Sökresultat:
1556 Uppsatser om Fiktiv dokumentärfilm - Sida 15 av 104
Materialbibliotek - vad Àr det?
Undersökningen vilar pÄ tvÄ huvudfrÄgor: Vad Àr ett materialbibliotek, och varför uppstÄr de i sÄ stor utstrÀckning idag? FrÄgorna besvaras genom samtal med ansvariga pÄ materialbibliotek, frÀmst kommersiella, i Europa och USA och redovisas i en historisk och kronologisk översikt över det senaste decenniet, en tematisk beskrivning av verksamheten samt en diskussion kring materialbiblioteket utifrÄn begreppen dokument och bibliotek dÀr en allmÀn biblioteksmodell appliceras pÄ materialbibliotekens verksamhet. Slutligen föreslÄs en definition av begreppet materialbibliotek.Undersökningen kommer fram till att materialbiblioteket Àr en informationstjÀnst som samlar och organiserar materialprover och materialkunskap, och som inte enbart fungerar som tillhandahÄllare av information utan Àven strÀvar efter att i mötet med sina anvÀndare skapa ny kunskap om de dokument det behandlar. Materialbiblioteken uppstÄr ur ett behov av en samordnande central för materialkunskap, och kan placeras inom det nya serviceparadigmet information management. Det finns Àven ett behov av att kÀnna pÄ material och att skapa en mötesplats för kreatörer och tillverkare inom designomrÄdet.
Unga religiösa kvinnors upplevelser av att leva i ett sekulariserat Sverige : Intervjuer med tre muslimska kvinnor och tre kristna kvinnor
Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.
Biologisk mĂ„ngfald i kommunal stadsplanering : exempel frĂ„n Ărebro och Uppsala
I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Ărebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.
Nordiska försvarssamarbeten : SÀkerhetspolitiska intentioner i kamp med ekonomiska realiteter
Europeiska försvarsmakter har sedan kalla krigets slut prÀglats av statiska eller krympande försvarsbudgetar. Det Àr nÄgot som slÄr sÀrskilt hÄrt mot materielanskaffning vars kostnadsökning överstiger normal inflation. I strÀvan att bibehÄlla förmÄgebredd och djup ingÄs multinationella samarbetsarrangemang i effektivitetsökande och kostnadsbesparande syfte. Europaforskaren Tomas Valasek har frÄn ett lessons learned- perspektiv identifierat karaktÀristikum för framgÄngsrika försvarssamarbeten. Studiens syfte Àr att undersöka om dessa framgÄngsfaktorer kan appliceras Àven pÄ en lÀgre analytisk nivÄ som för studien utgörs av fallet Archeranskaffningen. FramgÄngsfaktorerna har en generell natur och hur de tolkas för den hÀr studien definieras genom att sÀtta dem i relation till rÄdande forskningslÀge.  Analysen bygger pÄ att sÀtta varje faktor i relation till Archeranskaffningen för att skapa en helhetsbild av om anskaffningens utgÄng kan förstÄs och förklaras utifrÄn Valaseks teori.
Dystopi och jordens undergÄng : En genreanalys av dystopiska inslag i fiktiv film
This study is a research on how dystopian features are expressed within different genres. The purpose is to discuss films that contain dystopian features in relation to genre and to examine if there are shared conventions in the films that can make dystopia a film genre on its own. The theoretical base includes genre theory and Rick Altman?s semantic/syntactic approach to film genre. Five films from different genres, all produced within the time period of 2000-2010, are analyzed with a semantic/syntactic approach to genre and then discussed in relation to dystopia and prior research.
LÀra att lÀra : mot ett militÀrt, lÀrande ledarskap
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap förhÄller sig till nutida diskurs om militÀrt ledarskap inom den svenska försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar. TvÄ frÄgor stÀlldes: PÄ vilket sÀtt ges uttryck för ett reflektions- respektive produktionsinriktat ledarskap i, inom försvarsmakten och Försvarsmaktens utbildningar 2008-2010, svenska dagsaktuella militÀra texter om ledarskap? Kan olika tendenser skönjas, dÀr en inriktning betonas pÄ bekostnad av den andra, eller dÀr bÄda inriktningarna lÄter sig förenas?Litteraturstudien hade en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik. FrÄn pÄ förhand bestÀmda inklusions- och exklusionskriterier valdes nio olika texter/dokument ut. FrÄn dessa dokument erhölls svar till frÄgorna.Resultatet sammanfattades i tre slutsatser:1.
KlassningssÀllskapens regelverk, ett möjligt verktyg för att skapa stryktÄlighet pÄ örlogsfartyg?
I denna uppsats behandlas hur klassningssÀllskapens regelverk kan bidra till ett örlogsfartygs överlevnad vid vapenverkan. Syftet Àr att undersöka om regelverken kan anvÀndas för att implementera stryktÄlighet genom sina notationer och krav pÄ redundans, separation och skydd mot splitter.Arbetet inleds genom kunskapsuppbyggnad av teorier som behandlar örlogsfartygs överlevnad, vilka sedermera bildar arbetets teoriram. Sedan sker en analys av regelverken samt en fiktiv operativ miljö skapas för att ta fram taktiska uppgifter samt hot, vilka sedan omvandlas till verkansdelar och kritiska system. DÀrefter skapas modellerna som tillsammans med verkansdelarna anvÀnds i simuleringen som genomförs i simuleringsverktyget Semiautomatsikt fartygs verktyg för AVAL. Simuleringarna mÀter utslagssannolikheter av olika funktioner ombord vid pÄverkan frÄn de framtagna verkansdelarna.
Investeringsprojekt i praktiken : en fallstudie pÄ arena VÀnersborg
Investeringsbedömning Àr inte bara kalkyleringar och berÀkningar. MÀnniskor pÄverkar och styr de data som ligger till grund för beslutsfattande och dessa individer kan dÀrmed styra processen mot sina egna mÄl. Studien fokuserar pÄ ett kommunalt investeringsprojekt, uppförandet av Arena VÀnersborg. Investeringsprocessen, frÄn planering och budgetering till slutförande av projektet studerades. Kostnadsavvikelser och styrningen i processen undersöktes och analyserades.
Förslag till stomstabilisering av prefabricerad betong enligt Eurokod
PÄ Scanias R&D-avdelning i SödertÀlje sker dagligen tester av deras fordon, bÄde av lastbilar och bussar. MÄnga av provningarna krÀver att fordonen Àr lastade för att kunna testa prestandan. Vid lastning av lastbilar finns ett vÀlprövat system, men nÀr det kommer till bussar finns inget fungerande system för hur lastningen ska ske. MÄnga olika varianter finns och i slutÀndan anvÀnds den lösning som passar bÀst för stunden. Avsikten med detta projekt Àr att kartlÀgga hur lastning ska kunna utföras pÄ ett rÀtt sÀtt med avseende pÄ sÀkerhet och hÄllbarhet, samt ta fram en ny flexibel konstruktion som medverkar till att lastning blir ett enklare moment.Vid avdelningen NB (Hybrid Technology Development) testas fordon dagligen.
En sakrÀttslig och straffrÀttslig inventering av besittningsbegreppet : sÀrskilt om besittningsbegreppets innebörd dÄ besittaren Àr en juridisk person
Med besittning avses i juridisk mening att nÄgon faktiskt och rÀttsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. RÀttsfaktumet besittning ges lÄngtgÄende rÀttsföljder inom sÄvÀl sakrÀtten som straffrÀtten, varför det Àr intressant att utreda vilka omstÀndigheter som konstituerar besittning inom respektive rÀttsomrÄde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd dÄ besittaren Àr en juridisk person. FörfÀktar man att en juridisk person har en rÀttskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning Àr desamma som en fysisk dito. Anser man dÀremot att en juridisk person endast Àr en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsÀtter detta att en fysisk stÀllföretrÀdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall rÀknas som besittare i juridisk mening vÀsentligen skiljer sig frÄn dem som gÀller för fysisk persons besittning.
"Att begripa genom att gripa"- förverkligandet av Ett förstÄelsefördjupande dokument om lÀrmiljöer i förskolan. Att designa en sandmiljö inomhus som skapar möjligheter för utforskande lÀrande.
Författarna till detta arbete fick en förfrÄgan frÄn den pedagogiska utvecklaren pÄ Storvreta förskoleenhet om att förverkliga ett utav Uppsala kommuns sju rumskoncept. Rumskoncepten Àr ett led i Uppsala kommuns strÀvan efter att skapa sÄ likvÀrdig utbildning som möjligt pÄ alla kommunala förskolor. Denna rapport beskriver den process som författarna genomgick i skapandet av en utforskande sandmiljö inomhus pÄ en förskola. I skapandet av den upplevelseprototyp som placerades pÄ den aktuella förskolan utgick författarna dels ifrÄn Ett förstÄelsefördjupande dokument om lÀrmiljöer, men Àven frÄn de tankar och idéer som Uppdragsgivare och AnvÀndare framförde. Det arbetssÀtt som författarna valde att anvÀnda för att utveckla prototypen var en Human-Centered design.
One Laptop per Child - En studie av ett IKT-projekt i Rwanda
BakgrundVi har undersökt projektet One Laptop per Child vilket Àr datorprojekt startat i USA med syfte att förse elever i utvecklingslÀnder med varsin dator i undervisningen. Sedan Är 2000 har Rwanda pÄbörjat en tydlig satsning för landets utveckling. IKT har en stor roll ochgenomsyrar alla officiella dokument, frÄn regering till lÀroplaner. I officiella dokument frÄn OLPC figurerar uttrycket Learning by doing, vilket Àr starkt förknippat med John Dewey och hans pedagogiska tankar. Forskningen kring datorer i skolan och antalet datorer per elev Àr oenig, men gemensamt för den forskning vi har tagit del av Àr att skolor som arbetar med datorer avkrÀvs en tydlig struktur kring upplÀgget.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur elever och lÀrare i en klass, som ingÄr i projektet One Laptop per Child, i Rwandas huvudstad Kigali förhÄller sig till och anvÀnder sig av datorn i undervisningen.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med inspiration frÄn etnografin dÀr vi har anvÀnt oss av observationer och intervjuer vid insamlandet av data.
Masterplan för Kalix kommun 2013-2025
Detta arbete skrevs pÄ Kalix kommun. Arbetet gick ut pÄ att göra en Masterplan för kommunen. Arbetet gick ut pÄ att inventera och presentera befintliga och planerade markomrÄden för olika typer av etableringsmöjligheter för Kalix nÀringsliv och utomstÄende aktörer. En viktig del i arbetet var att samla all nödvÀndig information vad gÀller etableringar, tillgÀnglig mark, nödvÀndig infrastruktur samt tomt- och lokalpriser i samma dokument. Att ha sÄ mycket fakta som möjligt i samma dokument underlÀttar bÄde för kommunen och för nÀringslivet.
SjÀlvförsörjande ekologisk odling av grönsaker pÄ friland : PlatsÄtgÄng och arbetstidsbehov för att försörja en familj med grönsaker och rotfrukter i ett Är
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur mycket plats och hur mycket tid som krÀvs för att en familj pÄ tvÄ vuxna och tvÄ barn ska kunna leva sjÀlvförsörjande pÄ grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de hÄller blandkost. Arbetet förutsÀtter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov pÄ annat sÀtt Àn genom den odling arbetet behandlar. Med utgÄngspunkt i tabeller för nÀringsintag berÀknas det ungefÀrliga Ärsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj pÄ tvÄ vuxna och tvÄ barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter vÀljs ut som exempel för vidare berÀkningar.