Syftet med uppsatsen är att studera Festivalen Piteå Dansar och Ler (PDOL) utifrån dess image och experiencescape samt att lägga fram förbättringsförslag för PDOL utifrån dessa begrepp. Ordet experiencescape beskriver området inom vilket en vara eller tjänst produceras och konsumeras. Många av Festivalerna i Sverige genomgick en kris under åren 2009-2010 och redovisade stora förlustsiffror, men det var även vissa Festivaler som lyckades skapa vinst. Vårt studieobjekt PDOL var en av de Festivaler som redovisade förlustsiffror i miljonklassen dessa år och hotades med nedläggning. PDOL valde att inför 2011 fortsätta med Festivalen efter en omorganisering.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på Festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.

SyfteVårt syfte är att se hur musikFestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande:Hur kan en musikFestival påverka en ort?Hur kan en ort dra nytta av en musikFestival i sin platsmarknadsföring?Varför skapar sig orter ett platsvarumärke?MetodVi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys.

I denna uppsats har jag undersökt hur meningsfulla upplevelser i musikFestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande.Syftet med studien i denna uppsats är att undersöka begreppen meningsfullhet och identitet applicerat på musikFestival¬sammanhang. Delsyftet är att undersöka om meningsfulla upplevelser i musikFestivalsammanhang kan bidra till individers identitetsskapande. Studien är av kvalitativ karaktär och har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en induktiv ansats. Den består av två delar: tre Festivalarrangörer på de svenska musikFestivalerna HultsfredsfredsFestivalen, ArvikaFestivalen och Peace & Love-Festivalen samt åtta stycken Festival¬besökare har intervjuats gällande synen på Festivalupplevelser och dess relation till begreppet meningsfullhet. Meningsfulla upplevelser berikar människors tillvaro genom att skapa mening och sammanhang i deras liv och efterfrågan efter upplevelser som förändrar och ger människor något mer bestående än ett minne ökar (Pine & Gilmore, 1999).

Bakgrund och problemdiskussion: En Festival är inte bara en kulturell upplevelse, utan i många avseenden även en marknadsplats. Den är en arena där artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i många fall, mot stora ersättningar. Festivalen är även en marknad för leverantö-rer där de kan marknadsföra och sälja sina produkter och tjänster. Festivalen är inte bara en del av musikindustrin, där arrangörer av livespelningar har ansetts fått en allt viktigare roll under se-nare år, utan är också att betrakta som en typ av projekt där interorganisatoriska samarbeten är nödvändiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrån frågeställningen:? Hur utformar och använder Festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och använder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de många aktörer som är nödvändiga för projektet genomförande.

Problemställningar:Hur arbetar sportföretag med Corporate Social Responsibility (CSR)?Hur är CSR-arbetet hos ett sportföretag sammankopplat med deras varumärke och varumärkeslojalitet?Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse om hur ett av de största sportföretagen, som tillverkar sportutrustning och kläder, arbetar med CSR samt hur de förhåller sig till fenomenet. Vi vill även undersöka hur ett sportföretags CSR-arbete är sammankopplat med företagets varumärke och varumärkeslojalitet. Vi vill vidare undersöka om ramen för teorin kan jämföras med hur sportföretag arbetar med CSR i verkligheten.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras den existerande teorierna kring begreppen Corporate Social Responsibility (CSR), Sportföretag och CSR samt varumärke och varumärkeslojalitet. Detta kapitel har väsentlig betydelse da? det ligger till grund för studien och hjälper oss att ge klarhet inom ämnet.Metod: Fallstudien har genomförts med en kvalitativ undersökningsmetod och en deduktiv ansatts.