Många barn och ungdomar har idag en livsstil som innebär hög grad av fysisk inaktivitet ochohälsosamma matvanor. Denna livsstil har bidragit till att var fjärde tioåring i Sverige äröverviktig och 3-5% lider av sjukdomen fetma. Fysisk inaktivitet och övervikt kan få allvarligakonsekvenser för både individ och samhälle. Det är därför av stor vikt att satsa på förebyggandeoch hälsofrämjande insatser till barn och ungdomar for att skapa och bevara en god livsstil.Hälsan i Sverige är ojämnt fördelad och genom att rikta insatser till skolan har man möjlighet attnå alla barn och därmed utjämna ohälsan på lång sikt. Tidigare studier visar att skolbaseradeinsatser kan ge goda effekter i det förebyggande arbetet mot övervikt och fysisk inaktivitet.

Stadens form är en viktig faktor som påverkar människans val av fysiska aktiviteter och livsstil i allra högsta grad. Idag drabbas befolkningen i västvärlden allt oftare av livshotande sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, fetma, diabets typ 2 och benskörhet. Dessa sjukdomar kan härledas till att människan har anammat en allt mera stillasittande livsstil och en avsaknad av fysisk aktivitet. Samhället har utvecklats och moderniserats genom effektiv teknikutveckling som gjort att människan inte behöver anstränga sig fysiskt i lika stor utsträckning. Städerna har vuxit och blivit funktionsuppdelade och avstånden mellan städernas målpunkter har blivit längre. Det blir ofta bilen som förblir det självklara transportmedlet mellan dessa destinationer. Värdefulla grönytor som används för rekreation och en biologisk mångfald får allt oftare ge vika åt städernas frammarch och utbredning.

AimThe aim of this study is to examine the long term effects of e12 and how they have influenced the lifestyle and perceived awareness about nutrition and exercise in relation to factors from Social Cognitive Theory (SCT) that e12 took in consideration. The questions asked were; How has e12 affected the attitudes, skills, self-efficacy and knowledge relative to exercise? How has e12 influenced the individual?s habits of exercise? How has e12 affected the perceived awareness regarding the impact of nutrition and exercise on the body weight?MethodThe study is pursued by a qualitative method using semi structured interviews on six individuals between the ages of 16-18 years old that completed the project 4-5 years ago. A questionnaire regarding nutrition and exercise habits was also used as part of the study. All individuals from the year of interest were first contacted by the senior physician connected to the project.

Bakgrund; Förskrivningsrätten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva läkemedel och följa upp under behandlingens gång utan att någon annan profession behöver konsulteras. Detta innebär att distriktssköterskor kan få en ökad helhetssyn i omvårdanden av patienten och därmed kan omvårdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som säger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården använder sin förskrivningsrätt några enstaka gånger i veckan, och drygt 40 procent någon gång i månaden. Detta visar på att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sällan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hälso- och sjukvården.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Till intensivvårdsavdelningar (IVA) kommer patienter med livshotande tillstånd som leder till svikt av vitala organ. Målet med vården är att övervaka, behandla och ge omvårdnad till patienterna. Behandlingar och åtgärder som utförs på IVA kan påverka patienten båda under tiden på IVA samt efter utskrivningen till andra avdelningar och sedan i hemmet. Patienter kan påverkas både fysisk och psykiskt efter vården på IVA. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan vara en av konsekvenserna efter vården på IVA.Syfte:Att belysa de psykiska besvär patienter kan uppleva efter att ha vårdats på IVA samt belysa riskfaktorer som kan leda till utveckling av PTSD efter vistelsen på IVA.Metod:Metoden var en litteraturöversikt där artikelsökning gjordes i Pub Med, PSYCINFO, Cinahl samt Scopus.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett komplext världsproblem framförallt relaterat till en stillasittande livsstil i kombination med ett högt energiintag. En kostomläggning i samband med träning har betydelse för både viktminskningsresultatet samt risken att drabbas av överviktsrelaterade följdsjukdomar. Det har setts en svårighet i att avgöra vilken kostinformation på internet som ger ett långsiktigt viktminskningsresultat.Syfte Syftet med studien var att studera inställningar till kostråd hos personer som tränar i viktminsknings- eller viktstabilitetssyfte.Metod Till studien valdes en kvantitativ metod där en länk till en webbaserad enkät på 20 frågor delades via Facebook. Datamaterialet bearbetades och analyserades i SPSS version 22. Deltagarna grupperades in i grupperna viktnedgång och viktstabilitet, och undersöktes utifrån frågeställningarna.

Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste åren uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nått en platå. Fetmaproblematiken är fortsättningsvis ett stort problem, som kräver en större insats för att kommas tillrätta med.Ett sätt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen ålder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, något som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten, men redan i förskoleåldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestå.  Förutom hemmet och familjen är förskolan en viktig arena med stor möjlighet att påverka barnets syn på hälsa och välmående, speciellt med tanke på att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 år tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkätstudie med fokus på hälsofrämjande åtgärder och det aktuella läget på varje enskild förskola.

SammanfattningTitel:                    Skolsköterskors erfarenheter av mötet med föräldrar till överviktiga barn - ett hälsofrämjande arbeteFörfattare:           Karlsson, Erika; Wern, Pernilla                                             Institution:           Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i SkövdeProgramkurs:      Examensarbete i omvårdnad, OM854A, 15 hpHandledare:         Larsson, MargarethaExaminator:         Brovall, Maria        Sidor:                   22Nyckelord:          Skolsköterska, övervikt, samarbete, ansvar  Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar är ett växande problem.  På längre sikt leder övervikt till följdsjukdomar. Skolsköterskor har en unik möjlighet att fånga upp de barn som är på väg att utveckla övervikt eller fetma i tidig ålder. Hälsosamtalet och hälsobesöket är skolsköterskans främsta hälsofrämjande arbete. Syftet med hälsosamtalet är att enskilt tillsammans med skolsköterskan diskutera sin hälsa och eventuella ohälsa.

Som sjuksköterskor träffar vi i många olika vårdsituationer patienter som har valt en livsstil som påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. I västvärlden lever många idag på ett överflödigt sätt, som våra kroppar inte är skapta för. Några av de livsstilsfaktorer som i dagens samhälle skapar ohälsa och sjukdom är bland annat rökning, alkohol, brist på fysisk aktivitet och övervikt. Som sjuksköterskor har vi skyldighet att bland annat förebygga och motivera till förändring av skadliga livsstilsfaktorer. Att genomföra en sådan förändring är inte enkelt och som patient behövs mycket stöd och motivation för att klara av en sådan förändring.

Övervikt är ett stort problem hos våra hästar och ponnyraser. Det fett som sätter sig lokalt över nacke, bakom bog och bak vid svansroten är så kallade aktiva fettdepåer. Dessa är ett av symtomen på Equine metabolic syndrome vilket är det samma som insulinresistens. Insulinresistens i sin tur tros vara en av de viktigaste orsakerna till fång. Skillnader i insulinresistens har påvisats mellan olika raser.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa har under senare åren studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstånd och många rapporter stöder att motion är bra för människan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dålig motion är vardag för många. Folk verkar bli ohälsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hälsosammare livsstil. Det finns ett samband med träning och bättre hälsa och förmåga .

Bakgrund: Barnfetma är ett växande problem i världen och behandlas på olika sätt. Studier har visat att ju yngre barnet är när behandling sätts in, desto bättre blir resultatet. En allt vanligare behandling är beteendeterapi som involverar föräldrar i större utsträckning. Barns viktutveckling påverkas till stor del av hur föräldrarna möter olika utmaningar kopplade till livsstilsrelaterade beteenden i sin uppfostran av barnet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar till normalviktiga respektive överviktiga barn upplever olika beteenden hos barnet kopplat till mat och stillasittande samt hur självsäkra de är på att hantera dessa. Syftet var även att jämföra svenska föräldrars upplevelser och självförtroende med resultaten från motsvarande studier som tidigare gjorts i Nederländerna och Australien.Metod: En enkätundersökning gjordes bland föräldrar (n=196) till fyra och femåriga barn i Stockholmsområdet efter ett icke slumpmässigt urval.Resultat: Svenska föräldrar i den undersökta gruppen upplevde generellt få problem med barns beteenden kring mat och stillasittande.

Att fler och fler barn blir överviktiga är idag ett hälsoproblem och om inget görs för att bryta trenden kommer problemet kvarstå och kanske öka i framtiden. Detta kan leda till många olika problem både psykiska och fysiska hos de drabbade. Övervikt och fetma kan bero på en mängd olika faktorer och det är svårt att urskilja en enskild faktor. Samtidigt som antalet överviktiga barn ökar så ökar också mediekonsumtionen hos barn. Ett barn i Sverige ser i genomsnitt på TV två timmar om dagen.

Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste åren uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nått en platå. Fetmaproblematiken är fortsättningsvis ett stort problem, som kräver en större insats för att kommas tillrätta med.Ett sätt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen ålder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, något som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten, men redan i förskoleåldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestå.  Förutom hemmet och familjen är förskolan en viktig arena med stor möjlighet att påverka barnets syn på hälsa och välmående, speciellt med tanke på att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 år tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan.Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkätstudie med fokus på hälsofrämjande åtgärder och det aktuella läget på varje enskild förskola.

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa.För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt.Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori.