetet? ? NÀmns det i de granskade dokumenten att det systematiska kvalitetsarbetet varit ett prioriterat utvecklingsomrÄde för huvudmannen?? Kopplar huvudmannen kvalitetsarbetet till forskning?? Hur lÄngt har huvudmannen kommit i arbetet med att genomföra en systematisk uppföljning och utvÀrdering av kunskapsresultat?Teori: Arbetet utgÄr huvudsakligen frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande med betydelsen att mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Texterna ses i detta perspektiv som ett kulturellt redskap som tillsammans med ett ytterligare kulturellt redskap, sprÄket, utgör grund för att tÀnka kring och förklara det sammanhang dÀr de verkar. Metod: Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ textanalys utifrÄn hermeneutisk tolkningsansats.

Slöja i skolan?

I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..

Krav pÄ kraven - Varför kravspecifikationer inte uppdateras och vad det kan ge för konsekvenser

Detta magisterarbete fokuserar pÄ kravhantering i systemutvecklingsprocessen. Mer specifikt handlar det om uppdatering av kravspecifikationen dÄ nya krav tillkommer. Detta Àr en aktivitet som ofta förbises och jag har velat se varför samt vilka konsekvenser det kan leda till. Det referensföretag dÀr undersökningen utfördes Àr ITT Flygt i Emmaboda och Solna, som har intern utveckling av system för sin verksamhet. TillvÀgagÄngssÀttet i undersökningen har frÀmst varit intervjuer, men Àven studier av de dokument som finns i verksamheten.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->