Högskolans vÀrld har förÀndrats radikalt under det senaste decenniet. Hur viktiga idéer operationaliseras ligger i fokus för denna studie.Styrelsen för Institutionen Ekonomi och Företagande (IEF) pÄ Södertörns Högskola har hanterat olika frÄgor pÄ institutionsnivÄ frÄn och med att institutionen inrÀttandes 2004 fram till idag. DÀrutöver tillskrivs styrelsen formellt ansvariga för budgetarbetet, verksamhetsplanen samt utvecklingen av IEF som institution.Sedan 2007 har IEF:s styrelse definierat sÄdana frÄgor de vill prioritera de kommande Ären, vilka vi har analyserat och jÀmfört med vad som egentligen kom att prioriteras, bÄde före, under och efter 2007.För att skapa förstÄelse för organisationen och hur arbetet förÀndrats över tiden anvÀnds olika organisationsteoretiska perspektiv pÄ IEF:s styrelsearbete. Enligt en faktormodell frÄn Normann kan ett antal viktiga frÄgor/idéer identifieras, som pÄverkat styrelsearbetet över tiden. Normanns modell hjÀlper till att sortera vad som definierar en organisationsstruktur och hur denna pÄverkas över tid.

Uppsatsens syfte Àr att granska lÀrande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar pÄ att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrÄn behovet som rÄder samt hur den nya kunskapen kommer till anvÀndning inom företaget. Genom en intervju och en enkÀt har följande frÄgestÀllningar besvarats: Vilken typ av lÀrande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvÀndning frÄn en kompetensutveckling? I resultatet framgÄr att företaget anvÀnder sig av bÄde formellt och informellt lÀrande men med fokus pÄ det informella lÀrandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns.

Estland och Lettland Ă€r Östersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.

Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.

Studien Àr genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning pÄ Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartlÀggning av elevers möjligheter att pÄverka skolans förbÀttringsarbeten pÄ olika nivÄer. Metoden som anvÀnts för studien Àr intervjuer med fyra rektorer, fyra lÀrare och enkÀter med 85 elever i Är 5, Är 6 och Är 9. Intervjuer och enkÀter har genomförts pÄ tre skolenheter i tvÄ kommuner i Sydsverige. Resultatet visar pÄ att förbÀttringsarbeten Àr en stÀndigt pÄgÄende process, att formellt elevinflytande fungerar vÀl pÄ de undersökta skolorna.

Samarbete i nÀtverk Àr nÄgot som allt fler företag anammar. I en nÀtverkskonstellation med flera olika mÄl och viljor blir det alltmer viktigt att effektivisera samarbetet. Det behövs en annan syn pÄ effektiviteten, eller snarare ett komplement till den operativa nivÄn. För att snabbt kunna stÀlla om sin verksamhet för att tillfredstÀlla kunder krÀvs att organisationer Àr vÀl förberedda och har en uttÀnkt strategi för sitt handlande. Detta kan uttryckas som strategisk effektivitet.

Dagens tilltagande internationalisering och utvidgning av europeiska gemenskapen har medfört en ökning av antalet konkurser och andra insolvensförfaranden med anknytning till utlandet. Detta leder till problem dÄ mÄnga stater saknar lagstiftning som möjliggör en ÀndamÄlsenlig och effektiv förvaltning av internationella insolvensförfaranden. Den 31 maj 2002 trÀdde rÄdets förordning om insolvensförfaranden (insolvensförordningen) i kraft. Förordningen har som mÄl att sÀkra den inre marknadens goda funktion genom att effektivt och ÀndamÄlsenligt samordna de ÄtgÀrder som vidtas vid ett grÀnsöverskridande insolvensförfarande. Syftet med denna framstÀllning Àr att försöka utröna vilken skillnad insolvensförordningen innebÀr gentemot tidigare svensk konkursjurisdiktion.

Det hÀr arbetet behandlar utomhuspedagogik pÄ fritidshemmet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn: lÀrande-, psykosocialt- och hÀlsoperspektiv. UtifrÄn en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende pÄ vilken utbildning informanterna har. VÄr studie visar Àven att utomhuspedagogiken kan uppfattas som bÄde ett formellt och informellt lÀrande.

Denna uppsats behandlar Gödels ofullstÀndighetsteorem. Jag redogör för Gödels bevis av teoremen med hans ursprungliga terminologi, som jag ocksÄ konkretiserar genom egna exempel. I uppsatsen visar jag Àven att Gödel begÄr ett misstag som gör att hans bevis för ofullstÀndighetsteoremen formellt sett inte hÄller (Àven om bevisidén inte pÄverkas). Jag har inte kunnat finna att detta misstag har pÄtalats i litteraturen, sÄ det Àr möjligt att denna uppsats utgör ett bidrag till debatten. Vidare omformulerar jag Gödels resonemang pÄ ett sÄdant sÀtt att (de nya) bevisen hÄller, förutsatt att det inte finns nÄgot annat misstag som ingen Ànnu har upptÀckt.

Sveriges Försvarsmakt har innan 2000-talet inte haft nÄgot formellt faststÀllt dokument som beskriver hur verksamheten skall utövas sÄvÀl i krig som i fred.  I och med 2002-Ärs utgÄva av militÀrstrategisk doktrin faststÀlldes att grunden för Försvarsmaktens agerande skall vara manövertÀnkande. 2004 drabbades Kosovo av upplopp runt om i provinsen, varav den svenska bataljonen SWEBAT, var inblandade i strider kring byn Caglavica. Vid tillfÀllet var flera svenska chefer upp till brigadnivÄ, involverade i beslutsprocesserna som skedde under incidenten.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att söka svar pÄ huruvida den svenska officerskÄren faktiskt tillÀmpar vÄra doktriner under insats. FrÄgestÀllningen Àr framtagen att utröna i hur stor utstrÀckning manövertÀnkande existerade och nyttjades pÄ de olika ledningsnivÄerna vid kravallerna i Caglavica 2004, likvÀl i hur stor grad det inte nyttjades.Med utgÄngspunkt i militÀrstrategisk doktrin har ett antal indikatorer pÄ manövertÀnkande valts ut för att appliceras pÄ framtagen fallstudie, vilken grundas pÄ FHS rapport Caglavica 17 mars 2004.Resultatet av uppsatsen visar pÄ ett assimilerat manövertÀnkande inom den svenska officerskÄren under insats i Kosovo..

Det hÀr arbetet behandlar utomhuspedagogik pÄ fritidshemmet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fritidspersonal uppfattar att elever kan pÄverkas av utomhuspedagogik utifrÄn: lÀrande-, psykosocialt- och hÀlsoperspektiv. UtifrÄn en fenomenografisk ansats har tre verksamma pedagoger intervjuats. Resultatet visar att utomhuspedagogikens innebörd ser olika ut beroende pÄ vilken utbildning informanterna har. VÄr studie visar Àven att utomhuspedagogiken kan uppfattas som bÄde ett formellt och informellt lÀrande.

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, dÄ samhÀllsinformation ska förstÄs och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta vÀlgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs Àven för fortsatta studier samt för att fÄ ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematikundervisning kan av olika lÀrare beskrivas, upplevas och uppfattas pÄ kvalitativt skilda sÀtt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lÀrares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om nyexaminerade lÀrares första tid som lÀrare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

Sammanfattning: En kvalitativ studie som har syftat till att undersöka hur chefer, positionerade vd och verksamhetschef uppfattar sin ledarskapsroll. Resultatet visade att cheferna hade en enad bild av vad ledarskap Àr och vad som ingÄr i deras roll. Uppfattningarna gick i enighet med den rÄdande ledarskapsdiskursen i Sverige.Bakgrund och teoretiska utgÄngspunkterInspiration till uppsatsen grundar sig pÄ att vi under utbildningens gÄng tagit del av teorier kring ledarskap. Vi ville ta del av chefers erfarenheter och kunskaper kring Àmnet för att fÄ en bredare förstÄelse för Àmnet. Teoretiska utgÄngspunkter för studiens genomförande, nÀr det gÀller synsÀtt pÄ ledning och styrning, var medarbetarorientering och ledarcentrering.Syfte: Studiens syfte var att förstÄ hur formellt tillsatta chefer i ledande position uppfattar sin ledarskapsroll och vilka möjligheter de upplever att de har att utöva det ledarskap de föresprÄkar.Metod: Med kvalitativ ansats har vi genomfört sju semi-strukturerade intervjuer med vd:ar och verksamhetschefer inom olika branscher.Resultat: Av resultatet framgick det att respondenterna hade en enad bild av ledarskapsrollen.

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.