IndividRAM är namnet på ett dataprogram och en rådgivningstjänst inom utfodring och produktionsuppföljning som husdjursföreningarna erbjuder sina medlemmar. Tjänsten och dataprogrammet verkar för en förbättrad företagsledning i mjölkföretaget i form av rådgivning, service och som ett managementverktyg. Syftet är att IndividRAM ska förbättra företagsledningen och därigenom produktionen, ekonomin och miljöstyrningen i mjölkföretaget. IndividRAM används idag av ca 3200 mjölkföretagare vilket motsvarara 39 procent av Sveriges kontrollanslutna besättningar. Syftet med detta examensarbete är att mäta den faktiska och upplevda nyttan av IndividRAM inom områdena produktion, ekonomi och miljö. För att åstadkomma detta har en enkätundersökning och en statistisk jämförelse genomförts. Enkäten skickades ut till 234 besättningar som deltagit i IndividRAM-tjänstenunder tre hela kontrollår.

Negativ energibalans och fysisk aktivitet resulterar ba?da i ett skifte i energianva?ndningen i kroppen. Vid nega- tiv energibalans delas detta skifte in i tre faser da?r den fo?rsta fasen karakta?riseras av en o?kad glukoneogenes, lipolys och ketogenes; den andra fasen av en acceleration av dessa processer; och den tredje fasen av en ha?m- ning av glukoneogenesen. Vid fysisk aktivitet pa?verkas energiomsa?ttningen av intensiteten och varaktigheten pa? den fysiska aktiviteten, da?r en ho?g intensitet gynnar glykogennedbrytningen och en la?gre intensitet o?kar anva?ndningen av Fett som energika?lla.

Ett flertal vanliga orsaker till hälsostörningar hos häst (t.ex. fång och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hästen hålls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. Många hästägare har, ofta på grund av bristande kunskap, svårt att korrekt kunna bedöma sina hästars hull. Syftet med detta arbete är därför att dels beskriva och jämföra några vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur användbara dessa metoder är för den enskilde hästägaren, eftersom det ju är denne som har ansvaret för hästens dagliga skötsel och välmående.Hullbedömning (Body Condition Score) innebär att man genom palpation av olika kroppsområden där hästar normalt lagrar Fett skapar sig en uppfattning om hur stora depåer av underhudsFett hästen har. Varje område får en hullpoäng utifrån hur Fettfyllt det är, och från dessa delpoäng beräknas hästens totala hullpoäng.

Tidigare fodervärderingssystem tog bara hänsyn till fodrets fiberinnehåll och inte till dess fysikaliska struktur trots att detta visats vara viktigt för kons hälsa och produktion av mjölkFett i flera studier. I detta examensarbete sammanställs den tidigare forskningen i en litteraturstudie och ett försök redovisas där tuggbeteendet hos 6 kor som utfodras med två ensilage med olika fysikalisk struktur mättes. I litteraturstudien konstaterades att flera olika värderingsmetoder för att kunna mäta foderstaters struktur tagits fram i tidigare studier. Målet med dessa studier har varit att tillämpa ett mått på struktur i fodervärderingssystemen för att undvika störningar i produktion och hälsa. Det har funnits svårigheter att korrelera strukturmåttet till vommen pH och i andra försök har man funnit att plantans utvecklingsstadium vid skörd också har en stor påverka på tuggaktiviteten. I det egna försöket mättes tuggbeteende med hjälp av IGER Animal Behavior Recorder (Rutter et al, 1997) och analyserades med hjälp av medföljande dataprogram.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Ett flertal vanliga orsaker till hälsostörningar hos häst (t.ex. fång och reproduktionsstörningar) kan förebyggas genom att hästen hålls i ett lagom hull, varken för tjock eller för smal. Många hästägare har, ofta på grund av bristande kunskap, svårt att korrekt kunna bedöma sina hästars hull. Syftet med detta arbete är därför att dels beskriva och jämföra några vanliga metoder för hullbedömning, dels att försöka dra slutsatser kring hur användbara dessa metoder är för den enskilde hästägaren, eftersom det ju är denne som har ansvaret för hästens dagliga skötsel och välmående.Hullbedömning (Body Condition Score) innebär att man genom palpation av olika kroppsområden där hästar normalt lagrar Fett skapar sig en uppfattning om hur stora depåer av underhudsFett hästen har. Varje område får en hullpoäng utifrån hur Fettfyllt det är, och från dessa delpoäng beräknas hästens totala hullpoäng.

BakgrundDet biologiska åldrandet är en naturlig process som är universellt och framträder hos allaindivider. Åldersförändringar är oåterkalleliga och leder till en försämring av organismens funktionsförmåga, gör det svårare att motstå påfrestningar och ökar därmed risken för sjukdom och död. Även förekommande sjukdomstillstånd som stroke och demens leder till funktionsnedsättningar hos den äldre patienten och detta ökar behovet av omvårdnad. Sjuksköterskans roll är att främja patientens hälsa genom att stärka patientens egna resurser och skapa förutsättningar för den äldre att bibehålla den fysiska funktionen och bli så självständig som möjligt. Äldre människor har ett annorlunda nutritionsbehov som innebär att de behöver en energitätare kost med en högre andel protein och Fett.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur riskbilden ändras i en övergång från de idag förbjudna bromerade flamskyddsmedlen till andra alternativ med hänsyn till befintlig kunskap och effekter på människa och miljö. Användningen av bromerade flamskyddsmedel BFR har ökat stort sedan 50-talet. Idag uppskattas den totala produktionen till 200 000 ton/år. De fem vanligaste bromerade flamskyddsmedlen och de som främst tas upp i detta arbeta är: Tetrabrombisfenol A (TBBP-A), Penta-, Octa-, och Decabromdifenyleter (PBDE) samt Hexabromcyklodekan (HBCDD). Dessa ämnen finns i många olika varianter där egenskaperna kan variera.

Det är vanligt att hästar är feta idag. Det beror på att hästarna får mer energi än vad de gör av med. En fet häst utsätts lättare för hälsoproblem än en häst som håller sin normala vikt. Många hästägare överutfodrar med energi och därför blir hästarna feta eftersom de inte förbränner överskottsenergin. Då hästen inte förbränner energin ansätter hästen det till Fett.

Epilepsi är ett tillstånd med återkommande oprovocerade krampanfall under en längre tid, och är den vanligaste förekommande neurologiska sjukdomen hos hund. Krampanfall uppstår då det blir en obalans mellan de excitatoriska och de inhibitoriska signalerna i hjärnan vilket leder till en okontrollerad urladdning av neuron. Ett anfall består av olika faser; prodromal, aura, iktus, postiktus och interiktus. Epilepsi hos hund delas in i genetisk epilepsi, strukturell epilepsi och epilepsi av okänd orsak. Epilepsi behandlas vanligtvis med medicin i form av fenobarbital, kaliumbromid eller benzodiazepiner. Dessa substanser verkar på olika sätt i hjärnan för att motverka att ett krampanfall uppkommer eller för att bryta ett pågående anfall.

Övervikt och fetma har ökat lavinartat bland barn och ungdomar de senaste 25 åren. Fetma medför både fysiskt och psykiskt lidande för de drabbade barnen och de löper även en stor risk att drabbas av sjukdom i vuxen ålder. Prevention av övervikt och fetma är därför av högsta vikt. Forskning och olika studier kan bidra med utveckling av behandlingsmetoder, hitta nya orsaker och samband till varför fetma uppstår. Syftet med denna studie var att utvärdera om det finns samband mellan RQ-BMR (respiratorisk kvot, basalmetabolism), antropometriska mått och kroppssammansättning hos överviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-13 år.

Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma och övervikt definieras som ett onormalt överskott på Fett som inverkar på en persons hälsa. Antalet överviktiga i världen har nästan fördubblats sedan 1980-talet ochi Sverige beräknas tio procent av befolkningen lida av fetma. Att lida av övervikt och fetma kan innebära att en individ lättare drabbas av följdsjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 samt vissa typer av cancer. Det finns flera orsaker till fetma, varav några av dessa är hereditet, livsstil och farmakologiska biverkningar.Idag kan fetma behandlas med hjälp av olika metoder. Överviktskirurgi har snabbt kommit att bli en av standardbehandlingarna för vuxna med grav fetma.

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat Fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn.

Syftet med denna studie är att titta på det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, både generellt och med ett veterinärmedicinskt intresse specifikt på hund. Dopamin är transmittorsubstans i flera nervbanor i hjärnan och dess frisättning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstärka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock på senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse än att enbart förstärka själva födointaget. I litteraturen syns därför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hänsyn till dopamins alla, nu kända roller ? något som väckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frågan om det ens är möjligt att få en helhetsbild över alla dess funktioner. Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning är dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande råda ovisshet och oenigheter.